Susanne Larsson – författare

Emma rider med på sin första uteritt, och Leo får inte rida, fast han vill. Tessan blir vän med stallets värsta häst och Elvira är ledsen för att hon och Julia inte verkar vara kompisar längre, inte ens i stallet. Så där håller det på, i tio noveller om ungdomar och hästar får vi ta del av vad häst- och ridsporten kan betyda men också vad det kan innebära att vara ung och ta sig fram bland glädjeämnen och utmaningar. Att hästar och ridning kan ha en stor betydelse för många det står klart, likväl som relationer och möjligheten att få göra det man själv vill.

Utdrag ur boken: Efter ett långt travpass saktar Maria av till skritt på Karl-Oskar. Hästarna frustar i kör och ruskar på sina huvuden så att manarna flyger. Alla i gruppen pratar och klappar om hästarna och ser väldigt nöjda ut. Kalle vill prata mer men Emma koncentrerar sig på Pontus. Hon vet inte vad hon tycker om den där Kalle egentligen. Det är ju kul att han vill prata men måste han försöka imponera på henne hela tiden? Maria ler med hela ansiktet och vet att de kommer att vara trötta efter nästa etapp. Så faller hästarna i galopp en efter en och hela gruppen gungar iväg upp mot foten av kullen. Pontus försöker sticka iväg en gång, han bockar lätt och tar sats men Emma är van och håller emot. De andra sköter sig och när de kommer fram skrattar de och bubblar som små barn allihop, även ”dressyrtanterna” som de kallar sig i Marias sena onsdagsgrupp. Efter flera trav- och galopp-pass skrittar de vägen hemåt. Kalle rider upp jämsides med Emma igen och vill prata. Hästarna är svettiga och lika nöjda som ryttarna. Inte ens Kalles häst Marko som brukar protestera när andra hästar kommer för nära ids hetsa upp sig. ”Åh vad härligt, eller hur!?” Emma strålar av lycka. ”Super, det här är riktigt häftigt!” Kalle ler med hela ansiktet. ”Vad tror du vi får göra nästa gång på lektionen? Jag vill gärna fortsätta med hoppningen, för jag tänker vara med på sommartävlingarna i år.” Han blåser bort luggen som alltid faller i ögonen och sätter spöet under sadelkåpan. ”Va!? Vad spännande!” Maria känner hur det ilar i magen. ”Jag kanske också ska försöka?”

Röster om boken: De inbitna hästälskarna kommer att känna igen sig i det mesta och även de som inte varit i ett stall kan relatera till ständigt aktuella ämnen för ungdomar som befinner sig i gränslandet mellan barn och vuxna. Måste du till stallet jämt? är en riktigt mysig liten bok att plöja igenom. Språket flyter lätt med text och dialog som blandas naturligt med varandra. Camilla Appelgren, BTJ