Stig Andersson – författare

Serien Gymnasiekemi omfattar läroböcker för kurs 1 respektive 2 (de finns också som Onlineböcker) samt lärarhandledningar som nedladdningsbara filer till båda kurserna. Texterna i böckerna är väl genomarbetade och systematiskt uppbyggda vilket, tillsammans med de många exemplen och övningsuppgifterna, hjälper eleverna att steg för steg ta till sig kemin. Serien bäddar väl för fortsatta studier på universitet och högskola.

Gymnasiekemi 1I Gymnasiekemi 1 ligger fokus på grundläggande oorganisk kemi. I stökiometrin, som har en central plats, tränar eleven med hjälp av den s.k. femstegsmetoden och de många övningsuppgifter som finns i slutet av varje kapitel. För att de som bara läser kemi 1 ska få en fullständig grund i kemi ingår ett översiktligt kapitel om organisk kemi, trots att den egentligen hör hemma i kurs 2. Exempel på naturvetenskapliga frågeställningar, arbetsmetoder och kemiteoriernas utveckling är invävda i den löpande texten, men tas också upp i olika s.k. Utblickar. Grundläggande kemisk analys ingår, som gravimetri, titrering, kromatografi och spektrofotometri, men mer avancerad analys hör till kurs 2 och tas därför upp i

Lärarhandledningar i KemiDe två lärarhandledningarna kan användas oavsett vilken kemibok eleverna har, eftersom materialet är indelat efter områden i respektive kurs. Lärarhandledningarna finns som nedladdningsbara filer och innehåller:

didaktiska kommentarer laborationer med riskbedömning demonstrationer med riskbedömning övningsuppgifter

Materialet är heltäckande och mycket omfattande, motsvarande ca 350 sidor (lärarhandledning 1) respektive 700 sidor (lärarhandledning 2).

Formativ bedömning i praktikenTill kursen kemi 1 finns ett material för formativt arbetssätt och formativ bedömning. Författare är Olof Procopé.

Om författarnaDe aktiva författarna har mycket bred kompetens. Utöver lärarbanan har Aina Tullberg disputerat i kemiämnets didaktik och Artur Sonesson i fysikalisk kemi. Artur Sonesson har fått Gunnar Starck-medaljen för framstående pedagogisk verksamhet inom kemins område. Lars Rydén är professor emeritus i biokemi.

I och med Gymnasiekemi 2 har författarteamet fått ett nytillskott i form av Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds universitet. Han har bearbetat de kapitel som handlar om kolföreningarnas kemi. Ulf Ellervik fick pi-priset 2011 för sin bok Ond kemi.

Vårdens väg skildrar Säfflebygdens vårdhistoria. Länge var kampen för överlevnad hård. Dödliga epidemier, vardagliga sjukdomar, svält och ofärd satte ständigt livet på spel. För att få hjälp vände sig folk till lokala kloka botare eller till kringresande undergörare. För knappt 200 år sedan kom de första utbildade barnmorskorna och läkarna till trakten. Långsamt började en offentlig sjukvård byggas upp. Vid 1900-talets början inleddes sjukvårdens mångåriga kamp mot tuberkulos. I Säffle kämpade man för att få en sjukstuga men landstinget höll emot. Inte förrän socknarna och privata intressenter själva bekostat bygget kunde sjukstugan öppnas. Inom kort fanns också ett epidemisjukhus och ett bygdesanatorium på plats. Under 40-talet kunde sjukstugan utvecklas till ett lasarett. Under efterkrigstiden utvecklas de moderna läkemedel och behandlingsmetoder som vi nu anser självklara. Säfflesjukvårdens utveckling under 1900-tales andra hälft var dramatisk. Ett nytt sjukhus byggs och blomstrar men tvingas efter några få årtionden till stängning. En bitter opposition väcks i befolkningen. Samhällsutveckling och vetenskap förändrar vårdens förutsättningar. Inom primärvård, långtidsvård, rehabilitering och psykiatri är dynamiken stor. Hälso- och sjukvården ställs inför nya krav och måste arbeta i andra former och med förnyat innehåll. Vårdens väg berättas till stor del av människor som själva arbetat inom vården. De många berättelserna bildar en kör som bär fram skeendet. I den kören finns färgstarka röster och den får styrka av ett stort engagemang. Boken skildrar utvecklingen i en del av Värmland. Men i det lokala speglas det allmängiltiga. Den lokala vårdhistoriens förlopp ger många anknytningar till dagens vårdproblematik.

Vårdens väg skildrar Säfflebygdens vårdhistoria. Länge var kampen för överlevnad hård. Dödliga epidemier, vardagliga sjukdomar, svält och ofärd satte ständigt livet på spel. För att få hjälp vände sig folk till lokala kloka botare eller till kringresande undergörare. För knappt 200 år sedan kom de första utbildade barnmorskorna och läkarna till trakten. Långsamt började en offentlig sjukvård byggas upp. Vid 1900-talets början inleddes sjukvårdens mångåriga kamp mot tuberkulos. I Säffle kämpade man för att få en sjukstuga men landstinget höll emot. Inte förrän socknarna och privata intressenter själva bekostat bygget kunde sjukstugan öppnas. Inom kort fanns också ett epidemisjukhus och ett bygdesanatorium på plats. Under 40-talet kunde sjukstugan utvecklas till ett lasarett. Under efterkrigstiden utvecklas de moderna läkemedel och behandlingsmetoder som vi nu anser självklara.Säfflesjukvårdens utveckling under 1900-tales andra hälft var dramatisk. Ett nytt sjukhus byggs och blomstrar men tvingas efter några få årtionden till stängning. En bitter opposition väcks i befolkningen. Samhällsutveckling och vetenskap förändrar vårdens förutsättningar. Inom primärvård, långtidsvård, rehabilitering och psykiatri är dynamiken stor. Hälso- och sjukvården ställs inför nya krav och måste arbeta i andra former och med förnyat innehåll.Vårdens väg berättas till stor del av människor som själva arbetat inom vården. De många berättelserna bildar en kör som bär fram skeendet. I den kören finns färgstarka röster och den får styrka av ett stort engagemang.Boken skildrar utvecklingen i en del av Värmland. Men i det lokala speglas det allmängiltiga. Den lokala vårdhistoriens förlopp ger många anknytningar till dagens vårdproblematik.

En pojke växer upp i en frikyrklig jordbrukarfamilj. Hans tillvaro präglas av gårdens arbete och årets rytm samt av människor i omgivningen. Umgänget med djur är en självklar del och tidigt får han sysslor att sköta. Den andligt brinnande moster Lisa bor tidvis i hemmet. Hon får pojken att se sig som syndare. Budskapet om Jesu återkomst blir ett hot liksom risken att dö. Men trots detta hot känns det viktigare att hänga ihop med kamraterna än att bli ett Guds barn. Idrottens värld blir en tillflykt som skänker starka upplevelser och mål att sträva mot. Pojken blir också bokläsare med ett register från Fältskärns berättelser till Bigglesböcker och ärver intresse för musik från sin fiolspelande far. När han börjar gilla jazz och Povel Ramel hamnar de i konflikt. Ett annat viktigt inslag i hans tonår är ett omfattande dagdrömmeri. Det blir till ett inre, hemligt liv och gör att han tycker sig vara en annan än den omgivningen uppfattar.