Sture Linnér – författare

Under sitt långa liv har Sture Linnér haft glädjen att i olika delar av världen få möta ett antal människor som alla haft ett gemensamt: de har ägt en inre kraftkälla som givit dem viljan och förmågan att gå ut ur sig själva, sprida värme och ljus omkring sig, få andra att växa. I Ingen människa är en ö berättar Sture Linnér om sina oförglömliga möten med:Generalen Törngren (Stures mentor under beredskapen)Syskonen Scholl i München under andra världskrigetStures grekiske chaufför (under den tyska ockupationen av Grekland)En flyktingflicka i Kampuchea under Pol Pot-väldetDag HammarskjöldSeferis (grekisk poet som fick Nobelpriset 1963)Max Hayward (brittiskt språkgeni)Bang (Barbro Alving)Allan EdwallPramoedya (indonesisk författare och frihetskämpe)"Ingen av de porträtterade är fortfarande i livet, men alla känns de förunderligt levande i mitt sinne. Varför? Därför att de trots alla olikheter sinsemellan ändå ägde något gemensamt: en inre rikedom, en andlig storhet, ett lugnt vilande i sig. Och därför att de på ett sällsamt sätt förmådde dela med sig av denna sin själsliga styrka, skänka andra något av sin egen kraft. De lärde mig något som varit mig till stor tröst i mörka stunder: varje människa, ung eller gammal, har möjlighet att, oavsett ställning i samhället, göra en viktig insats till hjälp för andra. Vännerna jag berättar om har för mig varit av livsavgörande betydelse och jag är lycklig att få hylla deras minne."

Tre av världslitteraturens största poeter dominerar denna bok om den äldsta grekiska lyriken: Satirikern Archilochos (omkr. 650 f Kr.), visdiktaren Sapfo (drygt ett halvsekel senare) och körlyrikern Pindaros (400-talets första hälft). Kring dem grupperar sig några av deras diktande samtida, men genom koncentrationen till ett fåtal namn har porträtten kunnat göras pregnanta och levande, med fylliga citat och genomträngande analyser. Framställningen får en extra dimension genom välfunna hänvisningar till senare, antikinspirerad diktning ända fram till vår tid.Sture Linnér presenterar i lättillgänglig form den modernaste internationella forskningen kring antikens grekiska lyrik. Det är en diktning som han har ägnat decenniers studium och en aldrig slocknande kärlek. Hans stilistiska elegans och personliga engagemang gör boken till en fängslande upptäcksfärd i antikens lyriska landskap.

Tre av världslitteraturens största poeter dominerar denna bok om den äldsta grekiska lyriken: Satirikern Archilochos (omkr. 650 f Kr.), visdiktaren Sapfo (drygt ett halvsekel senare) och körlyrikern Pindaros (400-talets första hälft). Kring dem grupperar sig några av deras diktande samtida, men genom koncentrationen till ett fåtal namn har porträtten kunnat göras pregnanta och levande, med fylliga citat och genomträngande analyser. Framställningen får en extra dimension genom välfunna hänvisningar till senare, antikinspirerad diktning ända fram till vår tid.Sture Linnér presenterar i lättillgänglig form den modernaste internationella forskningen kring antikens grekiska lyrik. Det är en diktning som han har ägnat decenniers studium och en aldrig slocknande kärlek. Hans stilistiska elegans och personliga engagemang gör boken till en fängslande upptäcksfärd i antikens lyriska landskap.

Homeros existens har ifrågasatts av kritiska forskare. Kanske är Iliaden och Odysséen skrivna av olika författare, kanske är de ett slags samlingsverk, skapade under ­århundraden – frågan om de homeriska eposens tillkomst är i dubbel mening klassiska.

Sture Linnérs Homeros är den kanske främsta svenska presentationen av denna den västerländs­ka litteraturens portalgestalt och beskriver den homeriska diktens storhet och tidlösa vitalitet. Han frilägger de båda verkens konstnärliga struktur, visar hur Homeros med psykologisk insikt har tecknat sina personer, och ger en både skarpsinnig och känslig tolkning av förhållandet mellan människan och gudomen i Iliadens och Odysséens värld.

Homeros utkom första gången 1985.

Denna essä har tillkommit som en tankelek; en ambition från Sture Linnérs sida att dela med sig av sin upptäckarglädje och vårda det historiska perspektivet på tillvaron. Sture Linnér, en av våra mest framstående humanister, väljer här ut de händelser och personligheter som under de senaste 2 500 åren kan sägas representera verkliga genombrott i Västerlandets historia.

»Om nuets flöde genom historien och det förgångnas intrång i vårt nu berättar Sture Linnér i böcker som handlar både om vår samtid och om antika skeden de flesta inte vet mycket om. Han stannar inte bara vid de dramatiska vändpunkterna ; han har ett sinne för de små tingens glädjeämnen som också är värda att räddas från förstörelse.I sitt verk har Linnér – liksom Heidenstam – bekämpat den glömska som hotar, om vi skär av de många och olikartade traditionernas kedja i stället för att låta poesin och berättelserna hinna ifatt oss och blåsa runt oss. Myt, saga, tradition är växtpinnar nödvändiga för att hålla upp blomstren, det vill säga ge händelserna som strömmar genom vår tillvaro en form, en tolkning, en klangbotten. Vi vet ju alla hur snabbt i dag blir i förrgår.«

Ur Per Wästbergs tal till Sture Linnér när han mottog Övralidspriset år 2000

"Jag har alltid känt ett starkt behov av att söka mig tillbaka till den grekisk-romerska forntidens litteratur och konst, vare sig jag arbetat med soppkök bland tredje världens svältande människor eller med svensk export eller ytterligare något annat. Särskilt under de senaste åren, då marken gungat under mina fötter och det varit svårt att finna fotfäste i tillvaron, har jag inte minst i antik kultur funnit mod och kraft att gå ännu ett stycke vidare. Men vad menar vi egentligen med antik kultur, och hur mycket vet vi om och förstår vi av den, efter all förödelse den drabbats av under de senaste två årtusendena?"I sin nya bok botaniserar Sture Linnér bland moderna kulturyttringar och undersöker vad de har ärvt från de gamla grekerna. Vad har till exempel Sokrates och Pippi Långstrump gemensamt? Överallt i den västerländska historien finns tydliga referenser till antiken, men det finns även utvecklingslinjer och återkopplingar där man minst anar dem. Shakespeare och Eyvind Johnson - varför fascinerades de av Pytagoras lära? Och vad hämtar poeten Johannes Anyuru från Homeros? Författaren ger också en personlig bild av vad antiken kan ge en modern människa av idag.

Sture Linnér är professor i grekiska språket och litteraturen. Han har också haft betydande funktioner inom svenskt näringsliv och vid FN.

I denna magnifika bok skildrar Sveriges främste kännare av antiken, professor Sture Linnér, de civilisationer som är ursprunget till den europeiska kulturen, bland andra Babylonien, Assyrien, det minoiska Kreta och Troja. Man har länge tagit för givet att upphovet till vår kultur har funnits i det gamla Grekland och i Bibelns länder. Men efter hundrafemtio års arkeologiska upptäckter och ett omfattande tolkningsarbete med hundratusentals texter har perspektiven vidgats väsentligt. Idag kan vi se att den västliga kulturen har sina rötter i en flera tusen år gammal, gemensam kultur i Främre Orienten.    Med djup lärdom och stor elegans förmedlar Sture Linnér de senaste forskningsresultaten och med en rad exempel från konst, musik, litteratur och filosofi beskriver han hur dessa kulturer hänger samman med vår egen och än idag förmår inspirera konstnärer och tänkare.