Hypomoklion AB – förlag

Sverige har haft ett specialiserat narkotika-polisarbete sedan slutet av 1960-talet. Inriktning och taktik har växlat under åren. Åtskillig kompetens har byggts upp, men även skingrats vid omorganisationer. Många teman som varit uppe till intern och offentlig debatt under alla dessa år. I denna serie artiklar och betraktelser analyseras så vitt skilda frågor som kronvittnen, amerikanska polismetoder, risker med s.k. profilsystem, men även unikt svenska erfarenheter av offensivt arbete på alla nivåer. Jonas Hartelius har i närmare fem årtionden forskat, skrivit, föreläst och utbildat inom narkotikaområdet. Han har varit sakkunnig i domstolar i narkotikamål, bl.a. i Högsta Domstolen. Företal av f.d. kriminalkommissarien Walter Kegö, tidigare chef för Rikskriminalens narkotikarotel. Boken ges ut i samarbete med Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.

Alf Ahlberg (1892–1979) var fil. dr, rektor för Brunnsviks folkhögskola (1931–1959), folkbildare, flitig skribent och trägen översättare. Han blev tidigt känd som en stark förespråkare för det antikt-kristna humanistiska arvet som ett värn mot samtidens fascistiska, kommunistiska och nazistiska propaganda. För Ahlberg var människovärdet avgörande. Han hade en stillsam tro på människors förnuft och på möjligheterna att vädja till dem med sakskäl. Genom sitt bildningsarbete och sin opinionsbildning påverkade han flera generationer folkrörelsemänniskor till en mer nyanserad hållning i samhällsdebatten. Han ex libris, som ritades av Einar Forseth, skildrar honom som en modern S:t Göran dragande till storms mot oförnuftets drake endast med hjälp av en stiftpenna och ett bläckhorn. Det ger en sammanfattande bild av hans tro på förnuftets och sakargumentens förmåga att besegra dumheten och ondskan.

”Det brukar stå en air av höga principer kring diskussioner om medicinsk etik. Stundom framställs den medicinska etiken som ett orubbligt system av eviga principer för att värna patienternas hälsa. Under de senaste 100 åren har dock markanta skiftningar inträffat i den officiella medicinska etik som uttrycks genom lagstiftning, lärs ut vid universitet och praktiseras inom sjukvården. Så har varit fallet exempelvis i fråga om abort och rasbiologi. Med denna skrift vill vi visa att den medicinska etiken sannolikt kommer att utsättas för minst lika stora förändringar i framtiden. Från att ha varit en intern professionell angelägenhet för läkarkåren, har den medicinska etiken blivit en arena för allt fler intressenter, som jurister, politiker och patientgrupper. Läkarkåren kan inte längre suveränt bestämma den medicinska etikens regler och tillämpning.” (Ur förordet). Här beskrivs hur ny teknik, nya opinioner, nya resurser och många andra faktorer påverkar den medicinska etikens utveckling. Vidare förklaras varför sjukvården blivit själv-genererande och varför etiska bedömningar bör ske i ett hundraårsperspektiv. Boken avslutas med en betraktelse över hur medicinsk forskning skulle kunna leda till skapandet av ”en ny människa” och vilka etiska konflikter det skulle kunna medföra. Jonas Hartelius och Lita Tibbling Grahn har under många år forskat, föreläst och skrivit om medicinsk och professionell etik, folkhälsa och vårdpolitik.

KATARINA CNATTINGIUS har sedan tidigt 1980-tal varit en ledande kraft bland anhöriga till missbrukare med narkotika-problem. I sin verksamhet har hon lett självhjälpsgrupper, utbildat fackfolk, skapat opinion, uppvaktat politiker och myndighets-personer men även samverkat internationellt. Hon har också medverkat som en flitig debattör i massmedia. Hon spelade en viktig roll inför riksdagens beslut 1988 av kriminalisera olovligt bruk av narkotika. Hela tiden har hennes fokus legat på att skydda barn och ungdomar från narkotika-missbruk. I denna skrift har hennes söner, Anders och Staffan, samlat en rad av hennes viktigaste artiklar, inlägg och rapporter i narkotikafrågan. Tillsammans ger texterna en personlig bild av engagerat anhörigarbete och viktiga skeenden i svensk narkotikapolitik under fyra årtionden. F.d. justitierådet Inger Nyström har skrivit ett förord.

Nils Bejerot (1921 – 1988) var under årtionden en ledande samhällsdebattör. Från mitten av 1960-talet handlade huvuddelen av Bejerots inlägg om narko- tikapolitik. Han kritiserade systematiskt mediernas bagatellisering av risker med narkotika. Med tiden fokuserade han allt mer på mediernas inflytande över opinion och samhällsutveckling. I en uppsats, ”Mass- media – makt utan ansvar”, redovisade han på basen av egna erfarenheter hur massmedier påverkat opinioner och poli- tiska förslag utan att senare ta ansvar för vad de drivit fram. I denna samling, som utges till hundraårs- dagen av Bejerots födelse (21 september 1921), återges hans viktigaste analyser och inlägg om mediernas betydelse samt några minnes-runor.

Thure Jadestig (1922 – 2017) var under hela sitt liv verksam i svenska folkrörelser. Han arbetade med folkbildning, opinionsfrihet, alkohol- och drogpolitik, samlingslokaler men var också aktiv i Mellanösternfrågan. Aktiv socialdemokrat och fackligt engagerad hela livet omfattade hans politiska uppdrag även kommun och landsting till riksdag och kyrkomöte. I denna bok, som utges till hundraårsdagen av Thure Jadestigs födelse (3 juni 2022), återges en betydande del av hans produktion genom årtionden. Här är belyses så skiftande frågor som det kontantlösa samhället, åsiktsfrihet och debatthygien, samt egenmakt och motmedel mot elitism. Sammantagna formar sig inläggen till ett kraftfullt försvar för en humanistisk demokrati. Förutvarande statsrådet Lena Hjelm-Wallén, tidigare riksdagskollega med Thure Jadestig, har skrivit ett företal.

“In a culture where military leadership serves as a model, reading a 2 500 year old master from another culture may seem to add an almost mystical touch to one’s studies. Carefully reading Sun Tzu’s Art of War can produce a feeling of having reached into the immutable core of leadership, the essence of which has stayed uncorrupted through all times and all changes in civilizations.” (From Chapter 5) Sun Tzu (Sun Zi) lived about 2 500 years ago. His treatise The Art of War is the oldest surviving comprehensive text on strategic leadership. In recent years it has become a favourite text in commercial management. Uncritical use of war metaphors in business may, however, cause serious problems. This essay describes why, for ethical reasons, business leaders are and must be denied the use of the military strategists’ ultima ratio (war) in their daily operations.