Europas äldsta släkt- En resa genom 2000 år med ätten Bock, nu i ett komplett och reviderat namn och ortsregister. Karri Suddenbach och Tommi Wallinus Rinne är författarna bakom det uppmärksammade verket Europas äldsta släkt. Med historia och genealogi som sitt specialintresse har de under många år ägnat sig åt att följa spåren efter ätten Bock från antikens Rom, genom medeltidens borgar och vidare till dagens Sverige och Finland. Som historiker har de tillbringat otaliga timmar i arkiven för att kartlägga släktens förgreningar och dokumentera dess unika kontinuitet genom Europas dramatiska epoker. Författarnas ambition är att göra forskningen tillgänglig för en bredare publik. Hittar läsaren ett namn i denna boks register och kan knyta det till sitt eget släktträd, öppnar sig möjligheten till en fascinerande genealogisk resa som sträcker sig hela vägen tillbaka till antikens Rom. På så vis vill författarna underlätta för den historie- och släktintresserade att upptäcka sin egen eventuella koppling till Europas äldsta fortlevande adelssläkt.

ZORN Vi med namnet tar sin utgångspunkt i Anders Zorn, en av Sveriges mest betydelsefulla konstnärer, länge betraktad som ett isolerat geni i konsthistorien. Genom ett essäistiskt grepp undersöker boken vad som händer när blicken i stället riktas mot namnet han bar Zorn och hur detta namn återkommer i skapande sammanhang över tid och rum. Boken följer spår av konstnärer, illustratörer och kulturpersonligheter med namnet Zorn, verksamma i olika epoker och geografier. Utan att göra genealogiska eller biologiska anspråk utforskas hur vissa hållningar, uttryck och sätt att möta världen tycks återkomma som kulturell resonans. Detta fenomen ges här namnet klan-klang: ett sätt att förstå igenkänning och kontinuitet i kulturen utan att reducera den till arv, påverkan eller slump. Med hjälp av bildbetraktelser, historiska exempel och reflekterande analyser rör sig boken mellan konsthistoria, kulturhistoria och idéhistoria. Anders Zorns konst sätts i ett vidare sammanhang där hans individualitet inte förminskas, men där den inte heller framstår som rotlös. I stället framträder skapandet som en levande rörelse, där liknande blickar och dispositioner kan ta form oberoende av varandra. ZORN Vi med namnet är en personlig och tankeväckande bok om konst, igenkänning och sammanhang. Den vänder sig till läsare med intresse för konst och kultur, men också till den som fascineras av hur mönster uppstår och hur namn ibland bär mer än vi först anar. Boken söker inga slutgiltiga svar, men erbjuder ett språk för att se samband och lämnar berättelsen öppen för fortsatt resonans.

Bokens titel är Sigillet från 1593, med undertiteln Michel Michaelis, Uppsala mötes beslut i Åbo stift och släkten Wallenius sigill, källor och ett dolt arv i arkiven. Boken behandlar Uppsala mötets beslut 1593 i Åbo stift, med särskilt fokus på Michel Michaelis som en av undertecknarna och som stamfar till släkten Wallenius. Framställningen bygger på originalkällor, däribland underskrifter och lacksigill, vilka i flera fall publiceras för första gången efter att ha varit undangömda i arkiv i över 433 år.Genom en källnära analys följs släktens utveckling från 1500-talet och framåt, genom kyrkliga ämbeten och militära funktioner i det svenska riket. Särskild vikt läggs vid det materiella arvet, såsom Kalkila gård i Åbo, samt vid de visuella källorna i form av hittills opublicerade lacksigill återgivna i sitt ursprungliga skick.Nyckelord för boken är Uppsala mötet 1593, Michel Michaelis, Wallenius, kyrkohistoria, genealogi, prästsläkter och lacksigill. Boken placeras inom historia, med inriktning mot nordisk kyrkohistoria och släktforskning.

Neandertalarnas återkomst i oss. Den förbjudna berättelsen om vilka vi egentligen är. Djupt inne i Sibiriens is grottor, i Nordens myrar och i våra egna gener ligger en berättelse som aldrig fick berättas. En berättelse som antyder att neandertalarna inte försvann utan följde oss, in i vår tid. I denna bok följer Karri Suddenbach och Tommi Wallinus Rinne författarna bakom Europas äldsta släkt när de följer de förlorade fotspåren genom Eurasien och avslöjar hur de första människorna i Norden bar drag som inte går att förena med en tropisk invandring. Fossilen viskar om kroppar formade av kyla och mörker och DNA avslöjar ett arv som sträcker sig längre bakåt än någon tidigare vågat ana. Det är en resa in i en zon av historien där två världar långsamt smälter samman. Där gränsen mellan neandertalare och modern människa upplöses. Där vår egen identitet börjar skifta. När boken avslutas återstår bara en fråga, lika enkel som omstörtande: Om neandertalarna aldrig dog ut, vilka är vi då?

ZORN Vi med namnet tar sin utgångspunkt i Anders Zorn, en av Sveriges mest betydelsefulla konstnärer, länge betraktad som ett isolerat geni i konsthistorien. Genom ett essäistiskt grepp undersöker boken vad som händer när blicken i stället riktas mot namnet han bar Zorn och hur detta namn återkommer i skapande sammanhang över tid och rum.Boken följer spår av konstnärer, illustratörer och kulturpersonligheter med namnet Zorn, verksamma i olika epoker och geografier. Utan att göra genealogiska eller biologiska anspråk utforskas hur vissa hållningar, uttryck och sätt att möta världen tycks återkomma som kulturell resonans. Detta fenomen ges här namnet klan-klang: ett sätt att förstå igenkänning och kontinuitet i kulturen utan att reducera den till arv, påverkan eller slump.Med hjälp av bildbetraktelser, historiska exempel och reflekterande analyser rör sig boken mellan konsthistoria, kulturhistoria och idéhistoria. Anders Zorns konst sätts i ett vidare sammanhang där hans individualitet inte förminskas, men där den inte heller framstår som rotlös. I stället framträder skapandet som en levande rörelse, där liknande blickar och dispositioner kan ta form oberoende av varandra.ZORN Vi med namnet är en personlig och tankeväckande bok om konst, igenkänning och sammanhang. Den vänder sig till läsare med intresse för konst och kultur, men också till den som fascineras av hur mönster uppstår och hur namn ibland bär mer än vi först anar. Boken söker inga slutgiltiga svar, men erbjuder ett språk för att se samband och lämnar berättelsen öppen för fortsatt resonans.

Neandertalarnas återkomst i oss. Den förbjudna berättelsen om vilka vi egentligen är. Djupt inne i Sibiriens is grottor, i Nordens myrar och i våra egna gener ligger en berättelse som aldrig fick berättas. En berättelse som antyder att neandertalarna inte försvann utan följde oss, in i vår tid. I denna bok följer Karri Suddenbach och Tommi Wallinus Rinne författarna bakom Europas äldsta släkt när de följer de förlorade fotspåren genom Eurasien och avslöjar hur de första människorna i Norden bar drag som inte går att förena med en tropisk invandring. Fossilen viskar om kroppar formade av kyla och mörker och DNA avslöjar ett arv som sträcker sig längre bakåt än någon tidigare vågat ana. Det är en resa in i en zon av historien där två världar långsamt smälter samman. Där gränsen mellan neandertalare och modern människa upplöses. Där vår egen identitet börjar skifta. När boken avslutas återstår bara en fråga, lika enkel som omstörtande: Om neandertalarna aldrig dog ut, vilka är vi då?

Bokens titel är Sigillet från 1593, med undertiteln Michel Michaelis, Uppsala mötes beslut i Åbo stift och släkten Wallenius sigill, källor och ett dolt arv i arkiven. Boken behandlar Uppsala mötets beslut 1593 i Åbo stift, med särskilt fokus på Michel Michaelis som en av undertecknarna och som stamfar till släkten Wallenius. Framställningen bygger på originalkällor, däribland underskrifter och lacksigill, vilka i flera fall publiceras för första gången efter att ha varit undangömda i arkiv i över 433 år. Genom en källnära analys följs släktens utveckling från 1500-talet och framåt, genom kyrkliga ämbeten och militära funktioner i det svenska riket. Särskild vikt läggs vid det materiella arvet, såsom Kalkila gård i Åbo, samt vid de visuella källorna i form av hittills opublicerade lacksigill återgivna i sitt ursprungliga skick. Nyckelord för boken är Uppsala mötet 1593, Michel Michaelis, Wallenius, kyrkohistoria, genealogi, prästsläkter och lacksigill. Boken placeras inom historia, med inriktning mot nordisk kyrkohistoria och släktforskning.

Europas äldsta släkt- En resa genom 2000 år med ätten Bock, nu i ett komplett och reviderat namn och ortsregister.Karri Suddenbach och Tommi Wallinus Rinne är författarna bakom det uppmärksammade verket Europas äldsta släkt. Med historia och genealogi som sitt specialintresse har de under många år ägnat sig åt att följa spåren efter ätten Bock från antikens Rom, genom medeltidens borgar och vidare till dagens Sverige och Finland. Som historiker har de tillbringat otaliga timmar i arkiven för att kartlägga släktens förgreningar och dokumentera dess unika kontinuitet genom Europas dramatiska epoker.Författarnas ambition är att göra forskningen tillgänglig för en bredare publik. Hittar läsaren ett namn i denna boks register och kan knyta det till sitt eget släktträd, öppnar sig möjligheten till en fascinerande genealogisk resa som sträcker sig hela vägen tillbaka till antikens Rom. På så vis vill författarna underlätta för den historie- och släktintresserade att upptäcka sin egen eventuella koppling till Europas äldsta fortlevande adelssläkt.

Denna bok är den andra delen i en serie som undersöker grundlagsskyddet för sådant som har särskild betydelse för den svenska nationen. Den är en uppföljare till Svenska språket saknar grundlagsskydd, där det svenska språkets konstitutionella ställning undersöktes. Här riktas samma grundläggande fråga mot Sveriges främsta grafiska kännetecken. Den svenska flaggan är självklar för de flesta: blå med ett gult kors. Mindre känt är att detta grafiska grundmotiv inte skyddas av Sveriges grundlag. Boken visar hur och när den svenska flaggan förlorade sin uttryckliga plats och sitt särskilda skydd i grundlagen. I dag regleras flaggans utformning i vanlig lag och kan därför ändras genom ett riksdagsbeslut under en och samma mandatperiod. Boken följer flaggans väg från medeltida heraldik och tidiga sjöflaggor till 1900-talets grundlagsregel, 1906 års flagglag och dagens rättsläge. Framställningen gäller endast flaggans officiella motiv och färger. Den behandlar inte flaggbränning, yttrandefrihet eller regler för hur enskilda använder flaggan.

SVENSKA ÄR SVERIGES HUVUDSPRÅK. MEN INTE ENLIGT GRUNDLAGEN. Det låter nästan osannolikt. Sverige har fyra grundlagar. De skyddar demokratin, våra fri- och rättigheter och viktiga delar av landets konstitutionella ordning. Ändå finns ingen uttrycklig bestämmelse som slår fast svenska språkets ställning som Sveriges huvudspråk. Hur kunde det bli så? När frågan följs bakåt genom historien framträder ett överraskande mönster. Redan 1909 beskrev riksdagsledamöter svenska språket som allas gemensamma egendom och dyrbara arf och ville ge även folket genom riksdagen en konstitutionellt säkrad roll i vården av språket. Förslaget föll. När kungens regeringsmakt försvann 1975 fick svenskan ingen uttrycklig plats i den nya regeringsformen. Först 2009 slog Sverige i vanlig lag fast: Svenska är huvudspråk i Sverige. Men när språklagen granskades hade Lagrådet pekat på något anmärkningsvärt: svenskans ställning som huvudspråk borde närmast befästas i grundlag och inte i vanlig lag. Ändå blev det inte så. Skomakarens barn följer denna nästan bortglömda historia från kungamakt och riksdagsstrider till dagens Sverige och ställer en fråga som efter mer än hundra år fortfarande väntar på sitt svar: Om svenska är Sveriges huvudspråk och vårt gemensamma samhällsspråk - varför skyddas inte dess ställning i Sveriges grundlag? Ibland är det vi tar mest för givet också det vi glömmer att skydda.

Denna bok är den andra delen i en serie som undersöker grundlagsskyddet för sådant som har särskild betydelse för den svenska nationen. Den är en uppföljare till Svenska språket saknar grundlagsskydd, där det svenska språkets konstitutionella ställning undersöktes. Här riktas samma grundläggande fråga mot Sveriges främsta grafiska kännetecken.Den svenska flaggan är självklar för de flesta: blå med ett gult kors. Mindre känt är att detta grafiska grundmotiv inte skyddas av Sveriges grundlag. Boken visar hur och när den svenska flaggan förlorade sin uttryckliga plats och sitt särskilda skydd i grundlagen. I dag regleras flaggans utformning i vanlig lag och kan därför ändras genom ett riksdagsbeslut under en och samma mandatperiod.Boken följer flaggans väg från medeltida heraldik och tidiga sjöflaggor till 1900-talets grundlagsregel, 1906 års flagglag och dagens rättsläge. Framställningen gäller endast flaggans officiella motiv och färger. Den behandlar inte flaggbränning, yttrandefrihet eller regler för hur enskilda använder flaggan.

Europas äldsta släkt- En resa genom 2000 år med ätten Bock, nu i ett komplett och reviderat namn och ortsregister. Karri Suddenbach och Tommi Wallinus Rinne är författarna bakom det uppmärksammade verket Europas äldsta släkt. Med historia och genealogi som sitt specialintresse har de under många år ägnat sig åt att följa spåren efter ätten Bock från antikens Rom, genom medeltidens borgar och vidare till dagens Sverige och Finland. Som historiker har de tillbringat otaliga timmar i arkiven för att kartlägga släktens förgreningar och dokumentera dess unika kontinuitet genom Europas dramatiska epoker. Författarnas ambition är att göra forskningen tillgänglig för en bredare publik. Hittar läsaren ett namn i denna boks register och kan knyta det till sitt eget släktträd, öppnar sig möjligheten till en fascinerande genealogisk resa som sträcker sig hela vägen tillbaka till antikens Rom. På så vis vill författarna underlätta för den historie- och släktintresserade att upptäcka sin egen eventuella koppling till Europas äldsta fortlevande adelssläkt.

ZORN Vi med namnet tar sin utgångspunkt i Anders Zorn, en av Sveriges mest betydelsefulla konstnärer, länge betraktad som ett isolerat geni i konsthistorien. Genom ett essäistiskt grepp undersöker boken vad som händer när blicken i stället riktas mot namnet han bar Zorn och hur detta namn återkommer i skapande sammanhang över tid och rum. Boken följer spår av konstnärer, illustratörer och kulturpersonligheter med namnet Zorn, verksamma i olika epoker och geografier. Utan att göra genealogiska eller biologiska anspråk utforskas hur vissa hållningar, uttryck och sätt att möta världen tycks återkomma som kulturell resonans. Detta fenomen ges här namnet klan-klang: ett sätt att förstå igenkänning och kontinuitet i kulturen utan att reducera den till arv, påverkan eller slump. Med hjälp av bildbetraktelser, historiska exempel och reflekterande analyser rör sig boken mellan konsthistoria, kulturhistoria och idéhistoria. Anders Zorns konst sätts i ett vidare sammanhang där hans individualitet inte förminskas, men där den inte heller framstår som rotlös. I stället framträder skapandet som en levande rörelse, där liknande blickar och dispositioner kan ta form oberoende av varandra. ZORN Vi med namnet är en personlig och tankeväckande bok om konst, igenkänning och sammanhang. Den vänder sig till läsare med intresse för konst och kultur, men också till den som fascineras av hur mönster uppstår och hur namn ibland bär mer än vi först anar. Boken söker inga slutgiltiga svar, men erbjuder ett språk för att se samband och lämnar berättelsen öppen för fortsatt resonans.

Bokens titel är Sigillet från 1593, med undertiteln Michel Michaelis, Uppsala mötes beslut i Åbo stift och släkten Wallenius sigill, källor och ett dolt arv i arkiven. Boken behandlar Uppsala mötets beslut 1593 i Åbo stift, med särskilt fokus på Michel Michaelis som en av undertecknarna och som stamfar till släkten Wallenius. Framställningen bygger på originalkällor, däribland underskrifter och lacksigill, vilka i flera fall publiceras för första gången efter att ha varit undangömda i arkiv i över 433 år.Genom en källnära analys följs släktens utveckling från 1500-talet och framåt, genom kyrkliga ämbeten och militära funktioner i det svenska riket. Särskild vikt läggs vid det materiella arvet, såsom Kalkila gård i Åbo, samt vid de visuella källorna i form av hittills opublicerade lacksigill återgivna i sitt ursprungliga skick.Nyckelord för boken är Uppsala mötet 1593, Michel Michaelis, Wallenius, kyrkohistoria, genealogi, prästsläkter och lacksigill. Boken placeras inom historia, med inriktning mot nordisk kyrkohistoria och släktforskning.

Neandertalarnas återkomst i oss. Den förbjudna berättelsen om vilka vi egentligen är. Djupt inne i Sibiriens is grottor, i Nordens myrar och i våra egna gener ligger en berättelse som aldrig fick berättas. En berättelse som antyder att neandertalarna inte försvann utan följde oss, in i vår tid. I denna bok följer Karri Suddenbach och Tommi Wallinus Rinne författarna bakom Europas äldsta släkt när de följer de förlorade fotspåren genom Eurasien och avslöjar hur de första människorna i Norden bar drag som inte går att förena med en tropisk invandring. Fossilen viskar om kroppar formade av kyla och mörker och DNA avslöjar ett arv som sträcker sig längre bakåt än någon tidigare vågat ana. Det är en resa in i en zon av historien där två världar långsamt smälter samman. Där gränsen mellan neandertalare och modern människa upplöses. Där vår egen identitet börjar skifta. När boken avslutas återstår bara en fråga, lika enkel som omstörtande: Om neandertalarna aldrig dog ut, vilka är vi då?

ZORN Vi med namnet tar sin utgångspunkt i Anders Zorn, en av Sveriges mest betydelsefulla konstnärer, länge betraktad som ett isolerat geni i konsthistorien. Genom ett essäistiskt grepp undersöker boken vad som händer när blicken i stället riktas mot namnet han bar Zorn och hur detta namn återkommer i skapande sammanhang över tid och rum.Boken följer spår av konstnärer, illustratörer och kulturpersonligheter med namnet Zorn, verksamma i olika epoker och geografier. Utan att göra genealogiska eller biologiska anspråk utforskas hur vissa hållningar, uttryck och sätt att möta världen tycks återkomma som kulturell resonans. Detta fenomen ges här namnet klan-klang: ett sätt att förstå igenkänning och kontinuitet i kulturen utan att reducera den till arv, påverkan eller slump.Med hjälp av bildbetraktelser, historiska exempel och reflekterande analyser rör sig boken mellan konsthistoria, kulturhistoria och idéhistoria. Anders Zorns konst sätts i ett vidare sammanhang där hans individualitet inte förminskas, men där den inte heller framstår som rotlös. I stället framträder skapandet som en levande rörelse, där liknande blickar och dispositioner kan ta form oberoende av varandra.ZORN Vi med namnet är en personlig och tankeväckande bok om konst, igenkänning och sammanhang. Den vänder sig till läsare med intresse för konst och kultur, men också till den som fascineras av hur mönster uppstår och hur namn ibland bär mer än vi först anar. Boken söker inga slutgiltiga svar, men erbjuder ett språk för att se samband och lämnar berättelsen öppen för fortsatt resonans.

Neandertalarnas återkomst i oss. Den förbjudna berättelsen om vilka vi egentligen är. Djupt inne i Sibiriens is grottor, i Nordens myrar och i våra egna gener ligger en berättelse som aldrig fick berättas. En berättelse som antyder att neandertalarna inte försvann utan följde oss, in i vår tid. I denna bok följer Karri Suddenbach och Tommi Wallinus Rinne författarna bakom Europas äldsta släkt när de följer de förlorade fotspåren genom Eurasien och avslöjar hur de första människorna i Norden bar drag som inte går att förena med en tropisk invandring. Fossilen viskar om kroppar formade av kyla och mörker och DNA avslöjar ett arv som sträcker sig längre bakåt än någon tidigare vågat ana. Det är en resa in i en zon av historien där två världar långsamt smälter samman. Där gränsen mellan neandertalare och modern människa upplöses. Där vår egen identitet börjar skifta. När boken avslutas återstår bara en fråga, lika enkel som omstörtande: Om neandertalarna aldrig dog ut, vilka är vi då?

Bokens titel är Sigillet från 1593, med undertiteln Michel Michaelis, Uppsala mötes beslut i Åbo stift och släkten Wallenius sigill, källor och ett dolt arv i arkiven. Boken behandlar Uppsala mötets beslut 1593 i Åbo stift, med särskilt fokus på Michel Michaelis som en av undertecknarna och som stamfar till släkten Wallenius. Framställningen bygger på originalkällor, däribland underskrifter och lacksigill, vilka i flera fall publiceras för första gången efter att ha varit undangömda i arkiv i över 433 år. Genom en källnära analys följs släktens utveckling från 1500-talet och framåt, genom kyrkliga ämbeten och militära funktioner i det svenska riket. Särskild vikt läggs vid det materiella arvet, såsom Kalkila gård i Åbo, samt vid de visuella källorna i form av hittills opublicerade lacksigill återgivna i sitt ursprungliga skick. Nyckelord för boken är Uppsala mötet 1593, Michel Michaelis, Wallenius, kyrkohistoria, genealogi, prästsläkter och lacksigill. Boken placeras inom historia, med inriktning mot nordisk kyrkohistoria och släktforskning.

Europas äldsta släkt- En resa genom 2000 år med ätten Bock, nu i ett komplett och reviderat namn och ortsregister.Karri Suddenbach och Tommi Wallinus Rinne är författarna bakom det uppmärksammade verket Europas äldsta släkt. Med historia och genealogi som sitt specialintresse har de under många år ägnat sig åt att följa spåren efter ätten Bock från antikens Rom, genom medeltidens borgar och vidare till dagens Sverige och Finland. Som historiker har de tillbringat otaliga timmar i arkiven för att kartlägga släktens förgreningar och dokumentera dess unika kontinuitet genom Europas dramatiska epoker.Författarnas ambition är att göra forskningen tillgänglig för en bredare publik. Hittar läsaren ett namn i denna boks register och kan knyta det till sitt eget släktträd, öppnar sig möjligheten till en fascinerande genealogisk resa som sträcker sig hela vägen tillbaka till antikens Rom. På så vis vill författarna underlätta för den historie- och släktintresserade att upptäcka sin egen eventuella koppling till Europas äldsta fortlevande adelssläkt.

Denna bok är den andra delen i en serie som undersöker grundlagsskyddet för sådant som har särskild betydelse för den svenska nationen. Den är en uppföljare till Svenska språket saknar grundlagsskydd, där det svenska språkets konstitutionella ställning undersöktes. Här riktas samma grundläggande fråga mot Sveriges främsta grafiska kännetecken. Den svenska flaggan är självklar för de flesta: blå med ett gult kors. Mindre känt är att detta grafiska grundmotiv inte skyddas av Sveriges grundlag. Boken visar hur och när den svenska flaggan förlorade sin uttryckliga plats och sitt särskilda skydd i grundlagen. I dag regleras flaggans utformning i vanlig lag och kan därför ändras genom ett riksdagsbeslut under en och samma mandatperiod. Boken följer flaggans väg från medeltida heraldik och tidiga sjöflaggor till 1900-talets grundlagsregel, 1906 års flagglag och dagens rättsläge. Framställningen gäller endast flaggans officiella motiv och färger. Den behandlar inte flaggbränning, yttrandefrihet eller regler för hur enskilda använder flaggan.

SVENSKA ÄR SVERIGES HUVUDSPRÅK. MEN INTE ENLIGT GRUNDLAGEN. Det låter nästan osannolikt. Sverige har fyra grundlagar. De skyddar demokratin, våra fri- och rättigheter och viktiga delar av landets konstitutionella ordning. Ändå finns ingen uttrycklig bestämmelse som slår fast svenska språkets ställning som Sveriges huvudspråk. Hur kunde det bli så? När frågan följs bakåt genom historien framträder ett överraskande mönster. Redan 1909 beskrev riksdagsledamöter svenska språket som allas gemensamma egendom och dyrbara arf och ville ge även folket genom riksdagen en konstitutionellt säkrad roll i vården av språket. Förslaget föll. När kungens regeringsmakt försvann 1975 fick svenskan ingen uttrycklig plats i den nya regeringsformen. Först 2009 slog Sverige i vanlig lag fast: Svenska är huvudspråk i Sverige. Men när språklagen granskades hade Lagrådet pekat på något anmärkningsvärt: svenskans ställning som huvudspråk borde närmast befästas i grundlag och inte i vanlig lag. Ändå blev det inte så. Skomakarens barn följer denna nästan bortglömda historia från kungamakt och riksdagsstrider till dagens Sverige och ställer en fråga som efter mer än hundra år fortfarande väntar på sitt svar: Om svenska är Sveriges huvudspråk och vårt gemensamma samhällsspråk - varför skyddas inte dess ställning i Sveriges grundlag? Ibland är det vi tar mest för givet också det vi glömmer att skydda.

Denna bok är den andra delen i en serie som undersöker grundlagsskyddet för sådant som har särskild betydelse för den svenska nationen. Den är en uppföljare till Svenska språket saknar grundlagsskydd, där det svenska språkets konstitutionella ställning undersöktes. Här riktas samma grundläggande fråga mot Sveriges främsta grafiska kännetecken.Den svenska flaggan är självklar för de flesta: blå med ett gult kors. Mindre känt är att detta grafiska grundmotiv inte skyddas av Sveriges grundlag. Boken visar hur och när den svenska flaggan förlorade sin uttryckliga plats och sitt särskilda skydd i grundlagen. I dag regleras flaggans utformning i vanlig lag och kan därför ändras genom ett riksdagsbeslut under en och samma mandatperiod.Boken följer flaggans väg från medeltida heraldik och tidiga sjöflaggor till 1900-talets grundlagsregel, 1906 års flagglag och dagens rättsläge. Framställningen gäller endast flaggans officiella motiv och färger. Den behandlar inte flaggbränning, yttrandefrihet eller regler för hur enskilda använder flaggan.