Stanislaw Lem – författare

En av de stora science fiction-klassikerna

Kris Kelvin anländer till forskningsstationen på den havstäckta planeten Solaris bara timmar efter att en av dess tre invånare oförklarligt har avlidit. Han varnas av de andra: Ser du någon som inte är vi, gör då ingenting, gå inte till angrepp. Förbryllad över varningen gör sig Kelvin hemmastadd, men inser snart att den väldiga oceanen utanför rymmer ett mysterium långt större än han kunnat föreställa sig. Solaris är en roman om minne och skuld, om människans vilja att förstå och oförmåga att handskas med det okända. Romanen har filmatiserats tre gånger, varav Andrej Tarkovskijs film från 1972 har kommit att betraktas som ett mästerverk. I översättning av Johan Malm, med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Torbjörn Elensky.

STANISLAW LEM [1921-2006], född i Lwów i dåvarande Polen, nuvarande Ukraina, räknas till 1900-talets stora science fiction-författare. Solaris [1961] är hans mest kända roman och betraktas som en av de stora SF-klassikerna.

När psykologen Kelvin anländer till Solaris, rymdstationen som kretsar över planeten Solaris medvetna ocean, finns ingen där som välkomnar honom. Ett otillåtet experiment med oceanen har genomförts fyra dagar tidigare. Stationens ledare, Gibarian, är död, och de två andra forskarna syns inte till. Men något har hänt. Solaris uppmärksamhet tycks för första gången ha vänts mot människorna. Rymdstationen har fått besök av gäster, materialiserade varelser av tillsynes helt mänsklig form, tagna från forskarnas undermedvetna. Kelvins gäst är Harey, hans unga fru som tio år tidigare tog sitt liv. Vad är det egentligen som händer sedan? Vad är Solaris? Vad är intelligens? Vad är kärlek? Vad är liv? Vem är Harey?

Solaris av Stanislaw Lem (1921-2006) är en science fiction-roman som utforskar gränserna för mänsklig kunskap. Romanen, filmatiserad av såväl Andrej Tarkovskij (1972) och Steven Soderbergh (2006), borrar djupt i den inre såväl som den yttre rymden. Genom protagonisten Kelvin söker den ett svar: Hur vi ska kunna kommunicera med det som är fullständigt främmande, när vi knappt förstår oss själva?

I svensk översättning av Johan Malm.