Församlingsfakulteten – förlag

Varje människa längtar efter att finna sig själv. Bli äkta och förverkliga det som hon ytterst är ämnad att vara. Denna dröm har Gud väckt i oss eftersom vi är skapade till Hans avbild. Som den store Fiskaren använder Gud vår längtan för att få oss på kroken. Sakta och ömsint brukar Människofiskaren vinda in oss med sin långa fiskerev. Han drar mig med kärlekens lina i kallelsen och jag känner att jag höjs uppåt. Ljuvliga upplevelser av närhet, ljus och ledning kan krydda hungern efter Gud än mer. Men med sin rev vevar Gud också in mig i själens mörka natt. Det sker då Guds ljus faller över mina onda tankar, min ingrodda självcentrering i mitt gamla själv och jag trycks ner mot botten. Min tro på mig själv dödas. Jag kan öppna mig för bottenbrodern Kristus och uppstå i själens ljusa dag genom tro på hans ord. När jag hittar Gud hittar jag också mitt autentiska jag. Denna livsförvandling är det nav som Luthers spiritualitet kretsar kring. Den bekräftas och berikas av den andliga uppmuntran som Nådens ordning ger. Den samlingen av själavårdserfarenheter är värdefull än idag genom att den slår vakt om omvändelsen och det sanna självförverkligandet.

Många kristna har inspirerats av Ignatius av Loyolas Andliga övningar till att mer leva sig in i bibeltexterna med alla sinnen, känslor och all fantasi. De råd som upplevts som praktiskt användbara har man tagit till sig. Sedan har man gått förbi de anvisningar som känts mer tidsbetingade. Eftersom det som vi är ense om har prioriterats, utgör det urvalet ett slags Ignatius light. Men reformationen på 1500-talet uppstod eftersom det faktiskt fanns en väsentlig oenighet om rättfärdiggörelseläran. Under kurserna i ignatiansk vägledning brukar dock den teologiska frågan om skillnaden inte väckas. Därför har många i mötet med Ignatius teologi idag trott att enighet föreligger. Eller så har man bara blivit förbryllad: Vad har det blivit av olikheten gentemot evangelisk teologi? Författaren till denna skrift har under många år deltagit i ignatiansk vägledning och genomgått dess utbildning för andliga vägledare. Han vittnar om hur han och andra genom de Andliga övningarna mer engagerat hela sin varelse i läsningen av Skriften. Tesen i denna småskrift är denna: Ju mer vi fördjupar oss i de Andliga övningarna, desto mer ser och förstår vi skillnaden mellan å ena sidan ignatiansk och å andra sidan evangelisk-luthersk andlig vägledning, ty den blir knivskarp här.

I sina över hundra själavårdsbrev är Luther mer öppen och medkännande än vi är vana vid. De visar oväntat ömsinta sidor av hans personlighet. Samtidigt känner vi igen hans evangeliska teologi. Han är en bibelkristen i den meningen att han söker finna ord från Skriften som brevmottagarna kan identifiera sig med och få tröst av i sin djupa existentiella kris. Kristus som gåva och exempel är det viktigaste och typiska även i Luthers själavård. Gåvan är att Jesus har försonat all vår synd och övervunnit alla onda makter så att vi genom tron kan vara vissa om att vi har syndernas förlåtelse, liv och salighet. Gud älskar oss hur mycket ont vi än drabbas av. Jesus är också ett exempel för oss på det sättet att det i världen går oss som det gick för Mästaren. Kris leder till Kristus. Visserligen är risken att vi på grund av livets svåra personliga förluster, kränkningar, sjukdomar och sorger blir förbittrade. Men de kan även driva oss att ropa på Guds hjälp i Kristus och att fördjupa vår helgelse och gemenskap med Frälsaren. Utifrån sexton utvalda tröstebrev från Luther visar denna småskrift vad som är typiskt för Luthers själavård.

Den kristna kyrkan bekänner att Fadern är Gud, Sonen är Gud och att Anden är Gud. Samtidigt bekänns att Gud är en. Hur går detta ihop? Denna småskrift tar upp själva läran om Gud. I en första del behandlas viktigt bibelstöd för treenighetsläran. I en andra del visas hur bekännelsebildningen i fornkyrkan såg ut. Vidare tas frågan upp hur man kan se på förhållandet mellan treenightesläran och förnuftet. Småskriften är tänkt att kunna användas av enskilda och av studiegrupper i församlingar.

Paulus skriver att den kristna församlingen är kallad till frihet. Det handlar inte bara om frihet från de stora fienderna synden, döden och djävulen utan även om frihet från lagen. Detta leder till viktiga frågor, som denna småskrift behandlar: – Vilka är egentligen 10 Guds bud? Ingår t.ex. bildförbudet? – Varför följer inte de kristna föreskrifterna som Gud har givit i Moseböckerna? – Ska det endast predikas evangelium i kyrkan? – Hur ser vägen mellan lagiskhet och laglöshet ut?

Finns som ljudbok

Finns som ljudbok

Finns som ljudbok