Simon Kyaga – författare

»En mycket läsvärd och tankeväckande bok.« Bibliotekstjänst

»En riktig klokbok! Om vad det egentligen innebär att vara vis. Jag har ibland undrat om min humor tenderar att vara lite för svart, men här får jag lära mig att flera studier visar på ett nära förhållande mellan intelligens och humor, särskilt svart humor. Tack för det!« Pekka Heino

Vad är kreativ visdom? Behövs visdom i det moderna samhället? Och hur kan strävan efter visdom göra oss lyckligare? 

På senare år har forskningen formligen exploderat av initiativ som gett sig i kast med begreppet visdom. Detta har möjliggjorts genom den tekniska utvecklingen, som medfört att man kunnat studera hur hjärnan och tänkandet fungerar på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har utvecklingen gjort det möjligt att studera vilka effekterna blir av att utveckla personliga egenskaper som är förknippade med visdom. Man kan numera mäta visdom. Resultaten är på många sätt häpnadsväckande!

I boken Visdom för människor i en föränderlig tid beskrivs fenomenet visdom med utgångspunkt i såväl historiska och kulturella källor som den senaste forskningen inom neurovetenskap och författarna besvarar frågor som: Vad är visdom? Behövs visdom i det moderna samhället? Vad kan den nya neuroforskningen bidra med? Och hur blir vi visare?

Simon Kyaga är överläkare i psykiatri. År 2014 la han fram en uppmärksammad avhandling vid Karolinska Institutet som undersökte sambandet mellan kreativitet och psykisk ohälsa.

Katrin Goldstein Kyaga är forskare och professor i interkulturell pedagogik och disputerade 1993 vid Stockholms universitet. Katrins forskning som professor i interkulturell pedagogik och Simons forskning som psykiatriker har närmat sig människans tänkande, lärande och kreativitet från skilda vetenskapstraditioner, och den här boken har skrivits i skärningspunkten mellan deras olika synsätt.

Fler röster om boken: 

»Hoppfullt om att vi alla har möjlighet att bli visare och därmed också lyckligare.« M Magasin

Frågan om det galna geniet har varit intensivt omdiskuterad i flera tusen år. Men genom den banbrytande forskning som Simon Kyaga och hans kollegor har gjort vid Karolinska institutet kan sambandet nu bekräftas. Det handlar om två sidor av samma mynt. De personlighetsdrag som vi förknippar med det galna och annorlunda visar sig inte bara vara associerade med psykisk sjukdom och neuropsykiatrisk diagnostik, utan har även banat väg för vad vi förknippar med samhällets högst värderade sidor: konstnärliga uttryck, musikalitet, entreprenörskap, vissa typer av ledarskap och tekniska framsteg.

För att en människa ska lyckas inom ett kreativt fält krävs en inre jämvikt, ett ekvilibrium, där ett stråk av galenskap matchas av förmågan att planera, analysera och genomföra. I boken Ekvilibrium visar författarna hur några av världens mest betydande framsteg har formats av personer med mer eller mindre starka drag av bipolaritet, schizofreni, autism och adhd. Ofta är det syskon och andra nära släktingar till patienter som står för nyskapandet – genom att ha mildare drag av det som kan ge en diagnos. Det som ligger bakom kreativiteten är drivet, associationsförmågan och öppenheten för det oväntade. Och det är något vi alla kan lära oss att bejaka.

Frågan om det galna geniet har varit intensivt omdiskuterad i flera tusen år. Men genom den banbrytande forskning som Simon Kyaga och hans kollegor har gjort vid Karolinska institutet kan sambandet nu bekräftas. Det handlar om två sidor av samma mynt. De personlighetsdrag som vi förknippar med det galna och annorlunda visar sig inte bara vara associerade med psykisk sjukdom och neuropsykiatrisk diagnostik, utan har även banat väg för vad vi förknippar med samhällets högst värderade sidor: konstnärliga uttryck, musikalitet, entreprenörskap, vissa typer av ledarskap och tekniska framsteg.

För att en människa ska lyckas inom ett kreativt fält krävs en inre jämvikt, ett ekvilibrium, där ett stråk av galenskap matchas av förmågan att planera, analysera och genomföra. I boken Ekvilibrium visar författarna hur några av världens mest betydande framsteg har formats av personer med mer eller mindre starka drag av bipolaritet, schizofreni, autism och adhd. Ofta är det syskon och andra nära släktingar till patienter som står för nyskapandet – genom att ha mildare drag av det som kan ge en diagnos. Det som ligger bakom kreativiteten är drivet, associationsförmågan och öppenheten för det oväntade. Och det är något vi alla kan lära oss att bejaka.

Frågan om det galna geniet har varit intensivt omdiskuterad i flera tusen år. Men genom den banbrytande forskning som Simon Kyaga och hans kollegor har gjort vid Karolinska institutet kan sambandet nu bekräftas. Det handlar om två sidor av samma mynt. De personlighetsdrag som vi förknippar med det galna och annorlunda visar sig inte bara vara associerade med psykisk sjukdom och neuropsykiatrisk diagnostik, utan har även banat väg för vad vi förknippar med samhällets högst värderade sidor: konstnärliga uttryck, musikalitet, entreprenörskap, vissa typer av ledarskap och tekniska framsteg.

För att en människa ska lyckas inom ett kreativt fält krävs en inre jämvikt, ett ekvilibrium, där ett stråk av galenskap matchas av förmågan att planera, analysera och genomföra. I boken Ekvilibrium visar författarna hur några av världens mest betydande framsteg har formats av personer med mer eller mindre starka drag av bipolaritet, schizofreni, autism och adhd. Ofta är det syskon och andra nära släktingar till patienter som står för nyskapandet – genom att ha mildare drag av det som kan ge en diagnos. Det som ligger bakom kreativiteten är drivet, associationsförmågan och öppenheten för det oväntade. Och det är något vi alla kan lära oss att bejaka.