29 media – förlag

Dagens skådespelare agerar i ett laddat kraftfält av ideologi, tradition, värderingar och kommers. Vilka tankar om identiteter och representation bärs fram av deras kroppar och arbetskultur? Vad för slags insikter kan scenkonst förmedla – och hur? Måste teater ”beröra” åskådaren? Kent Sjöström tar hjälp av den ständigt provocerande teatermannen Bertolt Brecht (1898-1956), när han i fem stimulerande essäer genomlyser 2020-talets svenska teaterdiskussion. Essäerna ger läsaren redskap till självständig reflektion, inte bara om teater men om komplexa, obekväma frågor i vår samtid. Teatern kan utmana vår invanda syn på världen, menar Sjöström. Skådespelaren ska tillsammans med en road och kritisk publik undersöka villkoren för individens egna rolltagande. Kent Sjöström är docent vid Teaterhögskolan i Malmö, där han verkar som forskare och lärare. Kent Sjöström har undervisat på de flesta nordiska teaterhögskolorna och är regelbundet verksam också vid Teaterhögskolan i Prag, Tjeckien. ”Och visst skärps min kritiska blick, visst vässas min tanke och visst framstår min bekanta arbetsmiljö som något på nytt intressant och spännande, främmande när jag läser Rökarens blick.” Carolina Frände i Teatertidningen "Det är en engagerande och stimulerande samling texter som sätter igång tanken och skärper blicken för fenomen i samtiden, precis i Brechts anda." Helhetsbetyg: 4. David Björklund, BTJ

Vad är egentligen roligt? Storis, Lillis och deras nya vän Amala-Balara tycker det är roligt att gå till parken, att städa och att hänga i gardiner. När den ilskna Hund får vara med på deras roligheter blir Hund snäll och glad. Hemma hos Amala-Balara är det jätteroligt att leka med lillebror. Men när mamma längtar till sitt hemland är ingenting roligt längre. Vilken tur att mamman alltid blir glad igen när hon ser Amala-Balara. Det är den bästa roligheten som finns! Storis, Lillis och roligheterna är en fartfylld berättelse om vänskap, familjeband och allas längtan efter glädje i vardagen. Den visar hur rik tillvaron blir när vi kan acceptera och värdesätta varandras särarter. Välkända svenska barnboksförfattaren och dramatikern Susanne Marko har skrivit en finstämd berättelse, i tätt samspel med amerikansk-franska konstnären Loren Batts mångbottnade, färgsprakande bilder. Denna originella bilderbok är en fristående fortsättning på Storis, Lillis och roligheterna (2020). Boken passar för barn i åldrarna 3-6 år, men talar till alla människor, stora som små. Susanne Marko har en betydande konstnärlig bana som barnboksförfattare, dramatiker, dramaturg, regissör, översättare samt teaterkritiker med speciell inriktning på barnkultur. Hon är verksam sedan 1979 med uppsättningar på bland annat Stockholms stadsteater, Kungliga Operan och Judiska Teatern och är knuten till Västanå Teater som dramatiker och dramaturg. Den blinda drottningen (1994) med manus och regi av Leif Stinnerbom och Susanne Marko, har varit en av teaterns mest uppmärksammade uppsättningar, och tilldelades regeringens barn-och ungdomsteaterpris. Till sina barnböcker samarbetar Susanne Marko med högt profilerade konstnärer. Hon menar att en bilderbok ska vara som en iscensatt föreställning för läsaren. Nappen, hennes debutbok, illustrerades av Gittan Jönsson. Rappatack fick bilder av Ulrica Hydman-Vallien, och den poetiska Felicia och fåglarna, baserad på en sann historia från Axel Munthes Capri, illustrerades av scenografen Christina Ramberg Nordenskiöld. Loren Batt, bosatt och verksam utanför Paris, bjuder in den lilla läsaren till en lustfyllt välbekant upplevelse av att leka med kramdjur, genom att låta figurerna i berättelsen gestaltas av sydda, tredimensionella dockor. Dessa integrerar hon i mångdimensionellt komponerade bildscener, stimulerande för vår förmåga att simultant avläsa olika lager av information, handling och fantasi. Loren Batt har sedan 1980 visat sina verk i en mångfald av internationella solo- och grupputställningar, främst i Paris och New York, men även i Spanien och Latinamerika. Sedan 2004 har hon medverkat i flera bokprojekt och utnämndes 2020 till American Illustrator för sina digitala bildkompositioner. Webbplats: www.lorenbatt.com

Den svenska teaterkritikern Theresa Benér ger ut den mest omfattande svenska studien hittills av den nutida scenkonstens mest banbrytande och hyllade konstnär, Peter Brook. Brittiske Peter Brook, född 1925, har under mer än 70 år experimenterat med scenkonstens uttryck och möjligheter. Prisbelönt stjärnregissör i London (bl a Covent Garden, Royal Shakespeare Company), New York och Paris på 1950- och 60-talen. Flyttade 1970 till Paris och har sedan dess med internationella, mångkulturellt sammansatta ensembler laborerat med teaterns former och konstnärliga processer. Han var först med att dekonstruera klassiska pjäser och omtolka opera till psykologiska kammarspel. I 50 år har han grundat sin estetik i ensembler med skådespelare från alla världsdelar, för att komma bortom kulturella stereotyper. Med förankring i idén om ”den tomma spelplatsen” etablerar hans uppsättningar ett direkt tilltal, giltigt för åskådare över hela världen. Bland Peter Brooks konstnärliga höjdpunkter kan nämnas A Midsummer Night’s Dream (1970) i ett nycirkuskoncept, La tragédie de Carmen (1981) som intimdrama, det indiska 9-timmarseposet Mahabharata (1985), L’Homme qui (1993), Le Costume (1999), The Tragedy of Hamlet (2000) och The Prisoner (2018). "Europeisk scenkonst – Peter Brook" (29 media) analyserar Peter Brooks arbete med skådespelare, rum, kostym och ljud, genom hans verk under de senaste 35 åren. Theresa Benérs essäer fördjupar förståelsen av Brooks konstnärliga utforskningar genom att belysa hans livslånga engagemang i den esoteriske tänkaren GI Gurdjieffs läror. Boken analyserar också Brooks samspel med den radikale polske teaterledaren Jerzy Grotowski samt hans inspiration från den visionäre franske poeten och teatermannen Antonin Artaud. "Europeisk scenkonst – Peter Brook" presenterar dessutom Theresa Benérs enskilda samtal i Paris med Peter Brook och med hans mångåriga, närmaste medarbetare Marie-Hélène Estienne. Ur SvD:s recension: "Theresa Benér skriver som kritiker och essäist avklarnat, finstämt och sällan polemiskt, vilket träffar tonen hos den eftersinnande Peter Brook väl." Björn Sandmark, VD Göteborgs stadsteater: "Men denna essä är mycket mer än en bok om Brook (även om det varit gott nog). Benér tar här ett samlat grepp på teaterkonsten och tar ställning på ett sätt som är njutbart att följa. Som kritiker är Benér alltid fokuserad på verket, vad man försöker göra på scenen och bedömer utifrån om hon kan se om det lyckas eller inte. Det är alltid uppriktigt och framåtsyftande." Theresa Benér är teaterkritiker, kulturskribent och redaktör, specialiserad på europeisk samtida scenkonst. Fil kand i drama-teater-film. Medarbetar sedan 1981 i svensk och europeisk dagspress, radio och specialtidskrifter, bland annat i Svenska Dagbladet och Norsk Shakespearetidsskrift. 1985-2008 kulturkorrespondent från Paris och London, för bland annat Sveriges Radios OBS. Föreläser om europeisk scenkonst och har inom 29 media gjort dokumentärfilm om scenkonstens processer. Ordförande i Svenska Teaterkritikers Förening. Se mer: www.theresabener.se.

Vad är egentligen konstigt? Storis tycker Lillis är konstig. Lillis blir fruktansvärt arg och rymmer hemifrån. Färden går genom husets olika våningar i möten med grannar som Apan, Mullvaden och Lejonet. Alla visar sig vara lite konstiga, fast på olika sätt. ”Konstigast” är dock det förtvivlade lilla djuret, Amala-Balara, som hånas av barnen i förskolan för sin ovanliga, rutiga päls. Storis, Lillis och konstigheterna bejakar det storartade i att vi alla är olika. Den visar hur rik tillvaron blir när vi kan acceptera och värdesätta våra särarter i ras, kön, utseende och beteende. Välkända svenska barnboksförfattaren och dramatikern Susanne Marko har skrivit en spännande berättelse, i tätt samspel med amerikansk-franska konstnären Loren Batts mångbottnade, färgsprakande bilder. I Storis, Lillis och konstigheterna dras läsaren in i en originell, humoristisk och gripande värld. Boken passar för barn i åldrarna 4-8 år, men talar till alla människor, stora som små.

Det är som ett osannolikt äventyr. I fiktion och verklighet. En baby langas ut i en bönesjal från ett av Förintelsens godståg. Hon blir upplockad och får ett liv – trots krig, svält och misär. Hennes förtvivlade pappa blir frisör i dödens läger.Författaren till deras saga, Jean-Claude Grumberg, är en av få efterlevande i en familj som decimerats i Förintelsen. Hans grymma, livsbejakande berättelse, Det dyrbaraste lilla fyndet, blir älskad, prisbelönt och kritikerhyllad, nu översatt till 17 språk. Bara i Frankrike såld i 125 000 exemplar. Osannolikt nog lyckas ett mikroförlag, 29 media i Malmö, få rättigheterna att ge ut denna obevekligt gripande men osentimentala berättelse på svenska. Och då händer det att Ervin Rosenberg, en av Sveriges mest meriterade, prisbelönta översättare, förklarar att han känner sig hedrad och oreserverat tackar ja till att översätta texten. Det finns en alldeles särskild, inneboende kraft i den franske författaren Jean-Claude Grumbergs korta, inträngande roman Det dyrbaraste lilla fyndet – en saga. Författarens egen slutsats är att den handlar om kärlek. Kärlek som får människan att agera intuitivt och gå bortom sin till synes hopplösa belägenhet. Kanske är detta förklaringen på den lilla bokens internationella framgångar.Jean-Claude Grumberg, född 1939, är sedan 1980-talet en av Frankrikes mest prisbelönta författare, dramatiker och manusförfattare. Efterlevande i en judisk familj som nästan helt utplånats av Förintelsen har han skrivit om denna avgrundsmörka period i europeisk historia, bland annat i pjäsen Syateljén (1979) eller François Truffauts film Den sista metron (1980) och nu i Det dyrbaraste lilla fyndet. 2021 fick Grumberg tidningen Le Mondes Stora litteraturpris för Jacqueline, Jacqueline, en roman skriven till minne av hans nyss bortgångna hustru.Det dyrbaraste lilla fyndet är översatt till svenska av Ervin Rosenberg. Han har mottagit de främsta svenska utmärkelserna för sin översättargärning, som rymmer bland annat Nobelpristagaren Imre Kertész, Italo Calvino, Alexis de Toqueville, David Grossman och Amos Oz.Det dyrbaraste lilla fyndet – en saga belönades 2019 med de franska bokhandlarnas specialpris och BFM/L'Express TVs litteraturpris. Oscarsbelönade filmskaparen Michel Hazanavicius (The Artist) håller på att göra en animerad film av berättelsen.

I Handlingarnas sken utforskar dramatikern Annika Nyman en litterär slitning i dramatiskt skrivande. På vilka sätt kan en pjästext innesluta litterärt gestaltande världar i de dramatiska handlingar som varje uttalad replik utgör? Det är en vandring genom teori och filosofi, via närgångna läsningar av författare som Anton Tjechov, Elfriede Jelinek och Virginia Woolf, in i Annika Nymans egna författarskap och de två dramatiska verk som här presenteras i sin helhet: Sysslolösa unga män med tillgång till vapen och Jag är Jago. Omslagsbild: Hanna Sjöstrand