Historiska museet – förlag

Året är 1939. Krigsmolnen hopar sig över Europa. I den lilla byn Barum i nordöstra Skåne går livet sin gilla gång. Tills en dag, då plötsligt allt förändras. Ur den kalkrika jorden vid Oppmannasjöns strand kommer ett skelett i dagen, sittandes i sin grav. Polis kallas snabbt till platsen. Men är det verkligen en polisiär fråga, eller snarare ett fynd av arkeologiskt intresse? Skelettet, som kommit att kallas för Barumskvinnan eller Bäckaskogskvinnan, är med sina 9000 år ett av landets äldsta och samtidigt det absolut bäst bevarade. Det är en av Statens historiska museums verkliga klenoder och celebriteter. Det är också ett av våra mest omskrivna förhistoriska fynd, känt från såväl vetenskapliga publikationer och historieböcker, som tidskrifter, dagspress och sociala medier. Men Kvinnan från Barum är inte bara en bok om ett gammalt stenåldersskelett. Det är också en bok om ett lokalsamhälles kamp för sin historia, om könsbyte, om forskningsetiska och moraliska dilemman, om ett livsöde, om död - och om ett levande minne. Boken berättar historien om kvinnan från Barum utifrån vad vi idag vet om henne och hennes kvarlevor, om de segslitna strider som pågått ända sedan hon påträffades och som haft beröringspunkter med flera av 1900-talets centrala problem inom stenåldersforskningen. Boken bidrar också med ett flertal nya perspektiv och inlägg i debatten om kvinnan. Björn Wallebom är verksam som arkeolog, tidigare vid Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet (UV), numera vid Statens historiska museer. Han är också doktorand i arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet. Han är specialiserad på stenåldern och är även erkänd som illustratör av arkeologiskt fyndmaterial, vilket boken visar flera exempel på.

Through the centuries archaeological practice and the conditions for surveying, mapping, excavating and documenting in the field have changed. Different practices have also co-existed, as institutions and organisations tend to develop their own procedure. The use of a certain practice has far-reaching implications for the results generated by excavations and surveys. Technical and methodological changes may also deeply affect the social organisation of labour, which is an equally important aspect of archaeological practice. But how was archaeological fieldwork actually performed, and why do practices change and differ? These processes have seldom been the focus of scientific studies, perhaps because they are perceived as secondary, detached from, or simply not important to the archaeological results. In this volume, the authors highlight various topics of past archaeological fieldwork, such as social organisation, implications of political as well as societal and economical circumstances, discursive issues and the will to define what 'proper' archaeological practice is, but also the life and death of equipment, methods and technologies.

Moderniteten är ett viktigt arkeologiskt studiefält, angeläget att undersöka för att den format världen och vår uppfattning om den. Antologin Modernitetens materialitet innehåller artiklar om det moderna samhällets arkeologiska potential, 1600-talets handel med magiska föremål i Karibien, silver och den svenska kolonialismen, globalisering i Bohuslän, botaniska trädgårdar som dominansdiskurser, individualisering och klassmedvetande under senmedeltid, marginaliserade grupper och hur de kan lyftas fram arkeologiskt, kriget som social institution samt de psykiskt sjuka och nya föreställningar om döden i det framväxande moderna samhället.

Vid de svenska museerna görs mycket spännande och nyskapande forskning och i den här boken presenteras en del av allt det som pågår just nu. Här kan du läsa om kriget som aldrig kom. om heliga ting i det postsekulära samhället, om ungdomars möte med den mänskliga resan, om lumparminnen, konstmuseernas arbete med jämställdhet, italiensk konst på Nationalmuseum, Historiska museets egen märkliga historia, om män i baddräkt, ett jätteprojektet om svensk IT-historia, om hushållsarbete och vardagsliv under 1950- och 1960-talen och om en hel del annat också. Kulturrådet lämnar ett viktigt, årligt bidrag till de centrala museernas forskning och här berättas framför allt om vad museerna gör med detta bidrag.

In a global, postcolonial and cosmopolitan context, contrary to a colonial and nation-based one, museums have to rethink their stories, their places in the world and the people whom they aim to engage: What stories are told and why? Who is the audience? How is the museum as a physical space structured? Is there a future for the museum as we know it? The Museum Beyond the Nation is a collection of nine essays, with an introduction by Johan Hegardt, all originating from a conference session in Kalmar, Sweden, in 20 I I. Peter Aronsson reflects on how museums represent ideas of memory and history. Darko Babic and Zeljka Miklosevic explore the possibilities of eco-museums and Mattias Ekman the stories behind Norway's National Gallery. Malin Grundberg shows how women have been excluded from museum narratives and from the history of Sweden. Dan Karlholm explores the multilayered narratives in the new Neues Museum in Berlin. Herman Lebovics presents an examination of identity politics related to the National Museum of the American Indian. Kylie Message explores contemporary collecting at the National Museum of American History and Fredrik Svanberg the collecting of national museums in general. Sir David Wilson discusses the relationships between British colonialism and the British Museum.