Stefano Fogelberg Rota – författare

To this day, no comprehensive academic study of the development of guidebooks to Rome over time has been performed. This book treats the history of guidebooks to Rome from the Middle Ages up to the early twentieth century. It is based on the results of the interdisciplinary research project Topos and Topography, led by Anna Blennow and Stefano Fogelberg Rota. From the case studies performed within the project, it becomes evident that the guidebook as a phenomenon was formed in Rome during the later Middle Ages and early Renaissance. The elements and rhetorical strategies of guidebooks over time have shown to be surprisingly uniform, with three important points of development: a turn towards a more user-friendly structure from the seventeenth century and onward; the so-called ’Baedeker effect’ in the mid-nineteenth century; and the introduction of a personalized guiding voice in the first half of the twentieth century. Thus, the ‘guidebook tradition’ is an unusually consistent literary oeuvre, which also forms a warranty for the authority of every new guidebook. In this respect, the guidebook tradition is intimately associated with the city of Rome, with which it shares a constantly renovating yet eternally fixed nature.

In his Nichomachean Ethics (VII.I.I), Aristotle suggests the possibility of a perfection of virtue so extreme that it could be characterized as “heroic” or “divine”. In Shaping Heroic Virtue, eight scholars from different fields of the humanities explore the reception of this notion within a broad range of artistic, political and religious contexts and map its enduring importance in the self-fashioning of monarchs and political elites. The case studies included in the volume span from Late Antiquity to the 18th century and include material from different parts of Europe, with a particular emphasis on Scandinavia.Contributors include Erik Eliasson, Stefano Fogelberg Rota, Andreas Hellerstedt, Kristine Kolrud, Jennie Nell, Nils Holger Petersen, Tania Preste and Biörn Tjällén.

Den svenska drottningen Christinas betydelse för den italienska litteraturen är för många svenskar helt okänd. Christina bildade i Rom en Kunglig Akademi som kom att få ett varaktigt inflytande på den italienska kulturen, och här tävlade lärda och poeter för att framföra sin hyllning till drottningen. I deras verk är hon »Nordens Pallas» som kommit till Rom för att regera över konsterna. I Poesins drottning berättar litteraturvetaren Stefano Fogelberg Rota ingående om drottningens ambition att leda den italienska poesin bort från barockens komplicerade bildspråk till en klarare stil. Med sitt mecenatskap kunde Christina legitimera sin ställning som drottning även efter att hon abdikerat. Christinas berömmelse gjorde att många traktade efter hennes beskydd även efter hennes död, och hon blev postumt utnämnd till beskyddarinna för den betydelsefulla Accademica dell’Arcadia. Hennes beryktade abdikation och konvertering till katolicismen slog Rom och Europa med häpnad, och hennes poeter framställde henne som tidens hjältinna. Hennes tidevarv kom på sina håll att kallas för »drottningens sekel», och Christinas insatser i Italien gjorde henne till poesins självklara drottning.

Mod är en egenskap som hyllats i alla krigförande kulturer. Konsten, litteraturen och filosofin har ofta tagit upp modet som tema, både för att befästa ett militärt ideal och för att problematisera denna egenskap. Men vad är egentligen mod? Var går gränsen till övermod? Vad utmärker mod i strid, och kan man träna soldater att bli modiga? Dessa frågeställningar tar plats även i vår tid där krig och försvar diskuteras i dagens militära miljöer, och frågor om etik är lika aktuella som frågor om effektivitet.

I Mod i strid och filosofi studerar författarna historiska perspektiv på mod och dagsaktuell forskning kring strid och militär utbildning. Förr talade man om mod eller tapperhet som en av flera eftersträvansvärda dygder idag talar man hellre om professionalism. Men hur mycket skiljer sig egentligen den moderna tidens militära ideal från de historiska? Kan vi lära oss något av den dygdetik som i århundraden användes för att forma modiga individer och tappra krigare?

"Hans noggranna kartläggning av Kristinas inflytande i Italien lägger onekligen något till bilden av en kvinna som de flesta bara har sett i Greta Garbos gestalt ... Hur många statsöverhuvuden, avsuttna eller ej, har tillmätt litteraturen så stor betydelse?"Dagens NyheterDrottning Christinas betydelse för italiensk litteratur är för många svenskar helt okänd. Chistina bildade efter flytten från Sverige en Kunglig Akademi i Rom som kom att få ett varaktigt inflytande på den italienska kulturen, och här tävlade lärda poeter för att framföra sin hyllning till drottningen. I deras verk beskrivs hon som Nordens Pallas som kommit till Rom för att regera över konsterna.I Poesins drottning berättar litteraturvetaren Stefano Fogelberg Rota om drottningens ambition att leda den italienska poesin bort från barockens komplicerade bildspråk till en klarare stil. Det är en förbisedd och mycket intressant del av drottning Christinas händelserika liv och karriär som presenteras i denna bok.Stefano Fogelberg Rota har arbetat som lärare i litteraturvetenskap både vid Stockholms universitet och vid LUMSA-universitetet i Rom, Han har skrivit flera vetenskapliga artiklar om drottning Christina och akademierna på 1500- och 1600-talet. Poesins drottning är hans doktorsavhandling.