Calidris – förlag

Tre skuggor rör sig genom storstadsnatten.

Callcentersubban – har ett långt ärr längs ena låret. Titanskruvar runt ögat. Hon är besatt av hämnd och planerar något stort och fruktansvärt i sin sunkiga lägenhet i förorten.

Skabbräven – har inga klara minnen av sitt tidigare liv. Han går sina egna vägar och bara vill bli lämnad ifred. Han sover under några lastpallar ute vid motorvägen tillsammans med en herrelös hund.

Det Vandrande Varumärket – har allt: pengar, status, ett palats fullt av underdåniga tjänare. Men han vill inte ha något av det. Han vill bara fly och försvinna. Bli nån annan. Bokstavligt talat.

Tre skuggor.

Tre individer som var och en lever ett hemligt liv utanför det normala och som utan att veta det är på väg mot en gemensam, våldsam brytningspunkt.

Jens Ganman är musiker, författare och samhällsdebattör. Var och En För Sig är hans femte roman.

Sagan om Svitjod är en spännande historisk roman som utspelar sig under ”guldets tid”, den mycket dramatiska folkvandringstiden, i skuggan av det romerska rikets fall. Händelserna på kontinenten sände chockvågor som även fick betydelse för utvecklingen i det fjärran Norden. Huvudpersonerna Eirik och Ylva är uppväxta på Öland. Deras vän och beskyddare Njord är bördig från Svitjod (Svealand) De hamnar mitt i händelseförloppet när det romerska imperiet börjar falla sönder. Berättelsen har vissa likheter med Game of Thrones. Skillnaden är dock att maktspelet i Sagan om Svitjod gäller kungatroner och riken som har funnits på riktigt under en historiskt mycket dramatisk epok. I denna historia finns varken drakar eller demoner. Till vardags arbetar U M Norberg som stabschef, är utbildad samhällsvetare och har även studerat historia. Ett brinnande intresse för historia och omfattande research ligger till grund för Sagan om Svitjod som är hans debutroman.

Detta är återberättelsen om Sveriges genom tidernas mest omtalade auktion ‒ försäljningen av Ingmar Bergmans kvarlåtenskap. En auktion som kom att färgas av att minsta sak berörts och ägts av mästaren själv. Ingmar Bergman hade bestämt att allting skulle säljas på auktion och i hans testamente var han tydlig: ”Detta är min bestämda önskan och får inte göras till föremål för någon form av diskussion eller något slag av känslomässigt rabalder”. Tom Österman var ansvarig för auktionen och det kom att bli ett känslosamt arbete där frågan om ansvaret för att splittra ett svenskt kulturarv blev central. Själva auktionen blev allt annat än en stillsam föreställning … och dramatiken slutade inte med det sista klubbslaget.

Tie hiirestä leijonaksi ja Ladasta Mersuksi ei ole suoraviivainen, mutta oman polkunsa muotoa ei aina voi valita toisin kuten lopputuloksen. Kirja yhdistää psykologisen trillerin ja tietokirjan elementit toisiinsa ainutlaatuisella tavalla näyttäen tien ulos monien suomalaisten edelleen sisällään kantamista sota-aikojen traumoista ja miten ne näkyvät edelleen niin ihmissuhteissa kuin yleisessä ilmapiirissäkin. Kieltämisen loppu on unohtumaton tarina rehellisyyden, rakkauden, eheytymisen ja suomalaisen sisun voimasta.

Angelika Bravus on filosofian maisteri (pääaineena kirjallisuus), toimittaja, käsikirjoittaja ja tietokirjailija, joka on tehnyt historiallisen ja pitkän uran ammattikirjoittajana niin Suomessa, Yhdysvalloissa kuin kansainvälisesti. Muun muassa Suomen 2021 myydyin tietokirja Suo, kuokka ja Hollywood perustui hänen päiväkirjateksteihinsä ja läpäisi kaikki lukijakunnat niin painetun kuin äänikirjankin osalta voittaen useita palkintoja.

”Att vi fyra kan ha trevligt och roligt, uppleva en härlig gemenskap, förvisso utan att umgås, är en gåta. Hur är detta möjligt? Hur kommer det sig?” I en vindsvåning i Stockholm har berättaren quality time med sina tre barn, Sladdisen, Pojken och Sonen. Det som händer på detta plan vittnar om våra livsmönsters villkor och umgängesformer – en absurdistisk men samtidigt realistisk bild av det liv som privilegierade nutidsmänniskor i Stockholms innerstad är fångade i. Den allvetande berättarens röst bryter hela tiden ramhandlingen, gör utflykter i nuet och djupdykningar i det förflutna, ända till 1914. Dåtid och nutid ställs mot varandra och belyser varandra: en hundra år gammal våldtäkt i nuvarande Tjeckien, en kärleksresa till Capri, en flykt från gettot i en polsk stad under andra världskriget, en okonventionell vistelse i Tokyo, växlar med budgetshoppande på ICA MAXI i Haninge, en efterlängtad utflykt till Sydpoolen i Södertälje, en lyckad spontandemonstration på Odenplan. Dagens Stockholm, totalt präglat av varumärken och fetischer, uppträder som fragment, skärvor av bilder: det närmaste kvarteret, förbiflimrande gestalter i fönstren på huset mitt emot, tre fulla flickor i Stureplansnatten.  Men detta Stockholm är också den plats där hans mor, ohjälpligen uppryckt med rötterna från sitt 1900-tals Polen, drar sin sista suck på ett sjukhem. Dement och hjälplös bland vårdens högteknologiska apparatur utgör hon berättarens sista band med en europeisk/judisk historia. När modern begravs på Skogskyrkogården, denna skönt klassicistiska svenska portal till evigheten, förundras berättarens hitresta faster över …”den för henne oacceptabla begravningssituationen – ingen grav, inte ens en urna. När vi var på väg ner från minneslunden stannade hon plötsligt upp, tog en liten papperspåse ur sin stora handväska, den innehöll lite polsk jord som hon tänkt kasta på kistan. Hon strödde jorden på gräsmattan istället, gick ner på knä, gjorde korstecknet och bad. Det såg surrealistiskt, till och med löjligt ut. Ändå tror jag att alla kände tacksamhet. En riktig människas autentiska sorg.” Förutom de fyra familjemedlemmarna finns en ung kvinna, som är ständigt närvarande, men – symboliskt nog – aldrig fysiskt: "You-are-my-happiest-hours", eller Itoshi, ”det betyder älskad på japanska”. Berättarens och Itoshis osannolika tabutrotsande kärlekssaga utgör en sorts litterär road movie.Itoshi är en av dessa dagens unga nomader som rotlösa och förvirrade strävar efter att förverkliga sig själv, vad det nu betyder, kanske är det detta som främst binder samman henne och berättaren: den riktige emigranten. Vår berättare upptäcker verkligheten med den konstnärliga gestaltningens hjälp. Det verkliga samspelar med det fiktiva, det osannolika med det realistiska, det vardagliga med det extraordinära. Bitsk ironi och humor lierar sig med förtvivlans melankoli. Ett maniskt tempo bryts av lugna avsnitt och på så sätt skapas en fullödig stil med en förvånansvärd harmoni. Jurek Sawkas egensinniga skildring framkallar hos läsaren många igenkännande leenden – och kanske en del tårar. Den genomtänkta formgivningen och de noggrant utvalda fotona tillför Quality Time en ytterligare dimension. Nästan på dagen samtidigt som polska Olga Tokarczuk får Nobelpriset i litteratur har Jurek Sawkas roman Quality Time kommit ut på Calidris förlag. Sawka erhöll stöd för sin roman från Kulturrådet, vilket kan ses som ett statligt erkännande för bokens litterära kvaliteter och angelägna tema, som uppenbarligen ligger helt i linje med årets Nobelpris.

Där för evigt är en hisnande resa med glimtar och berättelser som sträcker sig från sent 1910-tal till nutid och en bit in i framtiden. Livshändelser, drömmar och minnen griper tag i varandra. Berättelserna är en resa med strandhugg i tiden, som bygger på verkliga händelser. Författarens far och farföräldrar har upplevt två stora krig. Hans far tog sig som ung tillsammans med många andra över finska viken i en överlastad liten träbåt år 1943 på flykt undan kriget och nazitysk krigstjänst. Författarens egen resa är en vandring bort från den värld där han växte upp. Mellan barndom och nutid ligger ett hav av tid – och först nu förstår han att det förflutna bär man alltid med sig, en längtan efter en förlorad värld. Människans minne och ålder är hela vår värld, resten endast mänsklig föreställning. Inte förrän kroppen dör sprängs ramarna, och utanför tiden fanns alla de som gått före. Förfäder och förmödrar. Kanske väntar de på oss då vandringen är slut? Kristian Pella är teologie doktor i religionshistoria med starka band till Japan men med sina rötter i Eskilstuna. En skrivarkurs på Nordupplands skrivarskola på Lövstabruk, arrangerad av Nordens Biskops Arnö i början av 00-talet innebar att han började skriva på allvar. Skrivandet är alltjämt ett viktigt inslag i Kristians tillvaro.