Design Sundsvall – förlag

Ett viktigt och intressant avsnitt i boken handlar om utredningen kring brandens orsak, den tändande gnistan från en ångbåt på Selångersån. Skulle någon fällas i domstol för katastrofen som orsakade skador för omkring 30 miljoner kronor i dåtidens penningvärde? Boken innehåller också ett stort antal dramatiska ögonvittnesskildringar, men den beskriver också de intensiva åren efter branden. Byggruschen som gav Sundsvall dess unika stadskärna. På sex år byggdes 600 pampiga stenhus i stan. Hur denna nya stad, "Stenstan", skapades skildras i denna rikt illustrerade historiska reportagebok. En berättelse om Sveriges största stadsbrand genom tiderna, men också om de övriga brandkatastroferna samma dag, som drabbade Umeå, Sandö, Lilla Edet, Sala, Ljusdal, med flera platser.

Den egentliga och fördjupande anledningen till intresset för Sundsvalls historia kom i början på 1990-talet, inför genomförandet av föreställningen Vildhussen med Teater Västernorrland, där jag då var verksam som teaterchef. Men icke heller desto mindre i grävandet efter historiska samband mellan Sundsvall och de allestädes närvarande drakarna i stan, under min inledande tid som ordförande i basketlaget Sundsvall Dragons. Så håll till godo med de smakprov på delar av Sundsvalls historia, som inte bör läsas med puritanens glasögon, utan mer som personligt valda citat, via mångas forskningar och egna tolkningar, så som ju sker med vilken historieskrivning som helst, som upprepas på carte blanche eller via nytt tangentbord … Anders Öhrn Sundsvall 2011 - 2016

Innehåll Hövdingen i Högom och livet under järnåldern (Maria Blomster) De ståtliga höggravarna i Granlo vittnar om att det som senare skulle bli Sundsvall var ett mellannorrländskt maktcentrum. Då var Selånger ett centrum för småkungar under århundradena efter Kristi födelse. Tack vare arkeologiska utgrävningar har vi fått en god inblick i det forntida Sundsvall. Följ med på en tidsresa till järnåldern där du i en dramatiserad berättelse får möta några av Sundsvalls första bosättare och den förnäme kung som fått namnet ”Högomsmannen”. Från fiskeläge till handelsmetropol (Svenåke Boström) Ett kapitel om 1600-talets och 1700-talets Sundsvall. Tillkomsten av Sundsvall, motiv för stadsgrundandet, lokaliseringen vid Åkroken, ny stadsplan och flytten österut, rysshärjningarna 1721, de viktigaste näringarna med fiske ute i kustbandet, tillkomsten av järnbruken och en begynnande handelskapitalism. Framväxten av träindustrin och senare annan tung industri samt utvecklingen mot tjänstesektor och utbildning. Den okände nyckelspelare (Göran Ledell) Ingen känner IT-staden Sundsvall så väl som Göran Ledell. Dessutom är han mannen bakom den nationella IT-konferensen Sundsvall 42. Ett evenemang som verkligen satte Sundsvall på kartan när det gäller IT-utveckling. Här tar han oss med på en vandring bland ledande verksamheter där datoriseringen haft stor betydelse och företag och statliga verk som drivit IT-utvecklingen framåt. Kulturens och nöjenas virvlar (Björn Brånfelt) Om äldre tiders kultur och nöjen vet vi inte så mycket. Men från och med pressens tillkomst kan man följa hur musik- och teaterlivet utvecklades i Sundsvall. Teater spelades på olika platser, bland annat på Casino i hamnen och på Rullan. Senare kom varietéerna, revyerna och stadsfesterna. En småstad med toppidrott (Peter Arnström) Med utgångspunkt från när GIF Sundsvall öppnade Norrlandsfönstret berättar Peter Arnström om de viktigaste sporthändelserna i Sundsvalls historia. Olympisk odyssé med Sundsvallsögon (Roland Engström) Vilka lokala idrottsprofiler har satt avtryck på den internationella arenan och kommit hem med medaljer av högsta valör. Rolle Engström presenterar sitt urval av de viktigaste prestationerna. Livet på malmarna (Nils Johan Tjärnlund) Runt stadskärnan fanns flera stadsdelar med sin särprägel. ”Väst på stan” låg bryggerier och andra småindustrier. ”Norrstranna” var en stadsdel med många hantverkare och småföretagare. På Stenhammaren och vretarna däromkring bodde arbetare. Det varnades för lönnkrogar och bordeller nattetid. Dessutom fanns Stadsbacken med många av societetens pampiga villor samt nöjesetablissemanget Tivoli. Bränderna som skapade en unik stadskärna (Svenåke Boström) Stadsbranden 1803 var en omfattande katastrof som också utplånade stora delar av 1700-talets Sundsvall. Effekten var att staden därefter blev väl försäkrad, något som gjorde att ett nytt Sundsvall kunde resa sig ur askan efter nästa storbrand, 1888. Därav fick Sundsvall en unik stadskärna med en mångfasetterad arkitektur. Den nya staden (Svenåke Boström) Efter branden 1888 tar ett nytt Sundsvall form. Redan före branden fanns tecken på att staden hade börjat ömsa skinn med tillkomsten av ståtliga stenhus, men nu byggdes hela centrum upp i sten med palatslika hus. Inom loppet av några få år fanns den nya Stenstaden som blev Sveriges modernaste stadskärna. Vi tittar också på vad som hände under 1900 och 2000-talen. Folkrörelserna och deras arv (Hasse Boström/Svenåke Boström) De många frikyrkorna, körsången, elitlagen i idrott – de har sitt ursprung i folkrörelserna som satte en stark identitet på Sundsvall med början på 1800-talet. Väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, idrottsrörelsen och övriga föreningslivet hade alla en viktig del i formandet av staden. Sundsvalls-strejken 1879 hade dessutom stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden. Mediemetropolen (Svenåke Boström) Sundsvall har en speciell ställning i mediesverige. Allt från en av de äldsta dagstidningarna som ännu ges ut, till en journalistutbildning som fostrat många av dagens verksamma journalister. I slutet av 1800-talet var Sundsvall en av de press-tätaste städerna i landet, tidningar som var snabba med att testa ny teknik. På 1920-talet fick Sundsvall en av de första radiostationerna och på 1950-talet en av de första tv-stationerna, sedan kom kabel-tv och nyheterna på nätet. Människorna i staden (Anders Öhrn) Stadens historia kan inte skrivas utan människorna, de Sundsvallsbor som i olika tider har format utvecklingen och skapat stadens liv på gator och torg. Här finns det tunga näringslivets profiler, politiker och kulturpersonligheter, men också källarmästare, torgmadammer, arbetare och några av stadens original.

I Nils Johan Tjärnlunds nya bok om spännande Sundsvallshistoria får Hôtel Knaust en grundlig och underhållande genomgång, ända från starten efter branden 1888 till idag. Vi får följa de tre epokerna i hotellets historia, från den ursprungliga Knaustfamiljen i två generationer, till dynastin Wilöf,också den i två generationer, och fram till dagens ägare Bicky Chakraborty och Elite Hotels. Boken är rik på tidigare opublicerat material och tidigare helt okända bilder. Boken ger sig också in i alla de legender och myter som omgett hotellet under sin historia. Hur var det nu egentligen med hästen i trappan? Och åsnan på balkongen? Boken "Vi ses på Knaust - vid trappan!" är en rik dokumentation och spännande berättelse om Sundsvalls mest långlivade mötesplats och ett extraordinärt internationellt hotell mitt i den norrländska storskogen - en strålande hägring längs Norrlandskusten.

Uppe på Norra berget i Sundsvall bor en drake, alldeles ensam och lite sorgsen. Draken Pytten drömmer om att ha en vän, men vem vill vara kompis med en drake? En dag får Pytten oväntat besök av Liv. Snart börjar de uppleva ett magiskt äventyr fyllt av mod, vänskap och upptäckarglädje. Boken är en mysig berättelse om att hitta vänner där alla får vara med. Genom illustrationer som följer texten och berättar om kända platser i Sundsvall ger den små drömmare möjligheten att hänga med på äventyret och lära sig mer om Sundsvall oberoende av läskunskaper.

Författaren, Svenåke Boström, har drygt 30 år i tidningsbranschen och lång erfarenhet av att behandla andras texter likaväl som att skriva egna, och få dem nagelfarna av kollegor. Från 2011 och framåt har han arbetat som förläggare och redaktör i eget förlag (designsundsvall.se), och gett ut ett 20-tal böcker i skiftande genrer. Den egna självbiografin, Om jag varit en humla, tog drygt tre år att färdigställa, så där finns också en god portion erfarenheter. Ett kapitel i den här boken är skriven av Birgitta Backlund, en av författarens kollegor i författarnätverket Sverigeförfattarna. Hon berättar om sin personliga kamp för att få sitt dramatiska liv på pränt.

En fastighetsbrand med ett dödsfall som senare visar sig vara ett mord. Det är den dramatiska upptakten till denna roman som sträcker sig från tiden efter Sundsvallsbranden 1888 fram till början av 1960-talet. I centrum står brandmän, träpatroner och vanliga medborgare. Många kända namn figurerar, andra är det säkert första gången du stiftar bekantskap med. Invävt i den spännande historien kring Sundsvalls brandkår finns även många dramatiska historiska händelser bland annat från Finska vinterkriget, där sundsvallsbor var inblandade, och Tyskland i slutet av 1930-talet.

Ett viktigt och intressant avsnitt i boken handlar om utredningen kring brandens orsak, den tändande gnistan från en ångbåt på Selångersån. Skulle någon fällas i domstol för katastrofen som orsakade skador för omkring 30 miljoner kronor i dåtidens penningvärde? Boken innehåller också ett stort antal dramatiska ögonvittnesskildringar, men den beskriver också de intensiva åren efter branden. Byggruschen som gav Sundsvall dess unika stadskärna. På sex år byggdes 600 pampiga stenhus i stan. Hur denna nya stad, "Stenstan", skapades skildras i denna rikt illustrerade historiska reportagebok. En berättelse om Sveriges största stadsbrand genom tiderna, men också om de övriga brandkatastroferna samma dag, som drabbade Umeå, Sandö, Lilla Edet, Sala, Ljusdal, med flera platser.

Från en materiellt fattig men kulturellt rik barndom i Norrland till 25 år som ledande sopran vid Stockholmsoperan, gästspel på Metropolitan, Covent Garden, i Italien, på alla nordiska operascener, ett drygt 60-tal roller och bejublade konsertframträdanden i hög ålder. I den rikt illustrerade biografin berättar Hjördis själv på sitt temperamentsfulla och humoristiska vis – kompletterat av Jan Hammarlunds kommentarer, fynd i olika arkiv, offentliga och privata intervjuer samt minnesanteckningar från deras möten.  Flera av hennes forna elever bland annat Sylvia Lindenstrand, Laila Andersson Palme och Erland Hagegård bidrar med  mycket spännande berättelser och minnesbilder. Sångerskans barndomshem Schymbergsgården på Alnö finns bevarad och drivs av Schymbergsstiftelsen, som enligt Hjördis önskan fyller den med kulturellt liv som på olika sätt blir till gagn för unga musiker, sångare och konstnärer. Det är också Stiftelsen som ger ut denna biografi.