Robert Zola Christensen – författare

Af geografiske, kulturelle og sproghistoriske årsager har der været en tilbøjelighed til at betragte dansk og svensk som nabosprog. Det er der gode grunde til. Både dansk og svensk tilhører den nordiske sprogstamme, og helt frem til middelalderen har der været tale om et temmelig ensartet dialektområde, hvor svenske og danske købmænd udmærket kunne handle med hinanden. Men siden 1200–1300-tallet har sprogene bevæget sig længere og længere væk fra hinanden.Spørgsmålet melder sig, om dansk og svensk er i færd med at gå fra at være nabosprog til at være fremmedsprog, selv om de to sprog stadigvæk besidder mange ligheder. I en nutidig, multietnisk og globaliseret verden er dansk ikke nødvendigvis et nabosprog, du burde forstå, men måske snarere et fremmedsprog, der er let at lære. Det er på den baggrund, bogen du har i hænderne, er blevet til. Dansk – nabosprog og fremmedsprog henvender sig primært til dig, som kan svensk og studerer dansk på en højere læreanstalt i Sverige. Bogen behandler den svære danske udtale, den danske grammatik, det danske ordforråd og den danske sproghistorie. Løbende bliver der foretaget relevante sammenligninger med svensk.

I Ballongförbud krockar danskt temperament och svensk ordning, svensk konsensuskultur och dansk ’det ordnar sig’-attityd. Det smäller rätt bra och resultatet är lika underhållande som tankeväckande. Den manlige huvudpersonen - en dansk lektor på Språk- och Litteraturcentrum vid universitetet i Lund - hamnar ideligen på kollisionskurs med den svenska präktigheten. En präktighet som förstås har de allra bästa föresatser, men som ibland helt enkelt blir outhärdlig. Lektorns svenska fru ska inom kort fylla 40 och samtidigt som paret planerar firandet är han otrogen med Olga, en student från Ryssland. Och ständigt pågår konflikter på jobbet, när hans danskt lediga och ibland lite självgoda stil möter svenska regler och lättkränkthet. Han tycker snart att marken skakar under fötterna… Ballongförbud är rolig utan att bli fars, allvarlig utan att ett ögonblick bli tråkig. Den ger dessutom insikten att även om vi ser ser lika ut, så är vi faktiskt väldigt olika.