Torbjörn Forslid – författare

Hur går det till att analysera litterära verk? Vilka är de grundläggande teorierna och termerna? Vilka grepp finns för att genomlysa idéer, personbeskrivningar och konstnärliga verkningsmedel i litterära verk? Litteraturvetenskap I är en introduktion till olika teorier och metoder inom området och ger också en kort skiss av litteraturvetenskapens utveckling. Boken består av elva kapitel, skrivna av erfarna lärare och forskare. Syftet är att ge en orientering om litteraturvetenskapens tankevärld – men också att ge läsarna praktiska råd inför arbetet med litterära verk.Kapitlen behandlar analys av fiktionsprosa, lyrik och dramatik, litteraturhistorieskrivning, perspektiv på äldre litteratur och idéanalys. Särskilda kapitel ägnas också analysen av makt och genus, barnlitteratur, världslitteratur, litteratursociologi och frågor om litterärt värde. Denna andra upplaga är reviderad och innehåller ett nyskrivet kapitel om läsning. Litteraturvetenskap I vänder sig främst till studenter på grundläggande nivå i litteraturvetenskap och lärarutbildningens litteraturkurser. Syskonvolymen Litteraturvetenskap II är avsedd för studenter på avancerad nivå.

I "Höstens böcker. Litterära värdeförhandlingar 2013" har sex forskare avlyssnat det samtida talet om litteraturens värde, innehåll och funktion och sett dess mönster, motsättningar och dramaturgi. Utgångspunkten är att litterärt värde görs. Det förhandlas fram i olika rum och medier av olika aktörer utifrån skiftande behov, intressen och positioner. Genom att följa värdeförhandlingen kring tjugo romaner som utkom hösten 2013, däribland Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande, Gabriella Håkanssons Aldermanns arvinge och Leif G.W. Perssons Den sanna historien om Pinocchios näsa, ger "Höstens böcker" en unik insikt i de gemensamma och motstridiga värderingar som definierar litterärt värde i dagens medialiserade samhälle. "Höstens böcker" har tillkommit inom ramen för forskningsprojektet Att förhandla litterärt värde, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Författarna, som skrivit boken gemensamt, är forskare i litteraturvetenskap vid Göteborgs och Lunds universitet: Torbjörn Forslid, professor, Lund; Jon Helgason, fil. dr, Lund; Lisbeth Larsson, professor, Göteborg; Christian Lenemark, fil. dr, Göteborg; Anders Ohlsson, professor, Lund; Ann Steiner, docent, Lund.

Litteraturen intar en central plats i kulturen och samhället. Den är ständigt föremål för värdering och bedömning av olika individer, institutioner och andra aktörer på det litterära fältet. I "Litterära värdepraktiker. Aktörer, rum, platser" tar sig fem litteraturforskare an den utmanande uppgiften att beskriva och förstå den komplexa värderingsprocess som omger litteraturen. Genom konkreta fallstudier av Bokmässan i Göteborg, ett antal bokhandlar i Malmö och Lund, en grupp storläsande kvinnor samt Umeå stads novellpris, ger "Litterära värdepraktiker" en mångfacetterad bild av hur olika aktörer både skapar och upprätthåller litteraturens värden. "Litterära värdepraktiker" är den andra större studien inom ramen för det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade projektet "Att förhandla litterärt värde". Den första studien, "Höstens böcker. Litterära värdeförhandlingar 2013", utkom 2015 och följde värdeförhandlingsprocessen kring tjugo skönlitterära verk utgivna hösten 2013. Författarna är forskare i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.

”Damerna gå i Jenny Lind-lockar, herrarne röka Jenny Lind-sigarrer.” På 1840-talet anklagades medieföretag och entreprenörer för att ligga bakom hysterin kring den svenska sångerskan. Och publiken uppmanades att sansa sig. Präglar kändisarna våra liv och institutioner mer idag än tidigare i historien? Lever vi i den accelererande medialiseringens tidevarv? Den här boken granskar hur celebriteter från olika verksamhetsfält och tider har skapats och förståtts: från sångfågeln Lind och litteraturgiganten August Strindberg till underhållningsproffset Måns Zelmerlöw och fotbollsstjärnan Kosovare Asllani. Etnologer, historiker, litteraturvetare och medieforskare av olika slag ringar in och diskuterar de komplicerade och långt ifrån entydiga relationerna mellan medier och kändisskap.