Tomas Wånge – författare

Psykoterapin har genomgått en relationell vändning. Denna har inneburit ett allt större intresse för det terapeutiska samspelet mellan patient och terapeut oavsett den teoretiska inriktningen. Idag säger sig många terapeuter arbeta på ett relationellt sätt. Mindre känd är den specifika teori, begreppsapparat och den idéhistoriska utvecklingen som ligger bakom det relationella perspektivet som presenteras i boken. Den relationella psykoterapin är på frammarsch och intresset är stort, även om många ännu inte upptäckt att det rör sig om en unik teori. Svensk psykoterapi är synnerligen metodfixerad. Många nyutbildade terapeuter söker sig därför ofta till vad man tror är potenta verktyg i yrket. Successivt upptäcker man, inte minst efter svårigheter i det kliniska arbetet, att man måste förstå mer varför man gör som man gör och vill därför fördjupa sig teoretiskt. Ingen metod klarar sig i längden utan att vara fast förankrad i teori och epistemologi. Den relationella psykoterapin är tämligen metodneutral det handlar om övergripande perspektiv för olika psykoterapimetoder och den är därför mycket stark vad gäller teori och epistemologi. Boken är upplagd analogt med den relationella psykologins framväxt idéhistoriskt och politiskt. Den inleds med psykoterapins historia från början av 1900-talet och fortsätter kronologiskt fram till nutid. Därefter presenteras det relationella perspektivet teoretiskt, begreppsmässigt, epistemologiskt, etc. Åtta relationella författare presenteras. Detta följs av en kortare översikt av affektregleringsteori och en presentation av den Intersubjektiva Systemteorin (IST) som står nära eller ibland räknas till den relationella psykologin. Med undantag av några kortare artiklar finns inget tidigare utgivet på svenska av de relationella författarna.

Psykoterapin har genomgått en relationell vändning. Denna har inneburit ett allt större intresse för det terapeutiska samspelet mellan patient och terapeut – oavsett den teoretiska inriktningen. Idag säger sig många terapeuter arbeta på ett relationellt sätt. Mindre känd är den specifika teori, begreppsapparat och den idéhistoriska utvecklingen som ligger bakom det relationella perspektivet som presenteras i boken. Den relationella psykoterapin är på frammarsch och intresset är stort, även om många ännu inte upptäckt att det rör sig om en unik teori. Svensk psykoterapi är synnerligen metodfixerad. Många nyutbildade terapeuter söker sig därför ofta till vad man tror är potenta verktyg i yrket. Successivt upptäcker man, inte minst efter svårigheter i det kliniska arbetet, att man måste förstå mer varför man gör som man gör och vill därför fördjupa sig teoretiskt. Ingen metod klarar sig i längden utan att vara fast förankrad i teori och epistemologi. Den relationella psykoterapin är tämligen metodneutral – det handlar om övergripande perspektiv för olika psykoterapimetoder och den är därför mycket stark vad gäller teori och epistemologi.Boken är upplagd analogt med den relationella psykologins framväxt – idéhistoriskt och politiskt. Den inleds med psykoterapins historia från början av 1900-talet och fortsätter kronologiskt fram till nutid. Därefter presenteras det relationella perspektivet – teoretiskt, begreppsmässigt, epistemologiskt, etc. Åtta relationella författare presenteras. Detta följs av en kortare översikt av affektregleringsteori och en presentation av den Intersubjektiva Systemteorin (IST) som står nära eller ibland räknas till den relationella psykologin.Med undantag av några kortare artiklar finns inget tidigare utgivet på svenska av de relationella författarna.

Denna bok består av tjugo texter - de flesta tidigare publicerade artiklar i psykologiska tidskrifter från 1990 fram tills idag. Till varje text finns en efterskrift med personliga kommentarer om dess uppkomst och sammanhang från författarens 40-åriga yrkesliv. Del I. Psykoanalysens idéhistoria består av tre artiklar om Donald Winnicott som var den teoretiker som introducerade Tomas Wånge för psykoanalysen. I en artikel jämförs Freuds, Melanie Kleins och Winnicotts uppväxter. Därefter följer fyra artiklar om den psykoanalytiska teorins utveckling, förtjänster och brister. Del II. Relationell psykoanalys/psykoterapi består av sju artiklar om psykoanalytisk teori, speciellt med inriktning på utvecklingen av den relationella psykoanalysen. Fem av dessa avhandlar olika begrepp: det omedvetna; sexuella övergrepp; jag, själv & identitet; patologiska anpassningssystem (pas) och dissociation & bortträngning. Del III. Kunskapsteori. Den terapeutiska kunskapen är helt unik och kan varken underordnas naturvetenskapen eller humanvetenskapen, även om den har inslag av båda. Den bästa benämningen är kanske: vetenskapen om subjektiviteten. Författaren diskuterar ämnet i fyra olika texter. Del IV. handlar om Fallet Thomas Quick som av många anses som en av våra största rättsskandaler. Han dömdes för åtta mord, vårdades därefter inom rättspsykiatrin och frigavs 2010. Samtidigt med rättsprocesserna gick Quick i en mångårig psykoterapi som författaren är starkt kritisk till och som kan ha påverkat domarna. Morden är fortfarande ouppklarade. Teorier hänger ihop med sin upphovsman och rådande tidsanda skriver Tomas och inleder med sin egen psykoanalytiska resa. Han är uppvuxen i en icke-akademisk miljö och har gjort en typisk klassresa, något som kanske var som mest möjligt under 1960- och 70-talet. Tomas utbildande sig på 1980-talet till psykoterapeut med psykoanalytisk-psykodynamisk inriktning. År 2007 kom han i kontakt med den relationella psykoanalysen (International Association for Relational Psychoanalysis and Psychotherapy) när han besökte sin första IARPP-konferens i Aten. Därefter har Tomas varit en stark företrädare för relationell psykoterapi i Sverige och skrivit flera artiklar i ämnet. Den relationella psykoanalysen utgör en utvidgning av den traditionella psykoanalysen framför allt genom att komplettera med begrepp utöver de individualpsykologiska.