Bokförlaget idrottsforum.org – förlag

Sedan historikern Jan Lindroth disputerade med sin avhandling om idrotten som folkrörelse 1974 har det gått ett halvt sekel, och således firar svensk idrottsforskning sitt femtioårsjubileum 2024. Under perioden har idrottsvetenskap vuxit fram som ett nytt utbildnings-, forsknings- och forskarutbildningsämne. Idag finns det idrottsvetenskapliga institutioner eller motsvarande vid tio lärosäten, och fem av dem har forskarutbildning. Forskningsämnena, som från början var pedagogik, historia och psykologi, omfattar idag över trettio olika ämnesdiscipliner. Under perioden har det lagts fram fler än 250 avhandlingar med idrottsinriktning. Antologin Samhällsidrotten och idrottssamhället behandlar den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning som har bedrivits i Sverige under de femtio åren. Kapitlen analyserar innehållet i de avhandlingar som lagts fram samt andra viktiga forskningsresultat som publicerats. De 25 bidragen till antologin skrevs under perioden maj 2023 till oktober 2024 av 38 idrottsforskare. Huvudredaktör är seniorprofessor Tomas Peterson, Malmö universitet. Bokens huvudredaktör Tomas Peterson är verksam vid Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet sedan år 2000, numera som seniorprofessor. Hans forskningsområden är svensk fotbolls professionalisering under efterkrigstiden, selektions- och rangordningsmekanismer inom barn- och ungdomsidrott, relationen mellan skol- och föreningsidrott, idrottspolitik, jämlik hälsa samt idrott och socialt entreprenörskap. Han blev professor i sociologi vid Lunds universitet år 2000 och Sveriges förste professor i idrottsvetenskap år 2002. Han har haft olika uppdrag inom Centrum för idrottsforskning 1992–2014, var utredare av det statliga idrottsstödet 2007–08, professor II vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim 2015–17 och Standing Member of the Advisory Board for the UEFA SROI Model 2017–2018.

Idrott och friluftsliv ger mening, glädje och gemenskap åt många människor, men aktiviteterna påverkar även miljön på olika sätt. Den här boken handlar om de miljöutmaningar och möjligheter till förändring som idrottsrörelsen och friluftslivsorganisationerna står inför. För att sektorn ska kunna ställa om behöver vi mer kunskap om föreställningar kring och motiv för deltagande i aktiviteterna och hur beteendeförändringar kan uppnås där. Vi behöver även veta mer om hur samhällen kan planeras utifrån människors fritidsintressen. Detta belyses av bokens författare. Vidare behandlas konkreta utmaningar mot klimatförändring och biologisk mångfald inom teman som transportlösningar, användning av mark och vatten, material och hållbar utrustning samt evenemang. En viktig slutsats är att vägen mot ett mer hållbart idrotts- och friluftsliv är utmanande – men möjlig. Genom att stimulera hela idrotts- och friluftssektorn till ett ökat miljömässigt hållbarhetsperspektiv där transporter, landskap, materialflöden och sociala interaktioner samverkar, kan dagens miljöutmaningar bli grogrund för morgondagens miljöinnovationer. Med kunskap som grund och praktisk handling som verktyg finns goda förutsättningar att bedriva idrott och friluftsliv som inte bara engagerar och stärker folkhälsan, utan även blir en positiv drivkraft för en miljövänligare framtid. Boken vänder sig till idrottens och friluftslivets många deltagare, universitetsstuderande och en miljöintresserad allmänhet.

Doping- och antidopingfrågorna är av största betydelse för idrottens trovärdighet, popularitet och framtida utveckling. Detta gäller inte minst för cykelsporten som fokuseras i denna bok, där den studerade perioden löper från omkring år 1950 till åren kring 2010.I modern tid har cykelsporten uppvisat ett stort antal dopingfall. Många minns Lance Armstrong, som kom först i mål i Tour de France sju gånger mellan åren 1999 och 2005, för att senare fråntas samtliga titlar på grund av doping.Syftet med Bill Sunds nya bok är att förstå, förklara och dra slutsatser samt nå ny kunskap om den organiserade svenska cykelsportens hantering av och kamp mot doping, vilken sätts in i ett samtids- och modernhistoriskt, internationellt perspektiv.BILL SUND är professor emeritus i historia och har publicerat flera uppmärksammade idrottshistoriska studier om bland annat fotboll och cykling. Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande tilldelade honom sitt stora vetenskapliga pris 2017 för “betydande insatser för att öka kunskaperna om svensk idrott idag och historiskt”.

Idrott används i dag på olika sätt som ett led i att skapa någon form av positiv samhällsförändring i utsatta delar av världen. I denna bok – med fokus på idrott och internationellt utvecklingsarbete – undersöks två skandinaviska hjälpinsatser där fotboll används som medel, för HIV/AIDS-bekämpning i Sydafrika och för att skapa politisk stabilitet i Moldavien.Även om bägge dessa insatser har goda intentioner har forskning visat att det kan vara svårt att omsätta dem i praktisk handling. I det avseendet tenderar de ofta att genomsyras av motstridiga krav, eftersom de vill utveckla och förbättra idrotten, samtidigt som idrotten förväntas generera positiva effekter till samhället. Många av dagens insatser drivs dessutom av kommersiella intressen till följd av nära samröre med näringslivet. Med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori – och genom etnografiskt inspirerade fältarbeten – analyserar Niklas Hafen hur aktuella hjälpinsatser i Sydafrika och Moldavien kan förstås utifrån initiativtagares, sponsorers och bidragsgivares perspektiv.Hur beskrivs hjälpinsatserna? Vilka är drivkrafterna? Och stämmer de uttalade intentionerna överens med den praktik som råder? I En vandring längs välviljans väg ger Hafen svaren genom intervjuer med berörda parter och observationer på plats i aktuella länder.

Mellankrigstiden var en förändringens tid med stora samhällsomvandlingar. Industrialiseringen tog fart och demokratin med allmän rösträtt var införd. Per Albin Hansson byggde det svenska folkhemmet. Svensk Linggymnastik ville passa in genom att erbjuda ”Gymnastik åt alla”. Men Linggymnastik, som var i symbios med officerskåren sedan 100 år, närde samtidigt en dröm om svensk storhet. Det blev en kroppsövningskultur som krävde disciplin och lydnad till officerares kommandon. Som en kontrast erbjöd Örebrogymnastiken kroppsövningar som utgick från självledarskap och frigörelse, influerad av tysk, dansk och finsk gymnastik, bortom drömmen om svensk storhet. Boken visar hur kontrasten mellan Linggymnastik och Örebrogymnastik kom att handla om skillnaden mellan nationalism och internationalism och mellan den slutna professionens bakåtsträvande perspektiv och den kollektiva rörelsens framåtblickande synsätt. Det ledde till att Linggymnastiken hamnade i en reduktionistisk fälla medan Örebrogymnastiken förblev holismen trogen. Margareta Damm är fil.lic. och har varit lärare och forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet under många år. Den röda tråden i hennes forskning och numera författarskap är yrkesgruppers historia satt i ett samhällsperspektiv. Hittills har det blivit böcker om läkaryrket, HR-yrket och nu gymnastikdirektörens yrke. Varför det blev det sistnämnda handlar om att hennes morföräldrar var gymnastikdirektörer från Örebro, med ett eget sätt att bedriva gymnastikundervisning.

In recent years, women’s football has developed significantly, not only with regard to increased number of participants or on-field achievements, but also regarding recognition, professionalism and organisation. Mattias Melkersson investigates the contemporary developmental settings and contextual conditions for women’s football clubs in Scandinavia. This is particularly interesting as the Scandinavian countries are considered forerunners for early recognition and development of women’s football. Moreover, governing football associations in the Scandinavian countries have formulated and implemented club-licensing systems for elevating and developing women’s club football further. The book studies and analyses four Scandinavian women’s football clubs (Stabæk Football, Fortuna Hjørring, Linköpings FC and LdB FC Malmö) and the contextual conditions that influence their organisations. By adopting a Brand Management theoretical approach, the author highlights conditions for the clubs’ formulated and communicated identities, to understand how various conditions affect the clubs’ aspired positions in a contemporary football development setting. The dissertation abstract: Women’s football has developed significantly throughout recent years. Not only in regards to the increased amount of participants or on-field achievements, but furthermore in regards to recognition, professionalism and organisation. The aim of this doctoral dissertation is to describe and investigate contextual and organisational conditions, characterized by heterogeneity, for a contemporary football development in Scandinavian women’s football. The Scandinavian setting is particularly interesting to investigate as the Scandinavian countries have been seen as forerunners with early official recognition and development for women’s football. Furthermore, governing football associations in the Scandinavian countries have also implemented club-licensing systems for elevating and developing women’s club football further. The dissertation investigates and analyses four Scandinavian women’s football clubs (Stabæk Football, Fortuna Hjørring, Linköpings FC and LdB FC Malmö) and the contextual conditions that influence their organisations. The study adopts a multi-theoretical approach by using a general theoretical approach (Brand Management) and specific theoretical approaches (gender relations, civic pride and social capital, the creative class, and the presentation of self). This means that each club is analysed and interpreted through both Brand Management theoretical concepts and a specific theoretical approach. The methodological approach for the dissertation take a point of departure in case study research. Each investigated club forms a case that attempts to describe and analyse contextual conditions by studying its participants, stakeholders, and environment. Empirical findings have been obtained through semi-structured interviews, questionnaires, document analysis and observations. The results highlight that various conditions have an impact on the investigated clubs. Gender structures within football affect clubs in a negative way by making distinctions between women and men based on traditions and stereotypical gender perceptions. This condition forces clubs to either adopt to, or challenge a male hegemonic norm. The geographical setting is also a significant condition that emphasize local association for clubs. The club cases highlight that implementing and communicating a strong local association assist clubs in gaining recognition and visibility. Here is also networking with local stakeholders seen as an important condition, which results in obtaining and nurturing sponsorships, player employments and local awareness

Vilken påverkan har vuxna på barn och ungdomar under match? Hur kan tävling bli mer lärande, utvecklande, glädjefull och trygg för alla deltagare? Vilka är de stora barnrättsliga utmaningarna och hur kan de hanteras?Hur vuxna förhåller sig till tävling och bemöter motståndare och domare påverkar vad spelare lär sig, vilka värden och normer som blir viktiga och vilken betydelse tävlingen får i den idrottsliga utbildningen. Aktuell forskning om vuxnas påverkan inom ungas lagidrottande och tävling behandlas tillsammans med konkreta exempel på hur spelare och domare upplever ledares och föräldrars påverkan under match. Boken hjälper vuxna att lära känna och utforma sin påverkan. Bland annat presenteras Matchens pedagogik, en modell för att förstå och göra matchen till en del av den idrottsliga utbildningen med barnets rättigheter som grund.Boken ger värdefull pedagogisk kunskap och vänder sig till ledare, föräldrar, domare och idrottsutbildare inom lagidrott för barn och ungdomar. Boken lämpar sig även som kurslitteratur för sportmanagers, tränare och idrottslärare.Erik Andersson är docent i pedagogik vid Örebro universitet, legitimerad lärare samt UEFA A-licensierad fotbollstränare med flera års erfarenhet av föreningsutveckling, tränar-utbildning och tränarskap inom barn-, ungdoms- och seniorfotboll för både flickor och pojkar.

Hur konstrueras den svenska idrottens kulturarv och vilka bestämmer över det? Hur förhåller sig idrottens kulturarv till övriga samhällets kulturarv? John Berg undersöker fem svenska idrottsmuseer på olika platser i Sverige, dels som konkreta platser där idrottens kulturarv materialiseras och ställs ut, dels som kontextberoende institutioner påverkade av samhälleliga strömningar. Genom intervjuer med museiskapare och närstudier av museiutställningar bildas kunskap om hur kulturarvet är konstruerat idag. Med hjälp av arkivkällor placeras idrottens kulturarv därutöver i en större historisk kontext där stor vikt läggs vid att undersöka skiftande maktförhållanden över tid. Bergs forskning bidrar med ny kunskap för kulturarvsforskningen, där idrotten historiskt sett haft en undanskymd roll, men också med ny kunskap för såväl historisk som idrottshistorisk forskning i bredare bemärkelse. John Berg är verksam vid Malmö universitet. Den utställda idrotten: Idrott som kulturarv på idrottsmuseer i Sverige är hans doktorsavhandling i historia och historiedidaktik.

Strävan efter att vinna och nå framgångar bidrog till att den manliga fotbollen som lek och fritidsnöje under efterkrigstiden utvecklades till elitverksamhet utövad av professionella spelare. Förändringen krävde omfattande resurser. Elitfotbolls-föreningarna började därför jaga sponsorer och reklamintäkter; diskuterade hur den stora masspubliken skulle återerövras i televisionens tidevarv; sökte förbättra kontakterna med medierna och det lokala näringslivet; och organiserade om verksamheten, för att bli mer effektiva och mer lämpade för att bedriva professionell elitfotboll. På vägen utvecklades föreningarna från att vara demokratiskt organiserade folkrörelser till att bli idrottsföretag som bolagiserade verksamheten. De förtroendevalda ledarnas roll försvagades samtidigt som välutbildade professionella tjänstemän tog över en stor del av deras uppgifter. Den här sortens kommersialisering och professionalisering gynnade framför allt storstadsföreningar, medan lag från brukssamhällen som var så framgångsrika under den tidiga efterkrigstiden hamnade på efterkälken. Även inom damfotbollen visade det sig att välskötta föreningar med finansiella muskler – som Rosengård och Linköpings FC – har störst förutsättningar att nå framgång. Författarna till boken Fotboll, kommersialisering, demokrati visar att professionaliseringen av fotbollsklubbarnas organisationer har varit en nödvändig process för att hänga med i utvecklingen och för att skapa möjligheter till att nå framgång – även om den utvecklingen inte alltid var önskvärd. Boken är ett samarbete mellan tre idrottsintresserade historiker och professorer. CHRISTER ERICSSON och BJÖRN HORGBY var verksamma vid Örebro universitet och BILL SUND vid Stockholms universitet.

Jämställdhet har länge varit en debatterad fråga inom idrotten. Särskilt synlig är ojämställdheten inom elitidrotten och ofta talas det om de ekonomiska villkoren.I denna feministiska studie undersöks de ekonomiska villkoren för elitidrottare ur ett jämställdhetsperspektiv. Utgångspunkten är ett antal svenska idrottsförbunds egna redovisningar av elitidrottares ekonomiska villkor. Genom intervjuer med förbundschefer och analyser av förbundens officiella tidskrifter framkommer en komplex bild där olika idrotter liksom kön är faktorer som påverkar möjligheterna för idrottare att kunna leva på elitidrotten.Det som undersöks är den ekonomiska strukturen runt elitidrottaren. Var får de sina inkomster ifrån? Kan de leva helt och hållet på inkomster från idrotten eller måste de ha ett arbete vid sidan om? Hur ser det ut i de olika idrotterna? Finns samma utmaningar i fotboll som i golf? På vilket sätt skiljer sig förutsättningarna mellan curling och ridsport? Och hur ser det ut för de idrottare som är föräldrar – går det att kombinera elitidrott och familjeliv?

Medierna påverkar i allt större grad samhället, med dess olika delar och aktörer. Denna medialiseringsprocess undersöks i Marit Stub Nybelius’ avhandling med avseende på sportens sfär. Fokus ligger på det internationella skidförbundet (Fédération Internationale de Ski, FIS) som organisation och på medialiseringens inverkan på tävlingsutförandet av sporterna backhoppning och längdåkning på internationell elitnivå. Genom triangulering av källor, insamlingsmetoder och analysmetoder undersöks, problematiseras och belyses medialiseringen av det internationella skidförbundet.Hur kan man påvisa medialiseringen inom FIS och de två sporter som undersöks? Hur är relationen mellan sportjournalister och FIS’ personal? Hur förhåller sig FIS till media? Hur har media påverkat sporternas utformning? Detta är några av de frågeställningar som behandlas i studien.Ett huvudresultat är att förhandling är en viktig del i FIS medialisering, framför allt mellan organisationen och media. I avhandlingen framkommer att förhandlingarna sker på olika sätt och resulterar i att backhoppningens och längdåkningens utförande påverkas. Andra huvudresultat är de modeller som har arbetats fram utifrån tolkningar av medialiseringsteorin och av medialiseringstrappan, en analysmodell för medialiseringen av idrotten.MARIT STUB NYBELIUS är verksam som lärare och forskare vid Högskolan Dalarna. Förhandling pågår: En studie av internationella skidförbundets (FIS) medialisering är hennes doktorsavhandling.Avhandlingens engelska abstractThe purpose of this thesis is to problematise and illustrate mediatisation of the International Ski Federation (FIS). To fulfil this purpose, I based my work on the following questions:1. What perceptions do sport journalists and those within the FIS have of the relationship between the FIS and the media?2. How, and in which case where, within the FIS is it apparent that the FIS has been mediatised?3. How does the FIS view media in its internal and external communication?4. What is felt to be the reason behind the introduction of new rules and changes to rules in ski jumping and cross-country skiing?5. What form does mediatisation take in relation to competitions at the international elite level? I have employed several methods of analysis because my aim is to respond to the question in a number of ways. The result of this is that the studies are characterised by triangulation on a number of levels in my pursuit of high reliability.To achieve the purpose of this thesis and to provide a picture of the research situation, I present former research on the process of mediatisation in this thesis, which also includes theories on news values and media logic.Based on the results and on prior research, I have developed a model with functions to make visible how much a sport has been mediatised and how strongly it has been mediatised. More interesting still is that the perception is that the media also at times has power. Yet it need not be media influence that leads to a sport organisation changing its rules; it may simply be the perception of media influence. The results of the thesis confirm that the FIS is in a process of mediatisation in which there are ongoing negotiations between the FIS and the media – negotiations that are different in character and in which there are situations whereby both the FIS and the media gain something from the negotiation as well as whereby one is parasitic on the other. The FIS appears to be a sport organisation that is familiar with the media, meaning that the media is important to its work and something it must constantly relate to.So that we in the future can continue to understand the development of sport and of what influences sport, I see the continuation of studying mediatisation in relation to sport as important.