Språkrådet – författare

Språkriktighetsboken är en modern, utförlig och resonerande handbok i språkriktighetsfrågor. Den tar upp de vanligaste och viktigaste språkriktighetsfrågorna i svenskan. Här hittar man moderna klassiker som valet mellan större än mig eller större än jag; före eller innan, sin eller hans. Men också nyare språkriktighetsfrågor tas upp, till exempel ofullständiga meningar, kommer att resa eller kommer resa, könsneutrala pronomen och satsradningar. Språkriktighetsboken ger rekommendationer om hur man lämpligen formulerar sig, men rymmer också en utförlig diskussion kring varje språkriktighetsfråga. Läsaren får alltså mer än bara ett skrivråd. Boken förmedlar också kunskaper som gör det möjligt att ta aktiv del i språkriktighetsdiskussioner och självständigt ta ställning. Boken vänder sig till lärare, studenter, informatörer, journalister, redaktörer - ja, till alla som arbetar aktivt med svenskt skriftspråk. Boken är också lämplig som kursbok på universitetens grundkurser i svenska.

Kan man använda hen i myndighetstexter? Kan man utelämna att och har i meningar? Vad heter EU-organen på svenska?Skrivreglerna är ett oumbärligt hjälpmedel för alla som skriver inom myndigheter, domstolar och EU:s institutioner - och på många andra arbetsplatser. Denna åttonde upplaga, utgiven av Språkrådet, ersätter tidigare utgåvor och är till stora delar omarbetad. Här finns råd om bl.a:förkortningar och sifferuttryckstor och liten bokstavstavning och avstavningtabeller, diagram och andra figurerI denna utgåva finns även nya eller utökade råd om:klarspråkstexterskrivande på webb och i sociala medierkönsneutralt språkkällhänvisningar och källförteckningarutformning av myndighetsnamnFör fler relaterade publikationer - se längre ned.

Den språkliga jämställdheten mellan könen är relativt god i Sverige, internationellt sett. Ändå förekommer åtskilligt språkligt könsförtryck i attityder, i val av ord och uttryckssätt, i samtalsvanor och framställningsperspektiv. Perspektiv och föreställningar vi burit med oss i århundraden ligger inbakade i grammatik och ordförråd. De kommer till uttryck utan att vi tänker på det. Vi måste lära oss att känna igen mönstren, och vi måste veta hur vi ska motverka dem, i arbetsliv, utbildning, myndighetskontakter och vardagssamtal. Språkrådets lilla handbok Jämställt språk är till praktisk hjälp i det arbetet.

Vi omges av språkteknik av skilda slag: stavningskontroller, maskinöversättning, röststyrda tjänster, digitala ordböcker, kommunikation via chatt, sms och andra moderna medieformer. Den här antologin beskriver den mer eller mindre dolda tekniken bakom språket. Hur påverkar IT språk och språkanvändning, till exempel ungdomars skrivande på nätet? Vilken samhällelig och demokratisk betydelse har tekniken när det gäller att göra information tillgänglig för alla? I boken medverkar flera av landets ledande läs-och skrivforskare, språkteknologer, informations- och medievetare, språkvårdare, tillgänglighetsexperter med flera.

De texter vi möter i dag består ofta av många olika element: löptext, rubriker, bilder, bildtexter, listor, citat, diagram, grafer etc. Layouten är komplex och består av en kombination av språk, bilder och andra grafiska medel. Det blir också allt vanligare att vi hämtar information från olika källor på nätet. Men vi vet fortfarande mycket lite om hur läsningen går till, och hur läsare navigerar i tryckta och digitala texter. Få empiriska studier har genomförts om läsning på nätet. Det finns nästan ingen forskning om hur läsaren kopplar ihop information från olika språkliga och bildliga källor och skapar mening. Det som lärs ut om läsares interaktion med dagens komplexa texter är ofta bara antaganden. För att följa läsprocessen i detalj behövs det en avancerad mätteknik (ögonrörelsemätning) i kombination med intervjuer och enkäter. Denna tvärvetenskapliga metod har Jana Holsanova använt sig av i sin forskning, och här presenteras nu resultaten för första gången för en bredare läsekrets. Antaganden och åsikter om läsning konfronteras med resultaten från denna nya empiriska forskning. Här visas hur läsare faktiskt beter sig vid läsning av olika tryckta och digitala dokument, och vi får exempel på hur man kan underlätta för läsaren att hitta och förstå information och navigera i dokumenten. Boken innehåller konkreta rekommendationer för utformning av tryckta och digitala dokument som består av språk, bilder och andra grafiska medel.

Sverige har språklagar som ställer krav på offentliga organ att nå ut med information till nationella minoriteter och till personer med annat modersmål än svenska. Men det kan vara svårt att veta hur man gör i praktiken. Hur gör man svenskan begriplig för så många som möjligt? Vad ska man översätta, hur mycket, och till vilka språk? Hur anpassar man webbplatsen så att den blir tillgänglig för alla i ett flerspråkigt perspektiv?