Stefan Hagel – författare

This book endeavours to pinpoint the relations between musical, and especially instrumental, practice and the evolving conceptions of pitch systems. It traces the development of ancient melodic notation from reconstructed origins, through various adaptations necessitated by changing musical styles and newly invented instruments, to its final canonical form. It thus emerges how closely ancient harmonic theory depended on the culturally dominant instruments, the lyre and the aulos. These threads are followed down to late antiquity, when details recorded by Ptolemy permit an exceptionally clear view. Dr Hagel discusses the textual and pictorial evidence, introducing mathematical approaches wherever feasible, but also contributes to the interpretation of instruments in the archaeological record and occasionally is able to outline the general features of instruments not directly attested. The book will be indispensable to all those interested in Greek music, technology and performance culture and the general history of musicology.

This book endeavours to pinpoint the relations between musical, and especially instrumental, practice and the evolving conceptions of pitch systems. It traces the development of ancient melodic notation from reconstructed origins, through various adaptations necessitated by changing musical styles and newly invented instruments, to its final canonical form. It thus emerges how closely ancient harmonic theory depended on the culturally dominant instruments, the lyre and the aulos. These threads are followed down to late antiquity, when details recorded by Ptolemy permit an exceptionally clear view. Dr Hagel discusses the textual and pictorial evidence, introducing mathematical approaches wherever feasible, but also contributes to the interpretation of instruments in the archaeological record and occasionally is able to outline the general features of instruments not directly attested. The book will be indispensable to all those interested in Greek music, technology and performance culture and the general history of musicology.

In 1921, the Harvard University-Museum of Fine Arts Expedition to Meroë in the northern Sudan excavated a cache of ancient wind instruments in the tomb of Queen Amanishakheto from the late first century BCE. Although recognized as important testimonies to the music of classical antiquity at the moment of discovery, the instruments were highly deteriorated and fragmented. Over decades, scholars attempted to understand the find, but the sheer number of fragments had made a meaningful interpretation almost hopeless—until now. This volume presents the results of a twelve-year-long research and conservation project on the auloi of Meroë. It offers a contextualized narrative of discovery, detailed documentation of the cache, and the technical and musical interpretations of the twelve pipes. It serves readers with various interests, ranging from Nubia and the ancient Nile Valley through the histories of music and technology between the Greco-Roman world and the Empire of Kush, and particularly the community of scholars and practitioners of the aulos.

I kungariket Semarien råder fred sedan sex gyllene decennier. Ätten Teraphen regerar från falktronen i huvudstaden Galenda. På ytan verkar allt lugnt, men under den hotar en tid där fel gränser korsas. Någonting går sönder och hemligheter kommer i dagern. Tennara fasar för blomfesten medan kung Sanedars mor sanndrömmer. Moder superian Célenne ser kristallskärvorna. Vargbrodern Renlon är på jakt och kapten Geral leder utredningen av ett mord. Antalet sprickor i den perfekta fasaden växer och allt riskerar att rämna. Kommer den teraphenska freden att hålla? I en värld full av oförutsedda ögonblick, osannolika väsen och ofattbar grymhet kan minsta beslut, minsta feltolkning, få oanade konsekvenser.

I kungariket Semarien råder fred sedan sex gyllene decennier. Ätten Teraphen regerar från falktronen i huvudstaden Galenda. På ytan verkar allt lugnt, men under den hotar en tid där fel gränser korsas. Någonting går sönder och hemligheter kommer i dagern. Tennara fasar för blomfesten medan kung Sanedars mor sanndrömmer. Moder superian Célenne ser kristallskärvorna. Vargbrodern Renlon är på jakt och kapten Geral leder utredningen av ett mord. Antalet sprickor i den perfekta fasaden växer och allt riskerar att rämna. Kommer den teraphenska freden att hålla? I en värld full av oförutsedda ögonblick, osannolika väsen och ofattbar grymhet kan minsta beslut, minsta feltolkning, få oanade konsekvenser.

Eld och aska drabbar Semarien, vars lugna år tycks till ända. Under sitt besök vid hovet, där gräl och skvaller frodas, smider sir Renlon planer. Mäktiga kungsätter som Teraphen, Rhyger och Hurgron ? och den degraderade Deivon ? sjunker djupare in i de skarpslipade kortsvärdens intriger. Tennara har återvänt till Valx, med Jeunaran, utan själaväktare. Pärlemororden, inställd på att skydda kvinnor från den vilda häxans mordorgie, får bud om sprickor i Döda stadens kupol. Vem är lojal mot vem när fiendens fiende är ens vän, och var skall bevararen av den teraphenska freden börja leta? När vredens flammor når som högst, så vet änkedrottning Celestia: världen har verkligen blivit galen. Flammor av vrede är den andra delen i den episka fantasyserien En saga om sorg, skriven av Stefan Hagel. Författaren, född och uppvuxen i Grundsund, är utbildad socialantropolog och arbetar till vardags som journalist.