Sirpa Kähkönen – författare

En finsk motsvarighet till Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad!     

Anna växer under 1900-talet upp på den fattiga finska landsbygden. Efter moderns död flyttar hon till Kuopio, i hennes ögon en metropol, där hon får jobb som tjänsteflicka. Snart träffar hon den mörkögde Lassi, som varit på sjön och sett världen. De blir ett par och det dröjer inte länge innan Anna väntar smått. Anna och Lassi gifter sig och likt många andra arbetarkvinnor får Anna välja en brudklänning i svart, som också kan duga till annat. Men barnet är dödfött och Annas liv rasar. Enligt svärmor är det Guds vilja som sker, enligt Lassi är meningen med eländet att stärka deras stridsvilja. Han talar politik och Anna hittar papper som propagerar för demonstrationer. Dagen de ska fira hennes 21-årsdag blir han arresterad. Sju år på tvångsarbetslägret Dragsvik lyder domen. Anna inser att om hon ska klara sig måste hon lära sig att sörja för sig själv.  

I Brudar i svart står kvinnorna i centrum, deras vardag med stank av lut och lakanstvätt, försvunna hemtrakter och det nya liv som växer fram för dem som flyttar in till städerna.

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare och f.d. ordförande för Finlands PEN samt finska författarförbundet. Lind & Co har tidigare givit ut hennes roman Granitmannen, som nominerades både till Finlandiapriset och Nordiska rådets pris, samt fackboken Livsöden i Finlands bortglömda fångläger, som behandlar hennes morfars tid i Dragsvik. Brudar i svart är den första romanen i den hyllade Kuopiosviten om hemstaden i östra Finland. Romanerna är delvis baserade på händelser i hennes egen släkt.  

"Kähkönen är en skicklig berättare [...] Efter denna första roman i Kuopio-serien är det bara att hoppas på att de sex övriga också ges ut på svenska. Sirpa Kähkönen är läsvärd, enkelt uttryckt." Jan Bergsten, Norrländska Socialdemokraten  

"Brudar i svart är en stor läsupplevelse. Det beror förstås på kraften i berättelsen i sig och dess storartade gestaltning av karaktärer, men också på Mattias Huss levande översättning." Maria Küchen, Sydsvenskan  

"Det är om levande finsk historia Sirpa Kähkönen berättar. Detaljrikedomen i denna vardagshistoria har fyllt varje sida med must och märg." Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

Vädret såg ut att bli klart imorgon. Flygväder. Den tanken satt hårt rotad, den flimrade förbi trots att freden hade kommit. Anna smekte sin dotters huvud. Fred hette det.  

Människoödena i ett flerfamiljshus i den lilla finska staden Kuopio återspeglar händelserna den varma sommaren 1940. Vinterkriget är i färskt minne och det ryktas om ett nytt krig. Som tvillingmor är Anna fast i hemmet, nedtyngd under bördan av att sörja för att familjen har varma kläder och mat för vintern. Hon får hjälp av svägerskan Hilda - maken Lassi, frigiven från fängelset, har svårt att uthärda sina minnen från kriget och duger inte till familjeförsörjare. Men barnen måste ha mat och svärmor tas om hand. Det blir den nya grannen, servitrisen Helvi, som blåser in nya vindar i Annas liv. Men finns det egentligen några fria val för Anna?  

Järnnätter skildrar arbetarkvinnornas liv under en tid som präglas av krig och rädsla. Finns det utrymme för drömmar och individualitet när livet är fyllt av hårt arbete och oro för de barn som kanske måste sändas ut i krig? Järnnätter är den andra delen i Kuopioserien om Finlands närhistoria.  

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare och före detta ordförande för Finlands PEN samt finska författarförbundet. Lind & Co har tidigare givit ut hennes fackbok Livsöden i Finlands bortglömda fångläger samt romanerna Granitmannen och Brudar i svart, den första delen i den hyllade Kuopiosviten om hemstaden i östra Finland. Romanerna är delvis baserade på händelser i hennes egen släkt.

"Med hjälp av sin släkthistoria skildrar Sirpa Kähkönen livets hårda villkor med ett språk genomlyst av poetisk berättarglädje. Hon har fångat essensen, skapat en bildväv av ord som skimrar, som gör historien begriplig för nästa generation och nästa. [...] Språkets vemod och melodiska skönhet genljuder i den lyhörda översättningen av Mattias Huss." Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet  

"Järnnätter är en underbar bok!" BTJ

När jag ringde till begravningsbyrån efter din död fick jag veta att vår lilla familjegrav hade plats för sammanlagt 36 urnor. Jag blev chockad. Hur kunde det ens vara möjligt! Du skulle ju ha varit den sista som lades till vila i den graven. Så hade det alltid sagts.

I mars 2022 dog Sirpa Kähkönens mor efter en lång tids sjukdom. Riitta var atletisk, vacker och begåvad men en trafikolycka vid sexton års ålder förändrade hennes liv för alltid. Jag sörjer inte din död, jag sörjer ditt liv , skriver författaren, vars relation till modern var komplicerad och sårig. I ett försök att närma sig sin mor vänder hon sig till hennes dagböcker. Med hjälp av dem skildrar hon moderns uppväxt på 1950-talet och den dramatiska förändring som följde på olyckan. Det är en berättelse om driv och längtan men också om sorg, tablettmissbruk och bitterhet. Det handlar även om att växa upp i spåren av krig, politiska motsättningar och konflikter. Om en generation som hade svårt att hantera och sätta ord på sina känslor och erfarenheter av oförätter och om hur den ordlösa sorgen går i arv. Romanen belönades med Finlandiapriset 2023.

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare, översättare och krönikör med ett särskilt intresse för historia och samhällsfrågor. På Lind & Co har hon bland annat tidigare utkommit med den hyllade serien om staden Kuopio och Finlands närhistoria, som delvis är baserad på händelser i hennes egen släkt, samt romanen Granitmannen, som nominerades både till Finlandiapriset och Nordiska rådets pris.

"Det är fängslande. Helt fängslande. Bladvändarkvalitet - inte i betydelsen hur själva händelseförloppet ska sluta, utan hur det här ska berättas." Dagens Nyheter

1925 reste Lauri Tuomainen, författarens morfar, full av förhoppningar till Sovjetunionen och antogs vid officersskolan i Leningrad. Men han vantrivdes och återvände besviken hem. Efter en lång rättsprocess fängslades han 1928 i ett och ett halvt år i det fruktade tvångsarbetslägret Dragsvik, och radikaliserades. 1930 infördes lagar i Finland som kriminaliserade all kommunistisk verksamhet. Lauri dömdes för andra gången 1932 till ytterligare sju år i Dragsvik, där fångvaktarna var organiserade högerextremister. Motsättningarna var hårda och våldsamma.Livsöden i Finlands bortglömda fångläger är en drabbande skildring av de mörka mellankrigsåren och av människor vars ideal och drömmar krossades.

Det är en mycket ambitiös genomgång, massor av arkivmaterial har plöjts igenom och redovisas. Det ger en inblick i en för Finland skamlig tid Norrländska Socialdemokraten

Kähkönen nöjer sig inte med vilken semi-fiktion som helst, utan gräver ner sig i tidsperiodens memoarer, utredningar och arkiv. Greppet är perfektionistiskt och djupgående Helsingin Sanomat 

Som läsare sugs man in i historien. Turun Sanomat 

Utöver sin morfars självbiografiska texter använder hon sig av ett rikt arkiv- och omfattande litteraturmaterial, kopplar det privata till det allmänna och skapar en tidsbild som i sin brutalitet och våldsamhet är okänd för många läsare. Ilkka 

"Verket inrymmer mycket nytt faktamaterial om mindre kända delar av Finlands historia." Vasabladet

SIRPA KÄKHÖNEN (f. 1964) är författare till ett flertalromaner och fackböcker. Hon ärordförande för Finlands PEN och finska författarförbundet. Lind & Co har tidigare givitut hennes roman Granitmannen, som nominerades både till Finlandiapriset och Nordiskarådets litteraturpris.

"Efter denna första roman i Kuopio-serien är det bara att hoppas på att de sex övriga också ges ut på svenska. Sirpa Kähkönen är läsvärd, enkelt uttryckt."

NSD

En finsk motsvarighet till Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad!  

Anna växer under 1900-talets början upp på den fattiga finska landsbygden. Efter moderns död flyttar hon till Kuopio, i hennes ögon en metropol, där hon får jobb som tjänsteflicka. Snart träffar hon den mörkögde Lassi, som varit på sjön och sett världen. De blir ett par och det dröjer inte länge innan Anna väntar smått. Anna och Lassi gifter sig och likt många andra arbetarkvinnor får Anna välja en brudklänning i svart, som också kan duga till annat. Men barnet är dödfött och Annas liv rasar. Enligt svärmor är det Guds vilja som sker, enligt Lassi är meningen med eländet att stärka deras stridsvilja. Han talar politik och Anna hittar papper som propagerar för demonstrationer. Dagen de ska fira hennes 21-årsdag blir han arresterad. Sju år på tvångsarbetslägret Dragsvik lyder domen. Anna inser att om hon ska klara sig måste hon lära sig att sörja för sig själv.  

I Brudar i svart står kvinnorna i centrum, deras vardag med stank av lut och lakanstvätt, försvunna hemtrakter och det nya liv som växer fram för dem som flyttar in till städerna. Sirpa Kähkönen väljer romanens form för att berätta om hur arbetarkvinnorna blir självständiga medlemmar av samhället och långsamt får möjligheten att bygga och planera sina egna liv, men det handlar också om hur krigen kom att forma och påverka den finska mentaliteten under 1900-talet.  

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare och ordförande för Finlands PEN samt finska författarförbundet. Lind & Co har tidigare givit ut hennes roman Granitmannen, som nominerades både till Finlandiapriset och Nordiska rådets pris, samt fackboken Livsöden i Finlands bortglömda fångläger, som behandlar hennes morfars tid i Dragsvik. Brudar i svart är den första romanen i den hyllade Kuopiosviten om hemstaden i östra Finland. Romanerna är delvis baserade på händelser i hennes egen släkt.

"Det är om levande finsk historia Sirpa Kähkönen berättar.Detaljrikedomen i denna vardagshistoria har fyllt varje sida med must och märg. Översättaren Mattias Huss har fångat det finlandssvenska språkets nyanser i sin utsökta tolkning till svenskan."Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

"Sirpa Kähkönens roman Brudar i svart är något så ovanligt som en trohjärtad berättelse. Dessutom om entung tid i Finlands moderna historia,ifall man nu haft någon lätt."Jan-Olov Nyström, Norrbottenskuriren

Vädret såg ut att bli klart imorgon. Flygväder. Den tanken satt hårt rotad, den flimrade förbi trots att freden hade kommit. Anna smekte sin dotters huvud. Fred hette det.  

Människoödena i ett flerfamiljshus i den lilla finska staden Kuopio återspeglar händelserna den varma sommaren 1940. Vinterkriget är i färskt minne och det ryktas om ett nytt krig. Som tvillingmor är Anna fast i hemmet, nedtyngd under bördan av att sörja för att familjen har varma kläder och mat för vintern. Hon får hjälp av svägerskan Hilda maken Lassi, frigiven från fängelset, har svårt att uthärda sina minnen från kriget och duger inte till familjeförsörjare. Men barnen måste ha mat och svärmor tas om hand. Det blir den nya grannen, servitrisen Helvi, som blåser in nya vindar i Annas liv. Men finns det egentligen några fria val för Anna?  

Järnnätter skildrar arbetarkvinnornas liv under en tid som präglas av krig och rädsla. Finns det utrymme för drömmar och individualitet när livet är fyllt av hårt arbete och oro för de barn som kanske måste sändas ut i krig? Järnnätter är den andra delen i Kuopioserien om Finlands närhistoria.  

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare och ordförande för finska författarförbundet samt f.d. ordförande för Finlands PEN. Lind & Co har tidigare givit ut hennes fackbok Livsöden i Finlands bortglömda fångläger samt romanerna Granitmannen och Brudar i svart, den första delen i den hyllade Kuopiosviten om hemstaden i östra Finland. Romanerna är delvis baserade på händelser i hennes egen släkt.  

"Järnnätter är en underbar bok!"BTJ

"Detaljrikedomen i denna vardagshistoria har fyllt varje sida med must och märg. Översättaren Mattias Huss har fångat det finska språkets nyanser i sin utsökta tolkning till svenskan." Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet  

"Sirpa Kähkönen tillhör den finska litteraturens elitgarde, den grupp som beströs med priser och lovord." Etelä-Saimaa  

"Sirpa Kähkönens roman Brudar i svart är något så ovanligt som en trohjärtad berättelse. Dessutom om en tung tid i Finlands moderna historia, ifall man nu haft någon lätt." Jan-Olov Nyström, Norrbottenskuriren

Vädret såg ut att bli klart imorgon. Flygväder. Den tanken satt hårt rotad, den flimrade förbi trots att freden hade kommit. Anna smekte sin dotters huvud. Fred hette det.  

Människoödena i ett flerfamiljshus i den lilla finska staden Kuopio återspeglar händelserna den varma sommaren 1940. Vinterkriget är i färskt minne och det ryktas om ett nytt krig. Som tvillingmor är Anna fast i hemmet, nedtyngd under bördan av att sörja för att familjen har varma kläder och mat för vintern. Hon får hjälp av svägerskan Hilda maken Lassi, frigiven från fängelset, har svårt att uthärda sina minnen från kriget och duger inte till familjeförsörjare. Men barnen måste ha mat och svärmor tas om hand. Det blir den nya grannen, servitrisen Helvi, som blåser in nya vindar i Annas liv. Men finns det egentligen några fria val för Anna?

Ett kompakt mörker sänkte sig över den snöiga sjön och skogen, sänkte sig även över byarna på landsbygden där oljan inte räckte till lamporna. Hela det tysta, nordliga landet gick till vila och städernas sparsamt utplacerade elektriska lampor släcktes. Och när snöstormen fortsatte så att gator och riksvägar täcktes av tung snö så vaknade de magra gårdskarlarna och lantbrukarna som varit i kriget, oroliga för att betrakta det och tänkte: det var ju också en julklapp.

Vintern 1940 1941 är ovanligt bister och våren som följer därpå solfattig och frusen. Den tyska krigsmakten tycks oövervinnerlig. Vad är den unga nationen Finlands plats i det nya Europa? Insatserna höjs, och risken att landet kommer dras in i ännu ett krig är överhängande. Samtidigt fortgår livet i familjen Tuomis kvarter, var dag är en kamp för att få mat på bordet och för att leva ett anständigt liv. Lassi har knappt återhämtat sig från sina krigsmardrömmar, men försöker ta hand om sin familj. Lyckosamt nog får Anna arbete på stadens nya restaurang, medan svägerskan Hilda söker sin plats i tillvaron. Den karelska flyktingen Helvi Martiskainen kommer till kvarteret med sin dotter Mari, och tar åter plats i familjen Toumis liv.

Så inleder Tyskland sin offensiv österut och Finland sluter upp vid deras sida. Männen kallas in. Man tror att allt kommer att vara avgjort om några veckor. Men vintern gör sin ankomst redan under sommaren  

En vår av is och eld är en inkännande berättelse om en finsk arbetarklassfamiljs öde och livsvillkor. Insiktsfullt och känsligt skildrar Sirpa Kähkönen människans överlevnadsförmåga i en omstörtande tid.

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare och bosatt i Helsingfors. Lind & Co har tidigare bland annat givit ut hennes roman Granitmannen, som nominerades både till Finlandiapriset och Nordiska rådets pris, samt fackboken Livsöden i Finlands bortglömda fångläger, som behandlar hennes morfars tid i Dragsvik.  

En vår av is och eld är den tredje delen i den hyllade Kuopiosviten om hemstaden i östra Finland. Romanerna är delvis baserade på händelser ur hennes egen släkthistoria. Tidigare publicerade titlar i serien är Brudar i svart (2019) och Järnnätter (2020).

"Sirpa Kähkönens romankonst är något utöver det vanliga. Hennes Kuopiosvit är ett viktigt inlägg iden eviga debatten om vadfred, frihet och demokratikostar. Här jämförs med avsikt hennes romansvit medtonsättaren Jean SibeliusFinlandiasvit. Det finnsnämligen en musikalitet iKähkönens text som svararSibelius musik. Den bärsamma lidelse, trotsigamotstånd och sorgsenhetöver vad ett land måste utstå under tider av krig ochdiktatur. Men också hurokuvliga människor kanvara då deras tillvaro skakasi grunden."Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

Vintern 1940–1941 är ovanligt bister och våren som följer därpå solfattig och frusen. Den tyska krigsmakten tycks oövervinnerlig. Vad är den unga nationen Finlands plats i det nya Europa? Insatserna höjs, och risken att landet kommer dras in i ännu ett krig är överhängande.

Samtidigt fortgår livet i familjen Tuomis kvarter, var dag är en kamp för att få mat på bordet och för att leva ett anständigt liv. Lassi har knappt återhämtat sig från sina krigsmardrömmar, men försöker ta hand om sin familj. Lyckosamt nog får Anna arbete på stadens nya restaurang, medan svägerskan Hilda söker sin plats i tillvaron. Den karelska flyktingen Helvi Martiskainen kommer till kvarteret med sin dotter Mari, och tar åter plats i familjen Toumis liv.

Så inleder Tyskland sin offensiv österut och Finland sluter upp vid deras sida. Männen kallas in. Man tror att allt kommer att vara avgjort om några veckor. Men vintern gör sin ankomst redan under sommaren …

Det är julimorgon i Kuopio och atmosfären är nästintill overklig. Sommarnatten har varit varm och flyglarmets ständiga tjut har stört invånarnas sömn. Oron för om männen ute i kriget någonsin kommer att komma hem är ständigt närvarande.

Tidigt på morgonen anländer kabaréartisten Mizzi Unruh tillsammans med ett litet barn - något som kommer att skaka om tillvaron för flera av stadens invånare. Vid lunchtid ljuder sirenerna igen. Fiendens bombplan är på väg in över staden.  

Vingar av lakan skildrar en enda dag 1941 då Kuopio utsattes för sovjetiska bomber under fortsättningskriget. I romanen får vi följa ett flertal människor öden under en avgörande dag och liksom i de tidigare delarna av Sirpa Kähkönens Kuopiosvit handlar det främst om kvinnorna och relationen dem emellan mitt under brinnande krig.

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare och har bland annat varit ordförande för Finlands PEN. Vingar av lakan är den fjärde delen i Sirpa Kähkönens kritikerhyllade serie om staden Kuopio och Finlands närhistoria. Den tilldelades den finska bokhandlarföreningens pris då den utkom i Finland.

Sirpa Kähkönens språk sjunger av poetisk lyhördhet för nyanser. Åter igen har hon översatt ekot av Kantelemusikens spröda toner och Kalevaladiktens ord, som påminner om Sibelius symfonier, till stor romankonst. (---) Översättningen är lyhört lysande av Mattias Huss. Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

Det är julimorgon i Kuopio och atmosfären är nästintill overklig. Sommarnatten har varit varm och flyglarmets ständiga tjut har stört invånarnas sömn. Oron för om männen ute i kriget någonsin kommer att komma hem är ständigt närvarande.

Tidigt på morgonen anländer kabaréartisten Mizzi Unruh tillsammans med ett litet barn - något som kommer att skaka om tillvaron för flera av stadens invånare. Vid lunchtid ljuder sirenerna igen. Fiendens bombplan är på väg in över staden.  

Vingar av lakan skildrar en enda dag 1941 då Kuopio utsattes för sovjetiska bomber under fortsättningskriget. I romanen får vi följa ett flertal människor öden under en avgörande dag och liksom i de tidigare delarna av Sirpa Kähkönens Kuopiosvit handlar det främst om kvinnorna och relationen dem emellan mitt under brinnande krig.

Befolkningen i Kuopio lever i ständig oro. Nu, under sommaren , har arméerna på finska fronten fastnat i stillastående försvarslinjer. Den gångna vinterns hungersnöd var svår, men kvinnorna i staden har bestämt sig för att överleva även detta krig. Det finns dock små ljuspunkter i tillvaron: Anna har fått hem sina barn igen, och under Hildas ledning bakas de första krigsbröden ur en säck rågmjöl. Helvi vet inte hur hon ska skydda Mari, som har nått den ålder då hon lockas av uppmärksamheten från de tyska soldaterna som kommit till stan. I Finland råder dansförbud, men i hemlighet dansar man ändå, tyst i hemmen, utan skor, eller i ladugårdar på landet, på gräsmattorna i staden eller på bryggan vid havet. Dagtid är de vuxna tvingade till hårt arbete för att överleva och de unga måste hjälpa till. Under de korta lediga stunderna vill alla leva så intensivt som möjligt och bara glömma.

En sällsam orkidé berättar om sommarens bedövande sköna men korta stunder, om ett dygn i Kuopio, om skogarna runt staden, om det svåra vapenbrödraskapet med Tyskland och om en liten vild orkidé som blommar i östra Finlands mytomspunna lundar, där man en gång dyrkade träd och bad till naturens andar.

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare, översättare och krönikör med ett särskilt intresse för historia och samhällsfrågor. En sällsynt orkidé är den femte delen i Kähkönens hyllade serie om staden Kuopio och Finlands närhistoria. Romanerna är delvis baserade på händelser i hennes egen släkt.

De övriga delarna är Brudar i svart (2019), Järnnätter (2020), En vår av is och eld (2021) och Vingar av lakan (2022).

"En fantastisk, ljuvligt poetisk och oförglömlig läsupplevelse!"BTJ, Pia Lindestrand

När jag ringde till begravningsbyrån efter din död fick jag veta att vår lilla familjegrav hade plats för sammanlagt 36 urnor. Jag blev chockad. Hur kunde det ens vara möjligt! Du skulle ju ha varit den sista som lades till vila i den graven. Så hade det alltid sagts.

I mars 2022 dog Sirpa Kähkönens mor efter en lång tids sjukdom. Riitta var atletisk, vacker och begåvad men en trafikolycka vid sexton års ålder förändrade hennes liv för alltid. Jag sörjer inte din död, jag sörjer ditt liv, skriver författaren, vars relation till modern var komplicerad och sårig. I ett försök att närma sig sin mor vänder hon sig till hennes dagböcker. Med hjälp av dem skildrar hon moderns uppväxt på 1950-talet och den dramatiska förändring som följde på olyckan. Det är en berättelse om driv och längtan men också om sorg, tablettmissbruk och bitterhet. Det handlar även om att växa upp i spåren av krig, politiska motsättningar och konflikter. Om en generation som hade svårt att hantera och sätta ord på sina känslor och erfarenheter av oförätter och om hur den ordlösa sorgen går i arv. Romanen belönades med Finlandiapriset 2023.

SIRPA KÄHKÖNEN (f. 1964) är författare, översättare och krönikör med ett särskilt intresse för historia och samhällsfrågor. På Lind & Co har hon bland annat tidigare utkommit med den hyllade serien om staden Kuopio och Finlands närhistoria, som delvis är baserad på händelser i hennes egen släkt, samt romanen Granitmannen, som nominerades både till Finlandiapriset och Nordiska rådets pris.

"På ett suveränt sätt för Kähkönen samman influenser från historisk prosa, biografiskt berättande, dagbokscitat, minnen, myt och folkdiktning till en melodisk språkväv som sömlöst rör sig mellan berättelsens olika nivåer." Hufvudstadsbldet

När jag ringde till begravningsbyrån efter din död fick jag veta att vår lilla familjegrav hade plats för sammanlagt 36 urnor. Jag blev chockad. Hur kunde det ens vara möjligt! Du skulle ju ha varit den sista som lades till vila i den graven. Så hade det alltid sagts.

I mars 2022 dog Sirpa Kähkönens mor efter en lång tids sjukdom. Riitta var atletisk, vacker och begåvad men en trafikolycka vid sexton års ålder förändrade hennes liv för alltid. Jag sörjer inte din död, jag sörjer ditt liv , skriver författaren, vars relation till modern var komplicerad och sårig. I ett försök att närma sig sin mor vänder hon sig till hennes dagböcker. Med hjälp av dem skildrar hon moderns uppväxt på 1950-talet och den dramatiska förändring som följde på olyckan. Det är en berättelse om driv och längtan men också om sorg, tablettmissbruk och bitterhet. Det handlar även om att växa upp i spåren av krig, politiska motsättningar och konflikter. Om en generation som hade svårt att hantera och sätta ord på sina känslor och erfarenheter av oförätter och om hur den ordlösa sorgen går i arv. Romanen belönades med Finlandiapriset 2023.

Et valvo yössä yksin.

Sadat miljoonat ihmiset kärsivät unettomuudesta joka yö. Kiireisessä maailmassamme yleistyvä häiriö on jo merkittävä yhteiskunnallinen ongelma. Yövartiossa – Esseitä unettomuudesta muodostuu syvästi henkilökohtaiseksi katsaukseksi unettomuuteen, sen syihin ja seurauksiin. Kulttuurialan ammattilaiset käsittelevät esseissään tätä kansantautia eri näkökulmista.

Esimerkiksi unihalvaus, katkonainen uni, unettomuuden perinnöllisyys ja painajaiset käsitellään omakohtaisesti, hyväksyttävinä ja ymmärrettävinä. Niissä ei ole kyse heikkoudesta, vaan inhimillisestä ja loogisesta reaktiosta esimerkiksi stressiin tai traumaan. Helppoheikkimäisten ohjeiden sijaan antologia tarjoaa vertaistukea. Yövartiossa muistuttaa unettomuuden moninaisuudesta ja myös siitä, että oman nukkumiskyvyttömyytensä kanssa on mahdollista oppia elämään.

Antologiaan ovat kirjoittaneet Tuuve Aro, Akseli Heikkilä, Jari Järvelä, Hanna-Riikka Kuisma, Sirpa Kähkönen, Esa Mäkijärvi, Samuli Putro, Tiina Raevaara, Jani Saxell, Anna Tommola, Suvi Vaarla ja Sinikka Vuola. Myös Miki Liukkosen piti kirjoittaa essee, mutta hän ei ehtinyt. Antologian viimeiseen esseeseen on koottu sellaisia katkelmia Liukkosen tuotannosta, joissa hän käsittelee unettomuutta.

Esa Juhani Mäkijärvi (s. 1984) on suomalainen kirjailija ja toimittaja. Hän on julkaissut niin kauno- kuin tietokirjallisuutta.

Et valvo yössä yksin.

Sadat miljoonat ihmiset kärsivät unettomuudesta joka yö. Kiireisessä maailmassamme yleistyvä häiriö on jo merkittävä yhteiskunnallinen ongelma. Yövartiossa – Esseitä unettomuudesta muodostuu syvästi henkilökohtaiseksi katsaukseksi unettomuuteen, sen syihin ja seurauksiin. Kulttuurialan ammattilaiset käsittelevät esseissään tätä kansantautia eri näkökulmista.

Esimerkiksi unihalvaus, katkonainen uni, unettomuuden perinnöllisyys ja painajaiset käsitellään omakohtaisesti, hyväksyttävinä ja ymmärrettävinä. Niissä ei ole kyse heikkoudesta, vaan inhimillisestä ja loogisesta reaktiosta esimerkiksi stressiin tai traumaan. Helppoheikkimäisten ohjeiden sijaan antologia tarjoaa vertaistukea. Yövartiossa muistuttaa unettomuuden moninaisuudesta ja myös siitä, että oman nukkumiskyvyttömyytensä kanssa on mahdollista oppia elämään.

Antologiaan ovat kirjoittaneet Tuuve Aro, Akseli Heikkilä, Jari Järvelä, Hanna-Riikka Kuisma, Sirpa Kähkönen, Esa Mäkijärvi, Samuli Putro, Tiina Raevaara, Jani Saxell, Anna Tommola, Suvi Vaarla ja Sinikka Vuola. Myös Miki Liukkosen piti kirjoittaa essee, mutta hän ei ehtinyt. Antologian viimeiseen esseeseen on koottu sellaisia katkelmia Liukkosen tuotannosta, joissa hän käsittelee unettomuutta.

Esa Juhani Mäkijärvi (s. 1984) on suomalainen kirjailija ja toimittaja. Hän on julkaissut niin kauno- kuin tietokirjallisuutta.