Yngve Lyttkens – författare

Till herrgården Attarp nära Vätterns västra strand inte långt från Jönköping inflyttade hösten 1844 kontrollören Per Ludvig Ekwall med hustru, barn och tjänstefolk. Familjen blev genast aktad och omtyckt i trakten, och de tragiska händelser som utspelades på gården under några junidagar följande år verkade därför så mycket mera oförklarliga. Då avled nämligen både husfadern själv och en av pigorna under symtom som tydde på arsenikförgiftning. Under rannsakningen visade det sig, att den respektabla fasaden hade dolt ett sällsynt olyckligt familjeliv och att den idylliska herrgården varit ett hemvist för lidelser och hat.

Det sensationella brottmålet, som väckte ett enormt uppseende på sin tid, inte minst för avslöjandena om familjens anstötliga leverne, har nu tagits upp till ny granskning av Yngve Lyttkens. Under en alltmer ökande spänning får vi följa rättegångsförhandlingarna, där knallsensationerna exploderar med jämna mellanrum. Alltsammans är en härva av lögner, bekännelser, anklagelser och återtaganden, och när äntligen hovrättens utslag faller, har läsaren tack vare författarens lugnt objektiva framställning tydligt klart för sig, att domarna aldrig nådde fram till den fulla sanningen, och att mördarens motiv och de inblandade familjemedlemmarnas delaktighet förblir en psykologisk gåta, vars lösning kanske hade stått att finna i den mördade familjefaderns allt överskuggande snedvridna personlighet.

Med Dramat på Broxvik, som handlade om den välbekanta rättegången mot Helga Fägersköld, framträdde Yngve Lyttkens som skildrare av ett rättsfall som en gång rört upp dunkla stormar av indignation och sensationslystnad: en saklig skildrare men engagerad på rättvisans sida. Det rättsfall som han nu valt att skildra väckte på sin tid inte mindre sensation och lidelsefullt partitagande. Det spelade dessutom en roll i vårt lands historia, och det finns ur rättvisans synpunkt minst lika goda skäl att påropa detta mål på nytt.

Magdalena Rudensköld var en av de mest firade skönheterna vid Gustaf III:s hov och älskarinna till konungens förtrogne Gustaf Maurits Armfelt. Efter Gustaf III:s död förmedlade hon kontakten mellan den utlandskommenderade Armfelt och de hemmavarande gustavianerna i deras konspirationer mot förmyndarregeringen under hertig Karl. När hon en kulen decembernatt år 1793 tillsammans med en del andra arresterades på order av hertig Karls maktlystna gunstling Gustaf Adolf Reuterholm var hon bara 27 år, men då gick ridån ner för allt som var fest och glans och makt i hennes liv. Rättegången blev dramatisk som en häxprocess, och där saknades varken mutor, spionage eller falska vittnesbörd. Och domen — i bjärt kontrast t.ex. till den milda behandlingen av Gustaf III:s mördare — blev döden. Men det fanns två män som ännu hade något att säga om denna dom, och för en gångs skull gick deras meningar isär. Reuterholm ville ytterligare skärpa hennes straff genom schavottering före avrättningen, men hertig Karl, vars erotiska närmanden hon en gång avvisat, ville hellre sätta henne i spinnhuset.

I sin klara fängslande åskådlighet ger Yngve Lyttkens' bok en atmosfärladdad inblick i förloppet av detta märkliga rättsfall, och samtidigt ger den på grundval av protokoll, brev och minnesanteckningar ett sällsynt levande porträtt av en kvinna vars skönhet och charm talar till oss ännu över tidens gräns.

Kammarherre Evert Taube von Block på Broxvik insjuknade häftigt en novemberdag år 1895 och efter ett par veckor avled han.  Påföljande sommar började det viskas att kammarherren skulle ha blivit förgiftad av sin hustru - ett rykte som påstods emanera från fröken Helga Fägersköld, som hösten 1895 vistades på Broxvik och senare blev förlovad med husets äldste son. Denne begärde gravöppning och obduktion, och vad som därvid framkom gav stöd åt misstankarna. Och så sattes rättsmaskineriet i gång.

Varje rättegångstillfälle bjöd på en ny sensation. Omständigheter framkom som skulle ha väckt det största uppseende även under mindre sedestränga tider än 90-talet. Den alltmer överraskande utvecklingen kom intresset att koncentreras kring den vackra och intelligenta Helga Fägersköld, "den psykologiska gåtan", som blev landets mest svartmålade kvinna men fick en rättrådig och högsint försvarsadvokat i Karl Staaff.

På grundval av rättegångsprotokoll och andra dokument ger advokat Yngve Lyttkens i denna bok en autentisk redogörelse för detta märkliga kriminalfall. Det har blivit en skildring som i sin nyktra saklighet är mer spännande än någon detektivroman, ett drama vars gåtfulla natur, häftiga omkastningar och mänskliga komplikationer håller läsaren obönhörligt fascinerad.

I december 1864 avled plötsligt Anders Lysen, en ungdomsvän till kyrkoherden Lindbäck, i prästgården i Silbodal. I den avsides liggande socknen, inte långt från norska gränsen, började inom kort dunkla rykten att sprida sig. Det hette att kyrkoherden tagit livet av sin vän. En polisundersökning anbefalldes, och en obduktion följde. Det fastställdes, att Lysen avlidit i följd av arsenikförgiftning. Domhavanden vid Nordmarks häradsrätt anmodades att företaga en undersökning rörande Lysens död. Detta var den sensationella upptakten till en brottmålsaffär, som folkfantasin länge intensivt sysselsatt sig med. På grundval av ett omfattande aktmaterial har Yngve Lyttkens gjort det till föremål för en fängslande brottmålshistorisk studie. Författaren har fixerat problemet främst ur psykologisk synpunkt. Men han har också infogat fallet Lindbäck i dess tidshistoriska sammanhang och ställt det mot bakgrunden av tidens religiösa och sociala miljö.

En mörk decemberkväll år 1913 kom apotekare Hallbergsson i Hammarby rusande från apotekslokalerna på nedre botten uppför trappan till sin bostad. Han slängde igen tamburdörren efter sig och bad de andra hålla igen den, "för det är en galning därnere". Sedan föll han ihop. Barnjungfrun skickades efter hjälp, men nere i den halvmörka förstugan invecklades hon i en vild brottningskamp med en man med "svarta hemska" ögon, som tillfogade henne flera knivstyng, innan hon lyckades slita sig lös och rusa ut. När hjälpen kom, var främlingen försvunnen och apotekaren låg död.

Detta är i korta drag vad som hände vid det s. k. Hammarbymordet, en av vårt lands olösta kriminalgåtor, som flera gånger har satt polisens spårhundar och rättvisans maskineri i rörelse och fått svenska folket att lidelsefullt ta parti för eller emot.

Yngve Lyttkens har i denna volym tagit upp fallet till förnyad granskning. Han låter oss följa polisens fumliga undersök­ningar, vilka ledde till att två italienska musikanter häktades, och den därpå följande långa rättegången, där sensationerna duggade och där inte minst försvarsadvokatens skarpa kritik av polisutredningen upprörde allmänheten. Författaren redogör för händelserna elva år senare, då Hammarbymordet åter blev aktuellt i samband med Are Waerlands bok När länkarna brista, vilket resulterade i ett uppseendeväckande tryckfrihetsmål och en förnyad polisutredning. Livfullt och medryckande berättar Yngve Lyttkens om denna undersökning, som efter ett långvarigt arbete förde in på ett slutgiltigt och övertygande spår.

Trefalt mord?

På en liten gård i Trävattna socken i Västergötland bodde sergeanten Johan Henrik Fock och hans hustru Metta Charlotta, född Ridderbjelke. Den 6 juni 1802 avled deras trettonårige son Claes Abraham och tre veckor senare deras dövstumma treåriga dotter Charlotta. Efter ytterligare två veckor drabbades sergeanten Fock av samma öde.

Snart började ryktet gå i bygden - Metta Fock hade mördat sin man och två av sina fyra barn genom att ge dem arsenik. Motivet till gärningen påstods vara Mettas våldsamma passion för skogvaktaren Johan Fägercrantz. Eftersom även skogvaktarens hustru stod hindrande i vägen skulle Metta Ridderbjelke också enligt ryktet ha gjort ett försök att förgifta henne.

Rättegångsförfarandet drog ut i åratal - det dröjde ända till 1809 innan man förmådde avpressa Metta Fock en bekännelse i Karlstens fästning. Men stämmer denna med verkligheten? Efter ingående studium av rättegångsprotokoll, samtida författningar och andra handlingar, som ställer denna både juridiskt och psykologiskt motsägelsefulla mordgåta i en ny skarp belysning, har Yngve Lyttkens velat ställa frågan: Var Metta Ridderbjelke Fock skyldig?

När höstmörkret faller, Östersjön dånar och vinden visslar i gränderna, då är det dags för Ystadborna att mana fram spökhistorien om den mystiske mannen som i rasande fart far genom natten efter vita hästar med en huvudlös dräng på kuskbocken. I mer än hundra år har sådana skrönor skrämt vettet ur svaga själar, om Köpmannen i Ystad.

Men bakom folkpratet döljer sig den märkliga historien om kommerserådet Carl Martin Lundgren, köpmannen som smugglade engelskt kontraband och som blev stadens mäktigaste man, avundad av många. En höstkväll 1809 dog en av den rike mannens drängar under mystiska omständigheter. Rätten fastslog att det var självmord, men allmänna meningen ville något annat. Ryktet gick - och växte - tills en ung jurist, Åke Igelström Kull, tjugo år senare offentligt anklagade Ystads envåldshärskare för misshandel av drängen och gjorde det i sådana ordalag, att de kunde tolkas som en anklagelse för mord. Den därpå följande rättegången slutade tragiskt för Kull, som dömdes till livstids landsflykt för grov ärekränkning. Hans hårda dom väckte ett oerhört uppseende och bidrog till att ytterligare befästa mordryktena. Trots att kommerserådet fullständigt frikändes, har ryktena fortsatt att klibba vid hans namn, och skräckhistorierna om honom har bl.a. legat till grund för Hjalmar Bergmans kusliga "En döds memoarer".

I sin serie sensationella rättsfall tar Yngve Lyttkens upp historien. Han går igenom gamla protokoll och brev, rekonstruerar "mord"-kvällens händelser och försöker komma underfund med vad som låg bakom ryktena och Kulls aktion. Steg för steg bevisar han att Lundgren omöjligt kan ha begått ogärningen och tecknar så småningom en levande bild av en stridens och framgångens stora man, som skvallret måste krympa för att han skulle bli förståelig.

"Vad min hustru Alice och mig beträffar är vår längtans tidpunkt förknippad med hösten. När dagarna oftast är grå och höstmörkret sluter sig omkring en som en säck, när stormarna börjar vina och löven driver ihop i rasslande bunkar, då tycker vi att hösttunneln ser alltför lång ut. (...) Det blev alltså en vinter i Teneriffa!"

Yngve Lyttkens (1894-1974) var en svensk advokat och författare. Hans författarskap präglas av att han återberättar och gestaltar välkända kriminalfall ur den svenska historien. Han var gift med författarinnan Alice Lyttkens (1897-1991) och deras hem i Stockholm var vid mitten av 1900-talet en populär träffpunkt för många inom Stockholms skönlitterära värld.

Natten mellan den 27 och 28 mars 1889 mördade hemmansägaren Per Nilsson i Yngsjö sin tjugutvååriga hustru Hanna Johansdotter i samråd med sin mor Anna Månsdotter. Mordet framstod i än hemskare belysning sedan det klarlagts att mor och son sedan länge stått i otillbörligt förhållande till varandra. När Yngve Lyttkens 1951 tog upp målet till förnyad granskning och omprövning var det ett sällsynt skakande drama han rullade upp, ett drama som bakom de hemska yttre detaljerna ger en djup och gripande inblick i människosjälens nattsidor. Med stöd av rättegångshandlingar och andra samtida dokument låter han oss följa de båda brottslingarna från det med djävulsk uträkning planerade dådet, över de laddade domstolsförhandlingarna fram till det slutliga straffet: halshuggning för Anna Månsdotter och ett till livstids fängelse förvandlat dödsstraff för hennes son. Men Yngve Lyttkens har inte stannat vid återberättandet av en spänningsmättad brottmålsprocess. Han finner betänkliga luckor i den utredning som föregick straffet, och sedan han sökt klarlägga det psykologiska underlaget för brottet är han slutligen klar att ställa och besvara frågan: Vem av de två var den huvudskyldiga? Vem var mördaren — Anna Månsdotter eller Per Nilsson?

Den barmhärtige prästen. När tre personer i den lilla socknen Silbodal avlider med kort mellanrum blir det naturligtvis en stor nyhet. Snart börjar rykten gå. Prästen Anders Lindbäck, god vän med åtminstone ett av offren, sägs vara den skyldige och arsenik hans vapen. Men vad driver en präst att döda människor ur sin egen församling? Yngve Lyttkens (1894-1974) var författare och advokat. Han debuterade med Giftmorden i Silbodal 1946 och ägnade hela sitt verksamma liv åt att gestalta välkända kriminalfall ur den svenska historien.

Sörjande änka eller iskall mördare?När kammarherren Evert Taube von Block plötsligt blir dålig och så småningom avlider går rykten om att hans fru ska ha legat bakom dödsfallet. En av parets söner kräver gravöppning och obduktion av sin far, vilket bekräftade misstankarna om förgiftning som dödsorsak. Rättegången blir en fascinerande affär som skulle ha skapat rubriker även idag.Yngve Lyttkens (1894-1974) var författare och advokat. Han debuterade med Giftmorden i Silbodal 1946 och ägnade hela sitt verksamma liv åt att gestalta välkända kriminalfall ur den svenska historien.

Kvinnan som dömdes för landsförräderi.Rättsfallet Magdalena Rudensköld är ett av Sveriges mest sensationella historiska fall. Genom sitt förhållande med Gustaf Mauritz Armfelt hamnade hon mitt i hans politiska spel mot förmyndarregeringen som satt på makten år 1793. När sedan Armfelt dömdes till döden för konspiration mot kungen var det i sin frånvaro - och Magdalena stod ensam med hela det svenska rättssystemet emot sig.Yngve Lyttkens (1894-1974) var författare och advokat. Han debuterade med Giftmorden i Silbodal 1946 och ägnade hela sitt verksamma liv åt att gestalta välkända kriminalfall ur den svenska historien.

Incestmordet i Åhus.I byn Yngsjö utanför Åhus i Skåne mördas Hanna Johansdotter år 1889 av sin make Per Nilsson och hans mor, Anna Månsdotter. Efteråt erkänner bägge mordet och de döms till döden. Men rättegången ska komma att avslöja mörka hemligheter om makens relation med sin mor - under förhandlingen framkommer att hon ska utsatt honom för incest. Trots domarna kvarstår många frågor om fallet, om de psykologiska motiven och om gärningsmännen själva. Vem var egentligen den drivande kraften av mor och son?Yngve Lyttkens (1894-1974) var författare och advokat. Han debuterade med Giftmorden i Silbodal 1946 och ägnade hela sitt verksamma liv åt att gestalta välkända kriminalfall ur den svenska historien.

Mordgåtan på apoteket.Året är 1913 och apotekare Johan Hallbergsson blir knivhuggen av en okänd person i Hammarby apotek, där han både arbetar och bor. Hans kammarjungfru ådrar sig allvarliga skador, men överlever. Trots en omfattande utredning och rättegång mot två misstänkta gärningsmän (som sedan friades) har Hammarbymordet förblivit en olöst mordgåta som fortfarande fascinerar och väcker frågor.Yngve Lyttkens (1894-1974) var författare och advokat. Han debuterade med Giftmorden i Silbodal 1946 och ägnade hela sitt verksamma liv åt att gestalta välkända kriminalfall ur den svenska historien.

På Attarps gård bor 1845 Per Ludvig Ekwall, hans hustru Hedda och deras pigor. Plötsligt avlider Per Ludvig och en av pigorna efter kraftiga magsmärtor. Hedda får liknande symptom, men lindriga och klarar sig. Obduktionen visar tecken på arsenikförgiftning hos alla tre. Misstankarna riktas först mot hustrun, Hedda, sedan mot en av de andra pigorna. Utredningen och rättsprocessen blir en trasslig härva av falska vittnesmål, otrohetsaffärer, lögner och sensation.Yngve Lyttkens (1894-1974) var författare och advokat. Han debuterade med Giftmorden i Silbodal 1946 och ägnade hela sitt verksamma liv åt att gestalta välkända kriminalfall ur den svenska historien.

Mordmotiv: Passion.När Charlottas Focks två barn och hennes man avlider en efter en under en kort period arresteras Charlotta, misstänkt för mord genom arsenikförgiftning. Motivet? Att hon vill lämna familjen och istället leva med sin älskare. Genom rättsprotokoll och andra skrivelser från den tiden kan hennes bekännelse - och därigenom dom - ifrågasättas. Var det verkligen ett mord, motiverat av passion? Blev rätt mördare dömd?Yngve Lyttkens (1894-1974) var författare och advokat. Han debuterade med Giftmorden i Silbodal 1946 och ägnade hela sitt verksamma liv åt att gestalta välkända kriminalfall ur den svenska historien.