Torgny Lindgren - Böcker

Romanen är till sin form en enda lång notis. Den påbörjas av en notisskrivare, romanens berättare, år 1947 när en märklig tysk kommer till en västerbottnisk by. Den märklige tysken heter egentligen Martin Bormann, nazistledaren som i krigets slutskede gått under jorden men som nu dyker upp som Robert Maser, resande försäljare i herr- och damkonfektion.Till byn kommer också Lars Högström, en ung lärare som i sin barndom höll på att stryka med i den gäcksamma sjukdomen, men överlevde och blev immun. Han har nu tagit tjänst i denna den mest smittade byn i hela landet. De båda finner varandra och far runt i hela nejden och smakar av den ena pölsan efter den andra. Målet är att hitta den yttersta, den slutgiltiga pölsan. Värst är viltpölsan i Morken, där huvudingrediensen är femton flådda ekorrar, kokta och malda. Bäst, men farligast, är den hos Ellen i Lillsjöliden.Först 53 år senare kan berättelsen om byn, Bormann och Högström fullbordas. Notisskrivaren har då blivit 107 år gammal. Han kan inte dö förrän han fått summera ett helt livs förhållande till sjukdomen, skrivandet och medmänniskorna och till pölsan.

Hur han än vände och vred på glaset inför sina glupska ögon stod det snett och lutande. Det lutade mycket kraftigt, än hit, än dit. Att stå rakt upp som ett anständigt glas förmådde det inte. Glaset hade helt enkelt rätat på sig.Men eftersom det stod på en stubbe som varit sågad mot alla regler och i strid med alla anvisningar från skogsbolagen hade det blivit rakt upptill, snett nedtill. Med sin överdel hade det siktat mot stjärnorna, med sin bas hade det varit bundet vid jorden och slav under tyngdkraften.Och med ens stod det klart för honom att den döda materien inte är död.Det var i den stunden han blev konstnär.Glaset hade levat sitt liv, det hade insett sin snedhet och sin lutande belägenhet och beslutat sig för det stolta upprättståendet. Utan att riktigt förstå konsekvenserna. Om glaset haft ett namn hade det hetat Klingsor.Han hade själv formulerat sitt mål: att med måleriets kirurgi öppna föremålen och visa deras inre liv.Det är ju vad all konst i grunden syftar till. Och aldrig förmår.Klingsor utvecklades aldrig som konstnär. Han blev inte bättre, han blev inte sämre. Samtidigt var detta hans storhet, genom att aldrig svika sig själv förblev han medelmåttig och grandios, hur djupt man än borrar i den svenska konstens historia finner man alltid nere i de väldigaste djupen Klingsor.Det anstår oss inte att göra Klingsor mindre än han var.Klingsor och den sista pölsan är en roman om skapandets villkor. Med det gripande porträttet av konstnären Klingsor visar Torgny Lindgren återigen att han tillhör våra allra största berättare.

En sen oktoberkväll föreläser en medelålders författarinna om helgon i församlingshuset i ett litet västerbottniskt samhälle. Bland de fåtaliga åhörarna finns en äldre man som efter föredraget bjuder henne nattkvarter i sitt hem som ligger en bilfärd ut i nattmörkret.När nästa morgon gryr är landskapet kring det ensligt belägna huset insvept i snö. Kvinnan stannar hos mannen i väntan på att vägen bort skall plogas. Medan tiden går skriver hon på en bok om ett helgon. Samtidigt lär hon allt djupare känna sin värd och hans historia. Den tycks gradvis förtunna hennes egen helgonsaga.Hadar är döende i kräfta och lever för att överleva sin bror, som hjärtsjuk bor nere i sluttningen. De två är fångade i ett livslångt beroende och hat till varandra, och kvinnans roll i detta slutskede av deras liv blir bubärarens och till sist iscensättarens.Den märkliga och mörkt glödande historia som Torgny Lindgren genom henne berättar utgör ett krön i diktning som även omfattar besläktade norrländska romaner som Ormens väg på Hälleberget, Ljuset och Pölsan - böcker som gjort honom till en av våra stora och folkkära författare. Hummelhonung belönades med Augustpriset 1995.

Torgny Lindgren skriver sina minnen, som tillsammans bildar en berättelse. Vad som är sant och har hänt på riktigt kommer läsaren troligen aldrig att få veta. Och det är inte heller poängen. Minnet är som vi vet en högst otillförlitlig källa."Du borde skriva dina Minnen, sade förläggaren.Det kan jag inte, sade jag. Jag har inga minnen.Vilken av mina sex förläggare det var, minns jag inte. Förmodligen alla sex fast vid olika tidpunkter. Bokförläggare är förbrukningsartiklar. De har alla samma sorts önskningar.Alla människor har minnen, sade förläggaren och log mot mig, han eller hon trodde att jag ville göra mig märkvärdig genom att hävda att jag saknade minnen.Jag inbillar mig inte att jag minns någonting, sade jag. Snart ett halvt sekel har jag försörjt mig på mina inbillningar. De har varit mycket omfattande. Att nu börja kalla dem minnen vore pinsamt.Författares Minnen är ganska efterfrågade, sade förläggaren och tecknade med pekfingret i luften försäljningsavdelningens grafiska översikt. Jag skulle kunna visa dig försäljningssiffrorna.Du vet mycket väl, påpekade jag, att jag inte förstår siffror. Jag minns dem inte. Om jag kunnat minnas siffror hade jag inte blivit författare.Jag förstår din tanke, sade förläggaren. Dagarna och åren flimrar bara förbi.Vi kan inte hålla någonting kvar. Men djupast inne i oss finns ändå alltsammans lagrat.Bortom vattnet nedanför förlagets fönster glänste Stockholms förnämsta byggnader i middagssolen. I alla de där ståtliga husen hade jag vid skilda tillfällen varit gäst. När och varför minns jag inte.Javisst, sade jag, allting lagras och komposteras inne i oss, på vilka ställen i kroppen vet jag inte. Men minnen är det inte.Har du aldrig skrivit dagbok? undrade förläggaren.Hela mitt liv, sade jag. Temperatur och molnighet morgon och kväll. Människors namn, de flesta är döda. Jag säger ofta: Vart tog han vägen? och någon annan säger: Han dog ju för flera år sedan på ett vårdhem i Örebro. Järnvägsstationer, flygplatser. Bilar som jag köpt och sålt. Gatuadresser i Wien och München och Paris och Berlin. Förstoppningar och diarréer. Nätter utan sömn.Nå, där ser du!Nej, sade jag. Där finns inga minnen."

Tiden är 1800-talets andra hälft, platsen en by mellan Lycksele och Norsjö i Västerbottens inland. Änkan Tea bebor ett avsides arrendetorp och tvingas betala för sin fattigdom i fållbänken med byns handelsman. Romanen handlar om hur skulder och fordringar går i arv och slutligen utplånas, och om musik - den underbara musiken ur ett orgelharmonium. Ormens väg på hälleberget blev Torgny Lindgrens stora genombrott 1982 och har sedan har följts av en rad märkvärdigt lysande berättelser som bland andra Bat Seba, Ljuset och Hummelhonung.

I Berättelserna har Torgny Lindgren samlat alla sina hittills utgivna noveller samt tillfogat ett par tidigare outgivna.Torgny Lindgren räknas efter de stora publiksuccéerna med Hummelhonung och Pölsan som en av våra främsta romanförfattare. Men han är lika bra som berättare i det kortare formatet. I Berättelserna ingår noveller från böckerna Merabs skönhet (-83), Legender (-85) och I Brokiga Blads vatten (-99. Här finns de starka berättelserna med motiv från Västerbotten som påminner om romanerna. Här finns också de magiskt realistiska berättelserna från skilda tider, som den om mötet mellan Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf eller den sanna sagan om Thomas Manns begravning.

År 1965 debuterade Torgny Lindgren som författare med diktsamlingen Plåtsax, hjärtats instrument. Det blev starten på ett fantastiskt författarskap. Sedan dess har han skrivit drygt tjugo böcker, huvudsakligen romaner och noveller, invalts i Svenska Akademien och tilldelats ett antal priser, däribland Augustpriset, Selma Lagerlöfs Litteraturpris och Övralidspriset.Torgny Lindgren har blivit en av våra allra mest framstående litterära röster och samtidigt en av våra mest lästa och älskade svenska författare.Vi firar i höst hans femtio år som författare med återutgivningar av hans samlade noveller i Berättelserna, liksom Nåden har ingen lag, som rymmer romanerna Hummelhonung, Pölsan, Dorés Bibel samt Norrlands akvavit, alla från Västerbottens inland.

År 1965 debuterade Torgny Lindgren som författare med diktsamlingen Plåtsax, hjärtats instrument. Det blev starten på ett fantastiskt författarskap. Sedan dess har han skrivit drygt tjugo böcker, huvudsakligen romaner och noveller, invalts i Svenska Akademien och tilldelats ett antal priser, däribland Augustpriset, Selma Lagerlöfs Litteraturpris och Övralidspriset.Torgny Lindgren har blivit en av våra allra mest framstående litterära röster och samtidigt en av våra mest lästa och älskade svenska författare.Vi firar i höst hans femtio år som författare med återutgivningar av hans samlade noveller i Berättelserna, liksom Nåden har ingen lag, som rymmer romanerna Hummelhonung, Pölsan, Dorés Bibel samt Norrlands akvavit, alla från Västerbottens inland.

Vi befinner oss i en by långt norrut i Europa. En förfärlig farsot har dragit fram och lämnat bara nio av byns sextio invånare i livet. Åkrarna ligger i träda och vägarna växer ihop. Men också människornas rättskänsla och moraluppfattning har grott igen.En dag kommer en främling till byn. Hans uppdrag är att fastställa om invånarna besitter någon förmåga att bidra till rikets skatteinkomster. Också han drabbas av den allmänna rättslösheten. När bysnickaren Köniks hustru lockar honom med sin skönhet faller han för frestelsen. Men snickaren har också en gris och medan kärleksstunden varar rymmer den och begår ett förfärligt illdåd. Rättvisan måste ha sin gång men innan rättegången mot grisen hunnit äga rum kommer ytterligare en främling, också han med ett uppdrag.

Torgny Lindgren har hämtat handlingen till sin roman från berättelsen om konung David i Andra Samuelsboken och Första Konungaboken, men vad som i bibeln endast är ett kortfattat handlingsreferat blir i Lindgrens berättelse en smärtsamt skön och djupt lärorik berättelse om det mänskliga livet villkor. Av det gamla testamentets tunga ödesfilosofi har blivit en nästan munter berättelse om människans förmåga att styra sitt öde.

Under mer än trettio år skrev Torgny Lindgren (1938-2017) och Eric Åkerlund (f. 1943) pjäser ihop, totalt blev det närmare ett tjugotal.Denna volym innehåller ett urval av dessa: Giga (1983), Fadershanden (1986), Övning Nordnordväst, islommen besegras (1988), På slottet (1991), Malavan (1997), Force Majeure (2005), Ringleken (2017). De flesta av dem har aldrig publicerats tidigare.Samtidigt med denna volym utges också Tre pjäser av Torgny Lindgren.

Under mer än trettio år skrev Torgny Lindgren (1938-2017) och Eric Åkerlund (f. 1943) pjäser ihop, totalt blev det närmare ett tjugotal.Denna volym innehåller ett urval av dessa: Giga (1983), Fadershanden (1986), Övning Nordnordväst, islommen besegras (1988), På slottet (1991), Malavan (1997), Force Majeure (2005), Ringleken (2017). De flesta av dem har aldrig publicerats tidigare.Samtidigt med denna volym utges också Tre pjäser av Torgny Lindgren.

Motivet i den humoristiska och samtidigt vemodiga Huset är hämtat ur Torgny Lindgrens barndom, men novellen kom till först 2003. Året efter tilldelades den Sveriges radios novellpris. Det var Gideon Lindmark som byggde huset, han byggde det åt sig och sin hustru. Hon hette Karin, han brukade kalla henne Bred-Kajsa för hon var bred och grovlemmad som ett ardennersto. Även han var storväxt och hästliknande. Då de gifte sig sade folket att ett grannare brudpar hade ingen sett sedan Höga Visans dagar, äppelträd bland vildmarkens träd och källor i lustgården och pelare av vitaste marmor. Och de flyttade hit till gläntan där du står. Stället heter Hemstället.Torgny Lindgren (1938-2017) föddes i Raggsjö i Västerbotten. Hans författarskap kännetecknas av kopplingarna till hembygden, men också av hans intresse för filosofi och religion.Lindgren debuterade som poet 1965 med diktsamlingen Plåtsax, hjärtats instrument, men fick sitt stora genombrott med romanen Ormens väg på hälleberget (1982). Hans böcker har översatts till över trettio språk, vilket gör honom till en av Sveriges mest framstående författare internationellt, och han har mottagit en rad litterära utmärkelser. 1991 blev han invald i Svenska Akademien och 1995 tog han emot Augustpriset för romanen Hummelhonung.Novellix ger ut små, snygga böcker med en novell per bok. Både klassiker och nyskrivet - allt ifrån Virginia Woolf till Håkan Nesser! Samtliga böcker med originalomslag av svenska formgivare, illustratörer och konstnärer. Novellix-novellerna säljs både styckvis och förpackade i fina presentaskar. Stora läsupplevelser i ett litet format.

Det här är en ask fylld med berättelser. En skarpögd observatör, en nyskapande språkkonstnär, en flerfaldigt prisbelönad akademiledamot och en nutida förnyare av novellkonsten - här hittar du noveller av fyra av våra mest omtyckta författare. Gemensamt har de Västerbotten, där de är födda och uppvuxna, och vars landskap har gjort tydliga avtryck i respektive författarskap. Det är också där, bland furor och älgört, navkapslar och fröknar, som merparten av dessa noveller utspelar sig. Asken innehåller fyra böcker:Per Olov Enquist - Öknens alla blommorSara Lidman - Fröken & Moster Evelina och AntonTorgny Lindgren - HusetStina Stoor - Monte Carlo

"Precis så här ska noveller läsas. En och en." Dagens Nyheter

Novellix ger ut stora läsupplevelser i litet format! En novell per bok, och alltid med originalomslag av svenska formgivare, illustratörer och konstnärer. Novellerna säljs både styckvis och förpackade i fina presentaskar.