Sigrid Combüchen – författare

Ida Bäckmann har den svenska litteraturens sämsta rykte. Gustaf Fröding diktade att han köpte sin kärlek för pengar. Ida erbjöd sin och han tackade nej i åtta och ett halvt år.Under ett sista halvår tog han emot henne i sin cell på Uppsala hospital. Hon var den som kom med mat och vin och gott humör och idéer om bättre vård. Men när han började tala om giftermål fick hon portförbud av hans släkt och läkare.Efter hans död 1911 mötte hon Selma Lagerlöf, som uppmuntrade henne att skriva en bok om sig och skalden. Det blev skandal. Hon var orädd och känd som journalist och globetrotter. Hennes reportage hade spänt från oljefälten vid Kaspiska havet till yerbaodlingarna i Paraguay.Efter skandalboken dog karriären. I femtioårsåldern fick hon slå sig på lantbruk i Närke.Litteraturhistorien har alltid mätt människor efter betydelse och i den skalan är Ida Bäckmann liten inför två storheter. Att ställa sig på tå jämte dem innebar att eftervärlden gav henne kvinnokönets värsta egenskaper: påflugenhet, hysteri, högljudd känslosamhet, frigiditet och - värst av allt - fulhet.Sigrid Combüchen gör i denna bok om Ida Bäckmann ett försök att vända på kikaren.

Knut Hamsuns liv är en konstnärsmelodram som egentligen hör hemma på andra breddgrader än polcirkeln och strax därunder. Han växte upp som ett av sju syskon på en liten gård i Nordnorge och blev arbetare vid tio års ålder. Efter tjugo år av grovarbeten, två amerikaresor, en dödsdom, och tre svältperioder gick han in på en redaktion med sitt manuskript. Han var utmärglad, kläderna var i trasor och blicken desperat. Manuskriptet var första delen av Svält, en av modernismens klassiker. Året var 1889 och därifrån utvecklades en internationell framgångssaga med titlar som Mysterier och Pan.     Tjugo år senare bytte han liv. Han återvände till Nordnorge, köpte jordbruk och började bilda familj. Hans litteratur från denna tid blir episk. De individuella ”själsförtoningar” som varit hans program fanns fortfarande med i bl.a. Markens gröda men ingick nu i berättelser om jordbruk och havsbruk, om kustsamhällenas uppgång och fall.     När Hamsun var åttio år var han Norges siste ”diktarhövding”, internationellt var han inte bara publikens utan författarnas författare och kallades förebild och förnyare av romankonsten. Då han 1940 stödde nazisternas ockupation av Norge kom hela detta Hamsunbygge i fritt fall. Efter kriget blev han paria, dömdes att betala ett stort skadestånd och dog lika fattig som han fötts.

”Han var tvärtom. Han är förvisso inget exempel att följa. Han står belyst från alla håll.” Tre meningar av sonen, Tore Hamsun.     Livsklättraren går runt den från alla håll belyste Hamsun, läser hans ständigt lika friska prosa, läser den oerhörda självhävdelsen och självinsikten i hans brev och försöker förstå en varelse som inte gått livet fram utan – med hans egna ord – ”klättrat uppför det”.

"... det rimliga förstör drömmen"

I norra Europa (1977) handlar om hur myter, riter och känslofixering skymmer verkligheten och blir till en kraft som driver människor från varandra.

Det här är en roman i historisk förklädnad men den utspelas i en tid och miljö som aldrig har existerat materiellt, utan bara som ideal för sagor, romaner och medvetandeindustri: en värld av intressanta fragment men utan sammanhang, med ritualer men utan rutiner. Många av de teman som ständigt återkommer i historiska sagor och romantisk historieskrivning finns också med här, Den långa resan, Det furstliga äktenskapet, Den förklarande vildmarken... Huvudpersonerna är produkter av denna världsbild och slukar dess stimulanser. Upplevelse är det allt överskuggande behovet. Andra människor är instrument för upplevelser.

Sigrid Combüchen är född 1942. Hon debuterade 1960 med romanen Ett rumsrent sällskap. 2010 fick hon Augustpriset för Spill – en damroman.

”Ett rumsrent sällskap brukade min pappa kalla oss”, säger den unga Camilla. ”Vi lever i våra salonger och har våra åsikter som inte når ner till de andra. Där lever vi kanske vidare tills vi dör.”Sigrid Combüchens debutroman Ett rumsrent sällskap kom ut 1960, när författarinnan var 18 år gammal. Det är en skarpsynt roman om en tysk familj och dess relationer till nazismen.

En författare får ett brev från en av sina läsare, Hedwig Langmark, som känt igen sig i ett beskrivet foto i en av författarens böcker. Genom brevväxlingen och författarens egna efterforskningar växer en berättelse om Heddas liv som ung. Men mellan författaren och den gamla Hedda uppstår en dragkamp om hur och varför hennes liv blev som det blev. Romanen börjar med att författaren (som av en händelse heter Sigrid Combüchen) får ett brev från en av sina läsare. Det är en gammal dam på spanska solkusten som känner igen sig på ett familjefoto från trettiotalets Lund, beskrivet i en av författarens romaner. Den bilden låg en gång i en tiokronorslåda i en antikaffär och togs om hand därför att det var historia från en stadsdel där författaren själv bor. Länge har hon haft en idé om att skriva en roman om de kvarteren. Nu låtsas hon bo i huset där flickan från fotot bodde och breven mellan norr och söder växer i antal och leder vidare till skolkataloger, Veckojournalen och hemsidor på nätet ... Bilden av familjen Carlsson, föräldrar, tre bröder och Hedda - enda dottern - tätnar efterhand och detaljeras genom den gamla Heddas brev och författarens "bredvidläsning". Parallellt med detta växer ett berättande och en berättelse om denna dotter, Hedda, fram. Heddas hela liv kom att formas av tillfälligheter och ogenomtänkta beslut när hon var nitton, tjugo. Slumpen, eller ödet, kastade henne ur den lugna kurs som verkade given för en flicka ur övre medelklassen. Facit blev en pensionerad hemmafru i södra Spanien. Mellan författaren och den gamla Hedda råder dragkamp om mening. Författaren förälskar sig i dåtid och det som inte blev, Hedda intresserar sig för nuet som är. Och protesterar mot idén att hennes liv blev förspillt därför att lovande anlag och anslag inte följdes upp.

En författare får ett brev från en av sina läsare, Hedwig Langmark, som känt igen sig i ett beskrivet foto i en av författarens böcker. Genom brevväxlingen och författarens egna efterforskningar växer en berättelse om Heddas liv som ung. Men mellan författaren och den gamla Hedda uppstår en dragkamp om hur och varför hennes liv blev som det blev. Romanen börjar med att författaren (som av en händelse heter Sigrid Combüchen) får ett brev från en av sina läsare. Det är en gammal dam på spanska solkusten som känner igen sig på ett familjefoto från trettiotalets Lund, beskrivet i en av författarens romaner. Den bilden låg en gång i en tiokronorslåda i en antikaffär och togs om hand därför att det var historia från en stadsdel där författaren själv bor. Länge har hon haft en idé om att skriva en roman om de kvarteren. Nu låtsas hon bo i huset där flickan från fotot bodde och breven mellan norr och söder växer i antal och leder vidare till skolkataloger, Veckojournalen och hemsidor på nätet ... Bilden av familjen Carlsson, föräldrar, tre bröder och Hedda - enda dottern - tätnar efterhand och detaljeras genom den gamla Heddas brev och författarens "bredvidläsning". Parallellt med detta växer ett berättande och en berättelse om denna dotter, Hedda, fram. Heddas hela liv kom att formas av tillfälligheter och ogenomtänkta beslut när hon var nitton, tjugo. Slumpen, eller ödet, kastade henne ur den lugna kurs som verkade given för en flicka ur övre medelklassen. Facit blev en pensionerad hemmafru i södra Spanien. Mellan författaren och den gamla Hedda råder dragkamp om mening. Författaren förälskar sig i dåtid och det som inte blev, Hedda intresserar sig för nuet som är. Och protesterar mot idén att hennes liv blev förspillt därför att lovande anlag och anslag inte följdes upp.

Byron (1988) blev Sigrid Combüchens stora genombrottsroman. I romanen skildrar och gestaltar författaren sin och några romanpersoners oerhörda nyfikenhet på den romantiske lorden och poeten som kallades "mad, bad and dangerous to know".

Byron (1988) blev Sigrid Combüchens stora genombrottsroman. I romanen skildrar och gestaltar författaren sin och några romanpersoners oerhörda nyfikenhet på den romantiske lorden och poeten som kallades "mad, bad and dangerous to know".

Korta och långa kapitel (1992) handlar om rusets korthet och långa efterverkningar. Om medelålders liv som planeras i fulla kalendertimmar - och om ålderdomens utdragna väntan.

September -99, högtryck över Sydsverige. Den varma, vita stranden i Skanör är nästan folktom, vattnet lugnt, sikten fri. Uppe till höger står Öresundsbron färdig men inte tagen i bruk. En tuttifrutti av fritidsbåtar ligger ännu förtöjda på svaj i den grunda bukten. På himlen kretsar ett skolflygplan.Ett par går i vattnet. Den skickliga simmerskan är Vera, flickvän till badkrukan Göran Sager-Larsson som påminns om att han är femton år äldre när han ser henne crawla mot horisonten.Han gör här sitt tredje besök i Sigrid Combüchens romanvärld. Första gången var han 40-årig huvudperson i Värme (1980), därefter drygt 50-årig betraktare i Korta och långa kapitel (1992). Nu återkommer han som centralfigur i En simtur i sundet. Han har passerat 60 men känner sig mindre vis och tillbakablickande än då han var 40. Han känner sig mitt i livet. Kanske därför att sekelskiftet kräver mitt i livet-känsla. Kanske därför att mitten är den plats där man befinner sig när man tänker på, minns och associerar till allt från körlektioner, mahjongaftnar och poesiuppläsning i New York till dåligt föräldraskap, demonstrationer och röjning av landminor i Bosnien.Böckerna om Göran Sager-Larsson kan kallas samtidsromaner. Eftersom de blivit en serie skriven över tjugo år, har både gestalten och sättet att skriva om honom påverkats av tidens gång - och av "samtidens" gång.

I Parsifal (1998) möts en dröm om en gammal general och den medeltida sagan om Parsifal, Fiskarkungen, gralen och den blödande lansen. Här blir dock Parsifal en kvinna och Fiskarkungen den gamle drömgeneralen.

I Parsifal (1998) möts en dröm om en gammal general och den medeltida sagan om Parsifal, Fiskarkungen, gralen och den blödande lansen. Här blir dock Parsifal en kvinna och Fiskarkungen den gamle drömgeneralen.

I Värme (1980) gör läraren Göran entré i Sigrid Combüchens romanvärld. Natten till sin trettioniondefödelsedag försöker han precisera sin och i någon mån sin generations livssituation. Han gör en både granskande och lyrisk beskrivning av sin barndom och tidiga ungdom i Malmö och Sundsvall och gestaltar uppväxtårens känslor och stämningar.

I Värme (1980) gör läraren Göran entré i Sigrid Combüchens romanvärld. Natten till sin trettioniondefödelsedag försöker han precisera sin och i någon mån sin generations livssituation. Han gör en både granskande och lyrisk beskrivning av sin barndom och tidiga ungdom i Malmö och Sundsvall och gestaltar uppväxtårens känslor och stämningar.

Mars 1944. Sidonie och Nathalie är på flykt genom ett krigshärjat Tyskland. De känner inte varandra och de förblir främlingar för varandra - av nödvändighet. Nathalie är välutbildad och fint gift men har förlorat sin familj. Sidonie ljuger om vem hon är men hennes papper säger att hon arbetat som kallskänka och suttit i fängelse för misshandel.Med sina sista tillgångar tar de sig över Öresund. I Sverige får rena kläder, döps om till Siv och Nanna och får arbeta för mat och husrum. Men flykten är på intet sätt över. Långt senare firar Nathalie motvilligt sin nittioårsdag. Hon fick ett andra liv i Nordnorge, har en dotter och fyra barnbarn som oroar sig för henne. Men hon hugger ännu sin egen ved och tillbringar sömnlösa sommarnätter vid ett fönster och minns, medan hon ser kajakerna paddla under Lofotväggen.Sidonie & Nathalie är en mörk men skimrande roman om flyktens och överlevnadens villkor.

Mars 1944. Sidonie och Nathalie är på flykt genom ett krigshärjat Tyskland. De känner inte varandra och de förblir främlingar för varandra - av nödvändighet. Nathalie är välutbildad och fint gift men har förlorat sin familj. Sidonie ljuger om vem hon är men hennes papper säger att hon arbetat som kallskänka och suttit i fängelse för misshandel.Med sina sista tillgångar tar de sig över Öresund. I Sverige får rena kläder, döps om till Siv och Nanna och får arbeta för mat och husrum. Men flykten är på intet sätt över. Långt senare firar Nathalie motvilligt sin nittioårsdag. Hon fick ett andra liv i Nordnorge, har en dotter och fyra barnbarn som oroar sig för henne. Men hon hugger ännu sin egen ved och tillbringar sömnlösa sommarnätter vid ett fönster och minns, medan hon ser kajakerna paddla under Lofotväggen.Sidonie & Nathalie är en mörk men skimrande roman om flyktens och överlevnadens villkor.

Ida Bäckmann har den svenska litteraturens sämsta rykte. Gustaf Fröding diktade att han köpte sin kärlek för pengar. Ida erbjöd sin och han tackade nej i åtta och ett halvt år.Under ett sista halvår vände det. Han satt inspärrad på Uppsala hospital och hon var den enda som kom ofta, ständigt, och hade med mat och vin, gott humör och idéer om bättre vård. Men när de började tala om giftermål fick hon portförbud av hans släkt och läkare.Efter hans död 1911 mötte hon Selma Lagerlöf, som uppmuntrade henne att skriva en bok om sig och skalden. Den ansågs för närgången och gjorde skandal och satte tvärt punkt för Ida Bäckmanns starka, lovande karriär som världsreporter med revir från den östafrikanska kusten, till oljefälten vid Kaspiska havet, till Yerbaodlingarna i Paraguay. I femtioårsåldern fick hon sadla om till torpare och hönsfarmare i Närke.Litteraturhistorien har alltid mätt människor efter betydelse och i den skalan är Ida Bäckmann liten inför två storheter. Att hon ställde sig på tå bredvid dem har väckt förakt, särskilt då hon saknade musa-kvaliteter som skönhet och gåtfullhet. Därför har historien gjort käringkarikatyr av henne och beskrivit en påflugen, ful, frigid och känslosam gaphals.Biografisk upprättelse är inte att vända på steken. Det räcker med att göra människan till huvudperson i hennes eget liv.