Juridisk informations- och reportagebyrå – förlag

Att sitta still i båten är inget lyckat koncept om man är på väg att hamna under vattenytan. Ändå är det just detta som händer i svensk press. Varför inte inse att en bransch med ett generellt problem inte kan räddas av ett selektivt stödsystem? Nu krävs nytänkande. Skrota Presstödskommitténs förslag och satsa på en alternativ modell. Mats Bergstrand, tidigare redaktör och chef för DN Debatt, nu seniorkonsult JKL. På samma förlag: Politik och nyhetsjournalistik (2006), Hotat revir – Mats Bergstrand om tidningarnas framtid (2007), Uppgivet revir – Mats Bergstrand om tidningarnas död (2010). Anders Björck, tidigare riksdagsledamot, försvarsminister, förste vice talman och landshövding. Ledamot av Presstödsnämnden under 12 år och presstödsutredare. Nu Industrial Advisor JKL.

I efterdyningarna av #metoo kom mediala drev: Svenska Akademien, teaterchefen Benny Fredriksson, journalisten Fredrik Virtanen och talmannen Urban Ahlin. Tidningar, tv och radio publicerade upprörande berättelser men också löst grundade halvmesyrer, som byggde på anonyma källor. Den erfarna publicisten Hans Månson, som bland annat varit chefredaktör för Sydsvenskan, borrar sig in i modern svensk journalistik och blottlägger slarvet, det hafsiga hantverket, i allt från rapporteringen om Försäkringskassans enkäter till terroristattacken på Drottninggatan. Han går också igenom några av historiens viktigaste journalistiska avslöjanden, som inte varit möjliga utan att uppgiftslämnarna förblev hemliga. Anonyma källor är ett livsviktigt verktyg för den djuplodande journalistiken och för demokratin, men kan fel använda bli förödande, ett gift. När nu pressfriheten hotas i Europa, när journalister mördas och när USA styrs av en president som kallar journalister för ”folkets fiender” visar Hans Månson hur journalister kan återerövra trovärdigheten genom självrannsakan, tydliga regler och ökad transparens.

Två journalister, en bil och drygt två tusen mil genom södra och östra Afrika – ett äventyr med utmaningen att nyansera bilden av kontinenten. Journalisterna Görrel Espelund och Andreas Karlsson körde under fem månader den legendariska sträckan från Kapstaden till Kairo. Efter att i nära två decennier ha rapporterat om konflikter, försoningsprocesser och presidentval i Afrika ville de ge sig ut på en resa bortom det internationella medieljuset. Den här gången skulle vare sig tid, geografi eller politik få diktera villkoren. Kap till Kairo - anteckningar längs vägen är en samling krönikor om livet bredvid nyhetsflödet; om vardagliga ämnen, stora världsfrågor och spontana möten. Läsaren får följa med genom en fascinerande kontinent, uppleva Afrikas sällsamma dragningskraft, och möta några av alla de miljontals människor som med sin enorma styrka och kreativitet bär upp kontinenten på sina axlar.

Allt färre läser nyhetstexter i papperstidningen. Och nättidningen är inte alternativet. Nyhetskonsumtionen på nätet slår inte igenom. Samtidigt skaffar sig läsare av papperstidningen en djupare kunskap om samhällsutvecklingen än etermediekonsumenterna. Därför kan allt färre identifiera politiska nyheter. Långt fler än insatta i kändisjournalistiken. Nyhetsjournalistiken ömsar också skinn: Kritiska kommentarer och åsikter tränger ut den rena nyhetstexten. Negativismen späder på politikerföraktet vilket ökar hotet mot papperstidningen. Vad som behövs är en "slow news-rörelse" som tror på papperstidningens långsamhet som en konkurrensfördel i en tid när mediernas trovärdighet minskar. Mats Bergstrand är chef för DN Debatt. Han förhåller sig till ett hotat revir på tidningsmarknaden - nyhetsförmedlingen. En analys av nya forskningsresultat inleder. Därefter presenteras ett urval av texter om medier och politik som publicerats i Dagens Nyheter 2005-2007.

Hur hittar man information och källor i EU? Vem i EU gör vad och vem ska jag prata med? Hur skriver man om EU-politiken utan att det blir tråkigt och hur förenklar man utan att det blir fel? Hur gräver man i EU? Och vilka pressregler gäller? Svaren på detta och mycket annat hittar du i den här handboken i EU-journalistik. Här beskrivs hur EU-institutionerna fungerar – på pappret och i verkligheten – hur de samspelar med varandra och med andra aktörer, och hur EU och Sverige hänger ihop. Många journalister kommer dagligen i kontakt med beslut som har fattats i EU. Fram tills nu har det inte funnits någon guide till hur man jobbar journalistiskt med EU-nyheter. Den här boken ger dig kartan till EU-labyrinten. Författare är Sigrid Melchior, mångårig EU-reporter. Sedan 2007 lever och arbetar hon i Bryssel, där hon bevakar EU-politik samt politik och samhällsfrågor i Belgien, Holland och Frankrike för svenska medier, bland annat som stringer för Göteborgs-Posten. Hon föreläser också om EU och EUjournalistik.

Sverige behöver en ny skattereform. Den historiska uppgörelsen med ”århundradets skattereform” är numera bara historia. Om detta råder bred samsyn bland landets skatteexperter. Det framkommer med all önskvärd tydlighet i denna antologi där elva av landets ledande kännare på området analyserar läget. Det ekonomiska behovet behöver dock inte samvariera med de politiska förutsättningarna. I vissa stycken handlar det om en rätt besk medicin. Men ”oavsett vilka taktiska överväganden politiker i olika partier gör i dagsläget kommer verkligheten med den inneboende sprängkraften hos det nuvarande duala skattesystemet att göra sig påmind på ett ganska bryskt sätt inom en inte alltför avlägsen framtid”, skriver tidigare socialdemokratiske finansministern Erik Åsbrink. Det finns alltså all anledning för såväl våra politiker och forskare som för en intresserad allmänhet att ta del av och begrunda de förslag som här läggs fram av tungviktare på området: Förutom Erik Åsbrink medverkar Lars Calmfors, Kjell-Olof Feldt, Lars Jonung, Magnus Henrekson, Åsa Hansson, Hans Bergström, Ann Öberg, Peter Melz, Rune Andersson och Sven-Olof Lodin. Bland förslagen återfinns sänkta inkomstskatter, slopad värnskatt och minskade skillnader mellan beskattningen av arbetsinkomster och beskattningen av kapitalinkomster. Dessutom förordas höjd moms på mat, återinförd fastighetsskatt, minskade eller borttagna räntesubventioner samt slopade jobbskatteavdrag och avskaffande av RUT och ROT. Men det är bara i samband med en större reform som vissa ekonomiskt önskvärda, men för opinionen inte entydigt fördelaktiga, justeringar kan genomföras. Många menar ändå att en skattereform kan konstrueras så att den ökar effektiviteten i skatteuttaget samtidigt som den är fördelningspolitiskt neutral, skriver redaktören Mats Bergstrand i sitt förord.