Sibt ibn al-Djauzis uppfostringsskrift för prinsar, kanz al-muluk fi kayfiyyat as-suluk eller "furstarnas skattkammare i fråga om sättet att uppföra sig" är en samling berättelser som torde ha intresse även utanför arabisternas snäva krets, och naturligtvis även utanför de arabiska furstehoven. Författaren, eller rättare samlaren av berättelserna, föddes i Bagdad 582 e.h. / 1186 e.Kr. och dog i Damaskus 654 e.h. / 1257 e.Kr. Under någon tid under vårt 1200-tals första hälft tjänstgjorde han av allt att döma som informator vid Ayyubidhovet i Damaskus. Det var säkerligen också här denna "furstespegel" praktiskt kom till användning. Eftersom det gäller uppfostran av orientens gamla suveräna härskare kan det vara värt att peka på den typ av demokratiskt tänkande som här ofta förespråkas, nämligen - förutom att underkasta sig Guds vilja - att en härskares beslut i en viktig fråga föregås av en fri och öppen diskussion bland rådgivare och vänner. Vid viktiga överläggningar uppträder ofta en enkel men klok man av folket. Denne sluter sig till rådgivarna och ger det förlösande rådet. Professor Gösta Vitestam har både fastställt den arabiska grundtexten som gavs ut 1970 i Lund (Acta Reg. Societatis Humaniorum Litterarum Lundensis LXVI) samt nu översatt denna skrift till svenska.

Sibt ibn al-Djauzis uppfostringsskrift för prinsar, kanz al-muluk fi kayfiyyat as-suluk eller "furstarnas skattkammare i fråga om sättet att uppföra sig" är en samling berättelser som torde ha intresse även utanför arabisternas snäva krets, och naturligtvis även utanför de arabiska furstehoven. Författaren, eller rättare samlaren av berättelserna, föddes i Bagdad 582 e.h. / 1186 e.Kr. och dog i Damaskus 654 e.h. / 1257 e.Kr. Under någon tid under vårt 1200-tals första hälft tjänstgjorde han av allt att döma som informator vid Ayyubidhovet i Damaskus. Det var säkerligen också här denna "furstespegel" praktiskt kom till användning. Eftersom det gäller uppfostran av orientens gamla suveräna härskare kan det vara värt att peka på den typ av demokratiskt tänkande som här ofta förespråkas, nämligen - förutom att underkasta sig Guds vilja - att en härskares beslut i en viktig fråga föregås av en fri och öppen diskussion bland rådgivare och vänner. Vid viktiga överläggningar uppträder ofta en enkel men klok man av folket. Denne sluter sig till rådgivarna och ger det förlösande rådet. Professor Gösta Vitestam har både fastställt den arabiska grundtexten som gavs ut 1970 i Lund (Acta Reg. Societatis Humaniorum Litterarum Lundensis LXVI) samt nu översatt denna skrift till svenska.