Bilden av det svenska 1700-talets byggnader och inredningar formades på ett målmedvetet sätt under 1900-talets första årtionden. Många av de fragmentariska miljöer som fanns vid seklets början rekonstruerades metodiskt, inte minst med de kulturhistoriska museernas och den akademiska forskningens hjälp. Särskilt 1930-talet innebar ett genombrott för sådana projekt. I Sjuttonhundratalet som svenskt ideal diskuterar Victor Edman hur historieskrivning, kulturminnesvård och musealisering samverkade i skapandet av ett mycket uppmärksammat svenskt kulturarv. Bokens tre huvudexempel Skogaholms herrgård på Skansen, Carl von Linnés bostadshus i Uppsala samt Gustav III:s paviljong på Haga speglar olika sidor av den moderna bilden av svenskt 1700-tal. Victor Edman är docent i arkitekturhistoria och verksam som forskare och lärare vid Arkitekturskolan KTH.

Bilden av det svenska 1700-talets byggnader och inredningar formades på ett målmedvetet sätt under 1900-talets första årtionden. Många av de fragmentariska miljöer som fanns vid seklets början rekonstruerades metodiskt, inte minst med de kulturhistoriska museernas och den akademiska forskningens hjälp. Särskilt 1930-talet innebar ett genombrott för sådana projekt. I Sjuttonhundratalet som svenskt ideal diskuterar Victor Edman hur historieskrivning, kulturminnesvård och musealisering samverkade i skapandet av ett mycket uppmärksammat svenskt kulturarv. Bokens tre huvudexempel Skogaholms herrgård på Skansen, Carl von Linnés bostadshus i Uppsala samt Gustav III:s paviljong på Haga speglar olika sidor av den moderna bilden av svenskt 1700-tal. Victor Edman är docent i arkitekturhistoria och verksam som forskare och lärare vid Arkitekturskolan KTH.