Rolf Torstendahl – författare

This book examines the evolution of historical professionalism, with the development of an international community that shares a set of values regarding both methodological minimum demands and what constitutes new results. Historical professionalism is not a fixed set of skills, but a concept with varying import and meaning at different times depending on changing norms. Torstendahl covers the propagation of these different ideals and of new educational forms from the late 18th century to the present, from Ranke’s state-centrism to a historiography borne by social theories.

This book examines the evolution of historical professionalism, with the development of an international community that shares a set of values regarding both methodological minimum demands and what constitutes new results. Historical professionalism is not a fixed set of skills, but a concept with varying import and meaning at different times depending on changing norms. Torstendahl covers the propagation of these different ideals and of new educational forms from the late 18th century to the present, from Ranke’s state-centrism to a historiography borne by social theories.

In his book, pending between history and sociology, on engineers in thirteen countries of the western part of Europe, Professor Rolf Torstendahl approaches the development from around 1850 up to the present situation from different angles.

In his book, pending between history and sociology, on engineers in thirteen countries of the western part of Europe, Professor Rolf Torstendahl approaches the development from around 1850 up to the present situation from different angles.

Det här är den första handboken om historieskrivningens historia i Sverige. Här kan man följa hur historiker arbetat och hur de löst vetenskapliga problem. Det ger en inblick i hur bilder av det förflutna tillkommit och varför de ser ut som de gör. Tongivande namn från tidigare decennier som Harald Hjärne, Curt och Lauritz Weibull och Erik Lönnroth får sin plats i historieskrivningens historia.Bokens kapitel löper längs två linjer – analyser av historikernas vetenskapssyn och av deras historiesyn. Det här är en viktig historia att känna till, speciellt för historiker och historiestudenter eftersom den bidrar till förståelsen av deras eget arbete. Men det är också mycket intressant för den allmänt historieintresserade att se hur skildringar av det förgångna vuxit fram och bearbetats.Boken är främst avsedd för studenter i historia vid universitet och högskolor, och för yrkesverksamma historiker.

This book presents perspectives on the development of historiography in the twentieth century. Eight authors bring forward their analyses of the characteristics of the scholarly development in the field of history, each in a part of the world. Some leading aspects are used all through the book, such as the development of professionalism in history, new trends in the theory of history and their impact on historiography, institutional changes, etc. Thus is presented the historiographical development in Japan, China, Australia, Russia, Eastern Europe, Western Europe, Africa and North America. Even if this is not the whole of the world, the book more than any predecessor gives a worldwide perspective on historiography. A general discussion of the recent changes of historiography in different parts of the world has long been lacking. This book could serve to fil1 this lacuna, not least for the purposes of university courses. Two concluding chapters and an introduction bring forward general traits and specific characteristics. The editor, Rolf Torstendahl, is professor of history at Uppsala University. Beside his works on modern social development in Europe he has authored books and articles on historiography. He is a member of the Bureau (Board) of the Commission for the History and Theory of Historiography attached to the Comité International des Sciences Historiques.

Vem har det yttersta ansvaret för att samhället fungerar? Ett vanligt svar är staten och länge har politiker och teoretiker diskuterat vilken roll statsmakten ska ha. Vad är allmänt och offentligt, vad är enskilt och privat? Den moderna välfärdsstatens rötter kan spåras tillbaka till tiden runt sekelskiftet 1900. Statens uppgifter utökades och vidgades då till nya samhällssektorer. Men gränsen för statliga ingripanden blev föremål för tolkning och intensiv debatt, i och utanför riksdagen. I denna antologi undersöker författarna hur synen på staten och dess mandat förändrades i industrialismens genombrottstid. Genom fallstudier behandlas bland annat statens roll i formandet av skogspolitiken, regleringen av dagspressen, vattendragens allmännytta, alkoholförsäljningen och rätten att bedriva gårdfarihandel.

I juni 2006 går professor Ann-Sofie Ohlander i pension. I det sammanhanget uppmärksammas hennes insatser genom en Vänbok, som innehåller artiklar kring teman och forskningsfält som engagerat henne: genushistoria, emigration, familjehistoria, barns villkor och rättigheter, och vårdhistoria. Ann-Sofie Ohlander tillhör den exklusiva skara historiker som gjort insatser inom flera forskningsfält och som dessutom påverkat ämnets inriktning och ställning vid universiteten.