Urban Lindqvist – författare

Folkgruppen resande har funnits i Sverige i över 500 år. Vad de själva kallat sig under 1500-, 1600- och 1700-talen har vi bara fragmentarisk kunskap om. Nästan allt vi vet om dem från den tiden har formulerats av myndigheter och andra representanter för majoritetssamhället och i de texterna var det deras benämningar som gällde. Tattare och zigenare var de två vanligaste. Under 1700-talet försörjde de sig som häktmakare, soldater, glasförare och hästbytare. Det var en tid då männen på ett självklart vis tog störst plats och det är också de som syns mest i källorna. Per Jönsson Hellbom och Abraham Rolin är två personer vi får följa mot en fond av den all-männa historien och de förändringar som samhället genomgick under perioden. Deras hustrur, mödrar och döttrar fanns dock alltid med och bidrog till familjeförsörjningen genom bland annat spådom och signeri. Boken bygger i stor utsträckning på arkivmaterial, men vi får också en inblick i tidens speciallagstiftning om tattare och zigenare. Ofta var det enskilda händelser som låg bakom tillkomsten av de olika förordningarna och det var sällan självklart hur de skulle tillämpas. Under första halvan av 1700-talet bedrevs en aktiv deportationspolitik, men hur avgjorde man egentligen om någon var tattare? Vidare får vi en glimt av livet på Varbergs fästning där Per och Abraham höll till under ett par år på 1740-talet. Vi får också följa med Per under Karl XII:s sista anfallskrig mot Norge och träffa Abraham och hans söner i rättssalen efter ett urspårat hästbyte. Och mycket annat. Denna andra upplaga är lätt utökad och omarbetad samt har försetts med ett personregister.

Heter det Var bor du? eller Vart bor du? För många är frågan fullt motiverad och svaret lika självklart: Det heter Var bor du? Den typen av svar kan man hitta på många olika håll. Utgångspunkten i den här boken är en helt annan. Här ställs frågor av typen: På vilka grunder kan man säga att det inte heter Vart bor du? På vilket sätt är det fel? Boken riktar sig till alla språkintresserade men framför allt till språkpoliser av olika slag samt svensklärare och andra som kan tänkas ha något inflytande över andras språksyn. Författaren har under många år studerat och arbetat med språk på olika sätt och han har en universitetsexamen i jämförande indoeuropeisk språkforskning.

The book starts with a rundown on Rigvedic meter including a discussion of irregularities and the importance of word-boundary patterns, with a brief digression on clitics. This is followed by a discussion of formulas, formulaic diction and various definitions of the concept of formula in oral-poetic traditions, resulting in the relativistic but more realistic definition a formula is a slice of a formulaic continuum, i.e. a razor-sharp definition is in conflict with the material it is supposed to define. The metrical facts show that irregular dimeters in the Rigveda are more closely related to regular trimeters than to regular dimeters. Still, Bloomfields extraction hypothesis does not provide a sufficient methodological basis for explaining the irregular dimeters, nor does the laryngealist approch. A selection of irregular dimeter lines are examined with reference to the formulaic continua and associative networks surrounding them, and an attempt is made to show how these continua helped trigger the use of certain words in certain metrical positions. Författaren har under många år studerat och arbetat med språk på olika sätt och han har en universitetsexamen i jämförande indoeuropeisk språkforskning.