Vibeke Olsson – författare

Andra världskriget rasar. Tyskarna har blivit inringade i Stalingrad kanske håller kriget på att vända. Sågverket på Svartvik har lagts ner, och Bricken har fått veta av doktorn att hon är på den sista resan. Men ännu kan hon hjälpa sina vuxna barn när de är i nöd. Att hjälpa den som flyr från våld i hemmet vet Bricken hur hon ska göra svårare är att göra något åt den djupa klyfta politiken skapat mellan hennes söner. 

Bricken och Elvira bor kvar i sitt järnspisrum, och det är fortfarande en plats mitt i livet. Men det förflutna kommer närmare på den sista resan, och Bricken samtalar inom sig med de människor som format hennes liv.

Stockens färd mot havet är Vibeke Olssons åttonde och avslutande bok i serien om sågverksarbetaren Bricken. De tidigare heter Sågverksungen, Bricken på Svartvik, Sågspån och eld, Amerikauret, Glödens färger, Som ett träd i skogen och Som skuggan följer ljuset.

Sagt om de tidigare böckerna:

Vibeke Olssons trilogi förtjänar att bli klassisk. Det är ett stycke genuin arbetarhistoria. Erik Löfvendahl, Svenska Dagbladet

Vibeke Olsson föddes 1958 i Stockholm och debuterade som 17-åring med ungdomsromanen Ulrike och kriget. Sedan dess har hon skrivit en lång rad romaner, många av dem i historiska miljöer. Mest kända är kanske Krigarens sköld och Molnfri bombnatt. Vibeke har mottagit ett flertal priser. För Sågverksungen fick hon Wallinpriset våren 2010, och under år 2013 fick hon ta emot den kungliga medaljen Litteris et Artibus, Birger Normanpriset och Sällskapet De Nios Vinterpris för sitt författarskap. År 2016 tilldelades hon Lars Ahlin-priset samt Ivar Lo-priset och 2018 mottog hon ST:s och SCA Forests jubileumsstipendium.

En höstkväll 1993 står Hedwig Johansson i fönstret och hör skinnhuvudena skandera nedanför på gatan: Sieg Heil! Sieg Heil! Återigen hör hon de röster som för mer än femtio år sedan skrek detsamma, men då på en gata i Mainz i Tyskland. Hedwig förstår att nu är tidpunkten inne att berätta den historia hon så länge burit på, nu när det finns röster som dagligen påminner henne om den tragedi hon bevittnade på så nära håll.

Vibeke Olssons roman "Molnfri bombnatt" fick ett stort genomslag hos läsare och kritiker när den utkom första gången 1995. Det är en drabbande skildring av tiden kring och under andra världskriget i Tyskland, en berättelse om kärleken mellan Hedwig och SS-mannen Wilhelm Schurbiegel, om att byta medborgarskap och plötsligt vara främling. Det är också en berättelse om ett Sverige då och nu, en historia som aldrig får upphöra att engagera.

1932, året efter skotten i Ådalen blir dramatiskt på Svartvik, först en sågverksstrejk där Svartviks arbetare står ensamma, sedan en massastrejk över hela Sverige.

Den ideologiska maktkampen mellan socialdemokratin och kommunismen präglar både strejkledningen och vardagslivet och skär rakt igenom Brickens familj.

Bricken är nu 63 år och funderar mycket över hur hon ska förmedla minnen, hopp och framtidstro till barn och barnbarn.

Mycket är osäkert och det är Bricken van vid ändå hade hon aldrig kunnat ana vad som ska hända hennes familj.

Som skuggan följer ljuset är Vibeke Olssons sjunde bok om sågverksarbetaren Bricken. De tidigare heter Sågverksungen, Bricken på Svartvik, Sågspån och eld, Amerikauret, Glödens färger och Som ett träd i skogen.

Sagt om de tidigare böckerna Vibeke Olssons trilogi förtjänar att bli klassisk. Det är ett stycke genuin arbetarhistoria.

Erik Löfvendahl, Svenska Dagbladet

VIBEKE OLSSON föddes 1958 i Stockholm och är idag bosatt i Edsbyn. Som 17-åring debuterade Vibeke med ungdomsromanen Ulrike och kriget. Sedan dess har hon skrivit en lång rad romaner, många av dem i historiska miljöer. Mest kända är kanske Krigarens sköld och Molnfri bombnatt. Vibeke har mottagit ett flertal priser. För Sågverksungen fick hon Wallinpriset våren 2010, och under år 2013 fick hon ta emot den kungliga medaljen Litteris et Artibus, Birger Normanpriset och Sällskapet De Nios Vinterpris för sitt författarskap. År 2016 tilldelades hon Lars Ahlin-priset samt Ivar Lo-priset och 2018 mottog hon ST:s och SCA Forests jubileumsstipendium. 2021 tilldelades hon Moa Martinson-stipendiet, även kallat Moa-priset.

"Vi människor måste hålla ihop och hjälpa varandra, sa pappa. Det är det viktigaste av allt. Tänk på hur en tall ser ut om den står ensam på en bergknalle. Knotig, liten och spetig. Bara i skogen, tätt, tätt tillsammans, blir träden raka och fina, kraftiga och höga, bara tätt tillsammans växer de mot ljuset. Det var det viktigaste med strejken. Att vi höll ihop. Vi klarade att hålla ihop, tätt som träden i skogen. Glöm aldrig det, Bricken."

- ur boken  

Det har gått många år sedan den stora strejken 1879. Då var Bricken tio år, nu är hon femtio år, men hon har inte glömt. Året är 1918 och det stora världskriget har pågått i snart fyra år. Hemma i Svartvik tvingas de åter använda sirapsvatten till gröten, mjölken är för dyr. Men sågverket har framtidstro. De installerar maskiner i brädgården och bygger en stor ny skola.                      

Bricken och hennes familj har fått flytta in i ett rum och kök, rum med kakelugn och broderat band i spjällsnöret. Där bor hon, minstingen Edvin och de två vuxna barnen Elvira och Isak. Men till 50-årskalaset i kapellet kommer de alla, barn och barnbarn.                      

Bara Nikanor och Adolfsson kan hålla sams, tänker Bricken. Det visste hon inte när barnen var små, att också fullvuxna ungar, som sedan länge försörjer sig själva, kan vålla orostankar. Och inte bara inför kalas. Nikanors Marja väntar smått igen, deras sjunde barn. Hur ska hon orka? Som ett träd i skogen är Vibeke Olssons sjätte roman om Bricken. De tidigare heter Sågverksungen, Bricken på Svartvik, Sågspån och eld, Amerikauret och Glödens färger.

Vibeke Olsson har skrivit en lång rad romaner, många av dem i historiska miljöer. Mest känd är kanske Krigarens sköld och Molnfri bombnatt. För Sågverksungen fick hon Wallinpriset våren 2010, och under år 2013 fick hon ta emot den kungliga medaljen Litteris et Artibus, Birger Norman-priset och Sällskapet De Nios Vinterpris för sitt författarskap. År 2016 tilldelades hon Lars Ahlin-priset samt Ivar Lo-priset.

I Vibeke Olssons moderna klassiker "Ulrike och kriget" har andra världskriget just brutit ut. Ulrike har under sin skoltid blivit utsatt för Hitlers propagandaapparat och är därför vid tretton års ålder en helhjärtad nationalsocialist. Hon tror blint på Tysklands rättvisa och slutliga seger. Utan att ifrågasätta utstår hon bombangrepp, sömnlösa nätter, hunger och kyla.

I den fristående uppföljaren "Ulrike och freden" möter vi Ulrike när kriget är slut och drömmen om ett Stor-Tyskland är grusad. Ulrike har förlorat allt, sina föräldrar, två bröder och sin tro på Gud. Ulrikes lön som städerska på Hauptbahnhof räcker inte och för att överleva börjar hon prostituera sig.

Vibeke Olsson var bara femton år när hon skrev den första romanen om Ulrike; en skildring av hur det kan komma sig att en så stor del av det tyska folket ställde upp för sin Führer. Boken visar också hur påverkbara unga människor kan vara och hur lätt det är att bli indoktrinerad av skicklig propaganda. Böckerna om Ulrike hör hemma i kanon, när de nu ges ut i samlingsvolym är det med förhoppningen att de ska hitta en ny generation läsare.

I den här boken har Vibeke Olsson samlat krönikor från tio års tid (2011-2021), från olika tidningar och från P1. Somligt är skrivet utifrån något som då var dagsaktuellt, annat är frågor som hon levt med i decennier. Varför blev det inte mer av våra drömmar om rättvisa och rättfärdighet? Vad är det som sker egentligen i det som synes ske?

"Texterna har tillkommit ömsom i vrede, ömsom i hopp. Hur ska vi återta visionen av ett gott samhälle, bort från den råa individualismen och konsumismen? Vi som växte upp under rekordåren fostrades av föräldrar som bar en tyst kunskap om trettio- och fyrtiotalens katastrofer. Djupt i minnet finns deras insikter som kan leda oss mot en mer hållbar framtid."  Vibeke Olsson i förordet

Vibeke Olsson är författare till en rad uppmärksammade böcker och senast har hon just avslutat sin historiska boksvit om sågverksarbetaren Bricken.

Andra världskriget rasar. Tyskarna har blivit inringade i Stalingrad kanske håller kriget på att vända. Sågverket på Svartvik har lagts ner, och Bricken har fått veta av doktorn att hon är på den sista resan. Men ännu kan hon hjälpa sina vuxna barn när de är i nöd. Att hjälpa den som flyr från våld i hemmet vet Bricken hur hon ska göra svårare är att göra något åt den djupa klyfta politiken skapat mellan hennes söner.  Bricken och Elvira bor kvar i sitt järnspisrum, och det är fortfarande en plats mitt i livet. Men det förflutna kommer närmare på den sista resan, och Bricken samtalar inom sig med de människor som format hennes liv.

Stockens färd mot havet är Vibeke Olssons åttonde och avslutande bok i serien om sågverksarbetaren Bricken. De tidigare heter Sågverksungen, Bricken på Svartvik, Sågspån och eld, Amerikauret, Glödens färger, Som ett träd i skogen och Som skuggan följer ljuset.

"Vibeke Olssons trilogi förtjänar att bli klassisk. Det är ett stycke genuin arbetarhistoria." Erik Löfvendahl, Svenska Dagbladet

Vibeke Olsson föddes 1958 i Stockholm och debuterade som 17-åring med ungdomsromanen Ulrike och kriget. Sedan dess har hon skrivit en lång rad romaner, många av dem i historiska miljöer. Mest kända är kanske Krigarens sköld och Molnfri bombnatt. Vibeke har mottagit ett flertal priser. För Sågverksungen fick hon Wallinpriset våren 2010, och under år 2013 fick hon ta emot den kungliga medaljen Litteris et Artibus, Birger Normanpriset och Sällskapet De Nios Vinterpris för sitt författarskap. År 2016 tilldelades hon Lars Ahlin-priset samt Ivar Lo-priset och 2018 mottog hon ST:s och SCA Forests jubileumsstipendium.

Sabina och hennes mor Callistrate är huvudpersonerna i Vibeke Olssons stora och märkliga romanserie från 200-talets Rom. De är slavinnor, deras liv är ofattbart hårt men rymmer ändå kärlek och glädje. Trots den förföljelse som kristna får utstå i det mäktiga romarväldet sviktar de inte i sin tro och övertygelse om den kristna trons demokratiska budskap. Vibeke Olsson berättar om deras vardag med så stor inlevelse och detaljkännedom att dessa fängslande kvinnor blir våra samtida.

I Sabinas bok ingår Hedningarnas förgård, Kvarnen och korset, Sabina och Sabina & Alexander

En höstkväll 1993 står Hedwig Johansson i fönstret och hör skinnhuvudena skandera nerför gatan: Sieg Heil! Sieg Heil! Återigen hör hon de röster som för mer än femtio år sedan skrek detsamma, men då på en gata i Mainz i Tyskland. Hedwig förstår att nu är tidpunkten inne att berätta den historia hon så länge burit på, nu när det finns röster som dagligen påminner henne om den tragedi hon bevittnade på så nära håll.

Vibeke Olssons roman "Molnfri bombnatt" fick ett stort genomslag hos läsare och kritiker när den utkom första gången 1995. Det är en drabbande skildring av tiden kring och under andra världskriget i Tyskland, en berättelse om kärleken mellan Hedwig och SS-mannen Wilhelm Schurbiegel, om att byta medborgarskap och plötsligt vara främling. Det är också en berättelse om ett Sverige då och nu, en historia som aldrig får upphöra att engagera.

Vibeke Olsson, född 1958, debuterade redan som sjuttonåring med ungdomsböckerna "Ulrike och kriget" (1975) och "Ulrike och freden" (1976). "Molnfri bombnatt" belönades med Lars Widding-priset. Hon har skrivit över tjugo böcker.

Callistrate är slavinna i Rom på 200-talet efter Kristus. I den myllrande jättestadens fattiga kvarter får hon kämpa för sitt nyfödda barn, för sin kärlek och för den kristna tro som hon möter där. Men de kristna lever farligt i det mäktiga romarväldet, och den som vill rädda sig undan förföljelse måste svika sin tro. Den unga Callistrate ställs inför ett avgörande val.

Hedningarnas förgård (1982) är den första delen i en svit om fyra romaner: Hedningarnas förgård, Kvarnen och korset, Sabina och Sabina och Alexander.

"Lägg en klick marmelad på ett fat, dra en sked igenom, när det inte går ihop är marmeladen färdig."Sirkka har fått receptet av sin f.d. svärmor. Nu är hon inte längre gift. Hennes man Kurt har lämnat henne för Leila, lämnat sin och Sirkkas gemensamma dröm om marmeladkok och många barn i en prästgård på landet. Han vill inte längre ha någon prästgård, vill inte ha den kristna tro som han har ärvt av sin mor och delat med Sirkka, den som har fått honom och Sirkka att ta hand om Leila.Nu är det Leila som har tagit hand om Kurt, Leila den vinddrivna, den sexuellt utagerande, den till synes utslagna och svaga. Sirkka har gett henne och hennes barn allt. Nu har hon också, ofrivilligt, gett bort Kurt. Sorgen och hatet överväldigar henne. Tills det inte längre flyter ihop. Tills hon kan skilja det sanna från det falska.Marmeladprovet (1994) är en roman om den katastrof som en skilsmässa kan vara, en naken och vibrerande skildring som i all sin vardaglighet ställer djupt existentiella frågor om gott och ont, slump och öde.Detta är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.abforlag.se/pod

Callixtus, slavinnan Sabinas son, växer upp i ett romerskt härläger i Germanien och låter värva sig som soldat. Hans liv blir äventyrligt och våldsamt. Men kanske finns det en mening med allt, kanske kan han förmedla sina dyrköpta erfarenheter och insikter till sin son, kärleksbarnet Onesimus.

Callistrate är slavinna i Rom på 200-talet efter Kristus. I den myllrande jättestadens fattiga kvarter får hon kämpa för sitt nyfödda barn, för sin kärlek och för den kristna tro som hon möter där. Men de kristna lever farligt i det mäktiga romarväldet, och den som vill rädda sig undan förföljelse måste svika sin tro. Den unga Callistrate ställs inför ett avgörande val.

Hedningarnas förgård (1982) är den första delen i en svit om fyra romaner: Hedningarnas förgård, Kvarnen och korset, Sabina och Sabina och Alexander.Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

När Yvonne dör i en bilolycka stannar både Ing-Maries och Kjell-Åkes tillvaro upp. Tjugo år tidigare umgicks de alla i samma krets men med tiden har de tappat kontakten. Vardagens alla åtaganden kom emellan. Men Yvonnes död kastar ett skarpt ljus över bådas liv och får dem att börja betrakta sig själva, förbisprungna av tiden försöker de återfinna den punkt där allt en gång tog en ny vändning.

Kjell-Åke, nyskild och far till en pojke med autism, ser allt som inte blev och en kärlek som aldrig upphörde. Yvonne var hans första stora kärlek. Under de fattiga studentåren levde de tillsammans men deras relation nöttes ner och en dag var allt plötsligt över. Han gifte sig med en annan och fick en son som var så krävande att det inte fanns utrymme för någon äktenskaplig lycka. I sin roll som far ser han också sin egen pappa som lämnade familjen tidigt och drack sig in i den slutgiltiga dimman. Vad är det för erfarenheter han själv bär med sig och överför på sin egen son? Vad skulle hända med sonen ifall han själv dog eller försvann? Oron för sonen har givit honom ett skäl att dra sig undan.

Parallellt berättar de sina historier.

Vibeke Olssons roman Koltrasten i Tegnérlunden är en inträngande och tät skildring av några människor som plötsligt ställs inför avgörande val. Utan sentimentalitet berättar hon om hur de i en samtid som är svår att överblicka försöker hitta ett sätt att göra det obegripliga begripligt.

”Du var inte skrämmande. Ditt ansikte var slätt och fridfullt.

Det var svårt att gå ifrån dig, att gå ut i sommarkvällens långa skuggor och lämna dig ensam kvar.

En vecka senare såg vi dig igen. Då låg du i den vita kistan. Du var balsamerad och klädd i bländvit stärkblus.”

Vibeke Olsson är född 1958 och uppvuxen i Stockholm. Hon gjorde en uppseendeväckande debut redan som sjuttonåring med romanen Ulrike och kriget (1975) som fick en snar uppföljare i Ulrike och freden (1976). Hennes romaner har ofta historisk botten men berör ämnen som är så allmänmänskliga att deras giltighet sträcker sig långt in i samtiden. Den vackraste visan utkom för första gången 1990 och är en djupt gripande skildring av systerns tragiska bortgång.

Gnaeus Ulpius Saio är lägerprefekt i tjugoandra legionen i Marcus Aurelius artonde regeringsår 178 e. Kr. Efter ett långt liv i fält ser han fram emot en stillsam ålderdom tillsammans med sin hustru. Men när hon plötsligt tar sitt liv ser Saio tillvaron falla i spillror. Kvar finns de fyra barnen som han tvingas möta på ett helt nytt sätt.     Hustruns självmord slår sönder hans livsberättelse. Steg för steg måste han återskapa den och rannsaka var det gick fel. De många krigen har avlöst varandra, han har befordrats och till slut nått så långt en vanlig, fattig människa kunde nå i Romarriket. När och varför tog deras liv olika riktning? Vibeke Olsson har skrivit ett stort antal mycket älskade romaner om romartiden.

”Lägg en klick marmelad på ett fat, dra en sked igenom, när det inte går ihop är marmeladen färdig.”

Sirkka har fått receptet av sin f.d. svärmor. Nu är hon inte längre gift. Hennes man Kurt har lämnat henne för Leila, lämnat sin och Sirkkas gemensamma dröm om marmeladkok och många barn i en prästgård på landet. Han vill inte längre ha någon prästgård, vill inte ha den kristna tro som han har ärvt av sin mor och delat med Sirkka, den som har fått honom och Sirkka att ta hand om Leila.Nu är det Leila som har tagit hand om Kurt, Leila den vinddrivna, den sexuellt utagerande, den till synes utslagna och svaga. Sirkka har gett henne och hennes barn allt. Nu har hon också, ofrivilligt, gett bort Kurt. Sorgen och hatet överväldigar henne. Tills det inte längre flyter ihop. Tills hon kan skilja det sanna från det falska.

Marmeladprovet är en roman om den katastrof som en skilsmässa kan vara, en naken och vibrerande skildring som i all sin vardaglighet ställer djupt existentiella frågor om gott och ont, slump och öde.

Fastän slavbarn och född utan högerhand undgick Sabina att nyfödd kastas ut i kloaken. Istället köptes hon till Plinius förnäma hus, där hon nu lär de andra slavarnas barn att läsa. Men olyckan kommer till patricierhuset, och Sabina måste säljas till en officersfamilj i det fjärran, barbariska Germanien. Hennes liv förändras brutalt, och först nu drabbar henne kriget men också kärleken…

SABINA (1985) är den tredje delen i en svit om fyra romaner: Hedningarnas förgård, Kvarnen och korset, Sabina och Sabina och Alexander.Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

”De kom till storstaden och där gick de under.

Hur många hundratals tusen människoöden kan inte sammanfattas på det sättet?

Hungerrevolten året innan vi flyttade hit lär ha kostat sextusen människor livet. Sextusen människor, det är mer än en legion. I Mogontiacum är sextusen människor ofattbart många. I Rom är sextusen människor försumbara; ett par kvarter.”

Vibeke Olsson är född 1958 och uppvuxen i Stockholm. Hon gjorde en uppseendeväckande debut redan som sjuttonåring med romanen Ulrike och kriget (1975) som fick en snar uppföljare i Ulrike och freden (1976). Hennes romaner har ofta historisk botten men berör ämnen som är så allmänmänskliga att deras giltighet sträcker sig långt in i samtiden. En plats att vila på utkom för första gången 1989, och är den sjätte och sista delen i romansviten om Romarriket.

Fastän slavbarn och född utan högerhand undgick Sabina att nyfödd kastas ut i kloaken. Istället köptes hon till Plinius förnäma hus, där hon nu lär de andra slavarnas barn att läsa. Men olyckan kommer till patricierhuset, och Sabina måste säljas till en officersfamilj i det fjärran, barbariska Germanien. Hennes liv förändras brutalt, och först nu drabbar henne kriget men också kärleken…

SABINA (1985) är den tredje delen i en svit om fyra romaner: Hedningarnas förgård, Kvarnen och korset, Sabina och Sabina och Alexander.