För den kristna kyrkan kan synen på Gud och människa inte skiljas åt. I sekler har hennes teologi om människan som skapad till Guds avbild präglat hela Västerlandet. Det är ett levande arv som vi förvaltar å hela samhällets vägnar. Vilka är samtidens utmaningar mot människan? Hur står det egentligen till med människorna i vårt samhälle? Vilka resurser finns i den kristna traditionen vad gäller människosyn och människovård idag? Vad är då en människa? – människosyn och människovård idag är arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelses årsbok 2025.

Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund bildades 1918. Det har till uppgift att främja humanistisk vetenskap genom att anordna symposier och föredrag, ge bidrag till forskningsresor och stödja utgivning av skrifter. Medlemmarna är organiserade i fem avdelningar: religionsvetenskap, rätts- och samhällsvetenskap, filosofi och historia, språkvetenskap och en avdelning för övriga vetenskaper samt för "framstående förtjänster om humanistisk vetenskaplig forskning". Under de första åren hade ämnet arkeologi en särskilt stark ställning. I oktober 2018 firade Samfundet sitt hundraårsjubileum i närvaro av Carl XVI Gustaf. Denna bok samlar föredragen från detta tillfälle tillsammans med en bildkavalkad. En utförlig skildring av Samfundets historia under de hundra åren inleder. Dessutom ges exempel på minnesteckningar över betydelsefulla forskare som gått ur tiden. På så sätt belyses viktiga delar av svensk humaniora under den aktuella perioden.

Visste ni att den vanliga kråkan är den fågel som oftast förekommer i svensk poesi? Och att Erik Axel Karlfeldt är den förste svenske diktare som har med ett stort antal fågelarter, av vilka kornknarren är en favorit? Och att många dikter handlar om döda fåglar? Om detta och mycket annat kan man läsa i denna bok. Ofta glider poesiläsaren förbi naturföreteelser i dikterna, men här kan göras många iakttagelser om fåglarnas beteende, sång och flyttning. Sveriges kanske främste fågelpoet genom tiderna, Bengt Emil Johnson, behandlas utförligt. Ett kapitel ägnas människans och fågelns relation, ett annat fågelskådaren Erik Rosenberg som har betytt mycket för våra lyriker. sten hidal är professor emeritus i bibelvetenskap vid Lunds universitet och ordförande i Tegnér- samfundet.

»Och attiskt är saltet på biskopens tunga, och tankarna komma direkt från Atén.« Så skriver Fröding i sin dikt om Esaias Tegnér. Var biskopen i Växjö verkligen kristen? I den här boken skildras med användande av tidigare delvis okänt källmaterial Tegnérs syn på religionerna i allmänhet och på kristendomen synnerhet. Särskild uppmärksamhet ägnas hans uppfattning av försoningen. Också Tegnérs syn på kyrka och skola uppmärksammas. Slutligen jämförs hans teologi med två samtida kollegors, Frans Michael Franzén och Carl Adolph Agardh. Hela tiden används alla tillgängliga källor: dikter, predikningar och brev. Dikten Nattvardsbarnen bifogas i sin helhet. sten hidal är professor emeritus i bibelvetenskap vid Lunds universitet och ordförande i Tegnérsamfundet.

Sten Hidal berättar i denna bok om sina minnen från sjuttiofem år. Vi får läsa om uppväxten i Landskrona, en industristad där läroverket ändå gav rikligt utrymme åt humaniora. Därefter studier i Lund i teologi och semitiska språk, prästvigning och tjänst i Visby stift. Efter återkomst till Lund disputerade han och blev så småningom professor i bibelvetenskap. Det akademiska och kyrkliga livet för femtio år sedan skildras ur olika aspekter: kollegor, undervisning och föreningslivet. Under några år var han knuten till Bibelkommissionen i Uppsala som översättare, en verksamhet som inte har skildrats i många memoarer. Tiden som Sveriges förste katolske dekanus för en teologisk fakultet efter reformationen får ett kapitel, liksom uppdraget som inspektor för en studentnation. Akademin och kyrkan är huvudingredienser i detta liv. Men lika stor roll spelar möten med människor längs vägen. Möten som varit inspirerande impulser till det andliga och kyrkliga livet.

När Frithiofs saga utkom 1825 blev den omedelbart en stor internationell framgång som tonsattes och översattes till olika språk. Författaren var professor i grekiska i Lund och nyutnämnd biskop i Växjö stift. Vid sin bortgång 1846 hyllades han som Sveriges nationalskald. I dag är Esaias Tegnér mer eller mindre glömd. I Esaias Tegnér. Skalden och biskopen skildras både författaren och ämbetsmannen. Tegnérs rika litterära produktion under 1800-talets första decennier belyses. Vi får en bild av hans verksamhet som professor i Lund där han bland annat förnyade studiet av grekiska. Vidare lär vi känna biskopen Tegnér, som förutom att vara stiftschef, också satt i riksdagens prästestånd. I sin samtid var han uppburen som talare och i sitt eget stift som kyrkobyggare. Framför allt var han en lysande brevskrivare. Hans i elva band utgivna brev har ingen motsvarighet på svenska. Boken berättar också om Tegnérs sammansatta personlighet som rymde motsättningar och hans komplicerade relationer till olika kvinnor, bland andra Fredrika Bremer.

Detta är en bok för den som vill veta mer om Bibelns profeter. Sten Hidal sätter in profeterna i deras bibliska sammanhang, men ger oss också utblickar till kringliggande kulturer. Vi får fördjupad kunskap om profeternas sociala bakgrund, kallelse, roller och hur profetismen och profetbilden tycks ha utvecklats. Författaren beskriver hur profeternas ord samlades och förmedlades och vi får en systematisk genomgång av var och en av den hebreiska bibelns profeter. Sten Hidal är professor emeritus i Bibelvetenskap vid Lunds universitet.

För den kristna kyrkan kan synen på Gud och människa inte skiljas åt. I sekler har hennes teologi om människan som skapad till Guds avbild präglat hela Västerlandet. Det är ett levande arv som vi förvaltar å hela samhällets vägnar. Vilka är samtidens utmaningar mot människan? Hur står det egentligen till med människorna i vårt samhälle? Vilka resurser finns i den kristna traditionen vad gäller människosyn och människovård idag? Vad är då en människa? – människosyn och människovård idag är arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelses årsbok 2025.

Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund bildades 1918. Det har till uppgift att främja humanistisk vetenskap genom att anordna symposier och föredrag, ge bidrag till forskningsresor och stödja utgivning av skrifter. Medlemmarna är organiserade i fem avdelningar: religionsvetenskap, rätts- och samhällsvetenskap, filosofi och historia, språkvetenskap och en avdelning för övriga vetenskaper samt för "framstående förtjänster om humanistisk vetenskaplig forskning". Under de första åren hade ämnet arkeologi en särskilt stark ställning. I oktober 2018 firade Samfundet sitt hundraårsjubileum i närvaro av Carl XVI Gustaf. Denna bok samlar föredragen från detta tillfälle tillsammans med en bildkavalkad. En utförlig skildring av Samfundets historia under de hundra åren inleder. Dessutom ges exempel på minnesteckningar över betydelsefulla forskare som gått ur tiden. På så sätt belyses viktiga delar av svensk humaniora under den aktuella perioden.

Visste ni att den vanliga kråkan är den fågel som oftast förekommer i svensk poesi? Och att Erik Axel Karlfeldt är den förste svenske diktare som har med ett stort antal fågelarter, av vilka kornknarren är en favorit? Och att många dikter handlar om döda fåglar? Om detta och mycket annat kan man läsa i denna bok. Ofta glider poesiläsaren förbi naturföreteelser i dikterna, men här kan göras många iakttagelser om fåglarnas beteende, sång och flyttning. Sveriges kanske främste fågelpoet genom tiderna, Bengt Emil Johnson, behandlas utförligt. Ett kapitel ägnas människans och fågelns relation, ett annat fågelskådaren Erik Rosenberg som har betytt mycket för våra lyriker. sten hidal är professor emeritus i bibelvetenskap vid Lunds universitet och ordförande i Tegnér- samfundet.

»Och attiskt är saltet på biskopens tunga, och tankarna komma direkt från Atén.« Så skriver Fröding i sin dikt om Esaias Tegnér. Var biskopen i Växjö verkligen kristen? I den här boken skildras med användande av tidigare delvis okänt källmaterial Tegnérs syn på religionerna i allmänhet och på kristendomen synnerhet. Särskild uppmärksamhet ägnas hans uppfattning av försoningen. Också Tegnérs syn på kyrka och skola uppmärksammas. Slutligen jämförs hans teologi med två samtida kollegors, Frans Michael Franzén och Carl Adolph Agardh. Hela tiden används alla tillgängliga källor: dikter, predikningar och brev. Dikten Nattvardsbarnen bifogas i sin helhet. sten hidal är professor emeritus i bibelvetenskap vid Lunds universitet och ordförande i Tegnérsamfundet.

Sten Hidal berättar i denna bok om sina minnen från sjuttiofem år. Vi får läsa om uppväxten i Landskrona, en industristad där läroverket ändå gav rikligt utrymme åt humaniora. Därefter studier i Lund i teologi och semitiska språk, prästvigning och tjänst i Visby stift. Efter återkomst till Lund disputerade han och blev så småningom professor i bibelvetenskap. Det akademiska och kyrkliga livet för femtio år sedan skildras ur olika aspekter: kollegor, undervisning och föreningslivet. Under några år var han knuten till Bibelkommissionen i Uppsala som översättare, en verksamhet som inte har skildrats i många memoarer. Tiden som Sveriges förste katolske dekanus för en teologisk fakultet efter reformationen får ett kapitel, liksom uppdraget som inspektor för en studentnation. Akademin och kyrkan är huvudingredienser i detta liv. Men lika stor roll spelar möten med människor längs vägen. Möten som varit inspirerande impulser till det andliga och kyrkliga livet.

När Frithiofs saga utkom 1825 blev den omedelbart en stor internationell framgång som tonsattes och översattes till olika språk. Författaren var professor i grekiska i Lund och nyutnämnd biskop i Växjö stift. Vid sin bortgång 1846 hyllades han som Sveriges nationalskald. I dag är Esaias Tegnér mer eller mindre glömd. I Esaias Tegnér. Skalden och biskopen skildras både författaren och ämbetsmannen. Tegnérs rika litterära produktion under 1800-talets första decennier belyses. Vi får en bild av hans verksamhet som professor i Lund där han bland annat förnyade studiet av grekiska. Vidare lär vi känna biskopen Tegnér, som förutom att vara stiftschef, också satt i riksdagens prästestånd. I sin samtid var han uppburen som talare och i sitt eget stift som kyrkobyggare. Framför allt var han en lysande brevskrivare. Hans i elva band utgivna brev har ingen motsvarighet på svenska. Boken berättar också om Tegnérs sammansatta personlighet som rymde motsättningar och hans komplicerade relationer till olika kvinnor, bland andra Fredrika Bremer.

Detta är en bok för den som vill veta mer om Bibelns profeter. Sten Hidal sätter in profeterna i deras bibliska sammanhang, men ger oss också utblickar till kringliggande kulturer. Vi får fördjupad kunskap om profeternas sociala bakgrund, kallelse, roller och hur profetismen och profetbilden tycks ha utvecklats. Författaren beskriver hur profeternas ord samlades och förmedlades och vi får en systematisk genomgång av var och en av den hebreiska bibelns profeter. Sten Hidal är professor emeritus i Bibelvetenskap vid Lunds universitet.