Karnov Group – förlag

Medbestämmandelagen – en kommentar behandlar MBL:s regler paragraf för paragraf.

Boken vänder sig till såväl praktikern som den som söker fördjupning inom ämnet.

Kommentaren behandlar MBL:s regler om förhandlingar, kollektivavtal, medbestämmande, stridsåtgärder, medling och tvistelösning m.m. Rättsläget redogörs för med hänvisningar till lagens förarbeten, litteraturen och ett stort antal rättsfall. Olika tolknings- och tillämpningsproblem klaras ut. Dessutom berörs viktigare kollektivavtal på området.

I anslutning till MBL:s regler behandlas även MBL:s tillämpning på den offentliga sektorn och den inverkan som främst EU-rätten och Europakonventionen har på tillämpningen av MBL.

I slutet av boken finns ett sak- och rättsfallsregister samt hänvisningar till litteratur på området.

Sverige har flera olika grundlagar med regeringsformen som den centrala och den man avser när man talar om vårt lands skrivna författning eller konstitution. Där finns de grundläggande bestämmelserna om hur vårt statsskick är organiserat och hur vårt demokratiska system fungerar. Det är i regeringsformen som enskildas grundläggande fri- och rättigheter i förhållande till det allmänna finns. Där slås rättsstatsprincipen fast med t.ex. kraven på lagenlighet, objektivitet och självständighet vid myndighetsutövning och där finns regler som syftar till att garantera insyn och kontroll över hur den offentliga makten utövas. Regeringsformen är från 1974 men har genom ändringar som trädde i kraft den 1 januari 2011 reformerats i grunden. Reformen, som i allt väsentligt bygger på förslag som togs fram av Grundlagsutredningen, innebär dels att sakliga ändringar gjorts, dels att nästan alla paragrafer har skrivits om och moderniserats. Många har också omnumrerats. Två nya kapitel har tillkommit bl.a. ett nytt kapitel om kommunerna. Varje kapitel och paragraf kommenteras. Paragraferna är försedda med en kort ingress som förklarar hur innehållet förhåller sig till tidigare lydelse. Vidare ges paragrafvis hänvisningar till relevanta förarbeten och i förekommande fall till annan litteratur. Särskild vikt har lagts vid att ge lättillgängliga beskrivningar av komplicerade frågor som t.ex. förhållandet till EU och den statliga budgetprocessen. Boken vänder sig i första hand till praktiskt verksamma jurister men även till bl.a. statsvetare, ekonomer, personer verksamma inom offentlig förvaltning, m.fl. Författarna är alla domstolsjurister med bred erfarenhet från lagstiftningsarbete och offentlig förvaltning i övrigt. De deltog samtliga i Grundlagsutredningens arbete. Anders Eka, justitieråd, huvudsekreterare i Grundlagsutredningen Johan Hirschfeldt, f.d. hovrättspresident, ledamot av Grundlagsutredningen Henrik Jermsten, justitieråd, sakkunnig i Grundlagsutredningen Kristina Svahn Starrsjö, justitieråd, sakkunnig i Grundlagsutredningen

Denna bok innehåller Lexinokommentarerna till det som brukar ses som specialstraffrättens kärna (de särskilda strafflagarna om trafikbrott, narkotikabrott, skattebrott och smuggling) och därutöver finansieringslagen, bidragsbrottslagen och lagen om penningtvättsbrott. Ambitionen har varit att åstadkomma en användarvänlig kommentar i vilken det med hjälp av en enkel men tydlig rubriksättning ska vara lätt att finna fram till den fråga man önskar läsa mer om. Till skillnad från traditionella lagkommentarer har vi strävat efter att inte tynga texterna med information om en bestämmelses historia i annat fall än då detta krävs för att man ska förstå det nuvarande rättsläget. Lexinokommentarerna ska vara lätta att använda också under tidspress. Det är inte fel att säga att de är utformade med tanke på behoven i det praktiska rättslivet. Bokens författare är Petter Asp, Mattias Larsson, Mari-Ann Roos, Josef Zila och Kazimir Åberg.

I denna artikelsamling behandlar författaren vad som kännetecknar juridisk teori och metod på kontraktsrättens område i vissa avseenden. En fråga som ges ett betydande utrymme är om en domstol i vissa fall har kompetens att avvika från lydelsen av en lagregel. Andra frågor som uppmärksammas är hur allmänna bedömningsstandarder kan tolkas och hur en domstol kan vidareutveckla kontraktsrätten när det inte finns några lagregler på området. I framställningen undersöks bland annat om en teori om lagreglers bristande finhet kan användas för att inskränka tillämpningsområdet för en lagregel, om det finns skäl att avstå från en bokstavstrogen tolkning av ett antal regler i köplagen (1990:931), om det går att jämka 15 § lagen (1936:81) om skuldebrev inom dess kärnområde, i vilken omfattning som det är berättigat att bortse från ett uttalande i lagmotiven samt vilken roll som principen om lagstyre spelar inom kontraktsrätten. Vidare ges en presentation av Ronald Dworkins rättsteori och hur denna går att tillämpa inom ramen för en ändamålsinriktad tolkning av kontraktsrätten.

Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna utgör idag det grundläggande instrumentet för fri- och rättighetsskyddet i Europa. Skyddet omfattar idag medborgarna i 47 europeiska stater inklusive de 28 medlemsstaterna i EU. Samtliga europeiska stater utom Vitryssland är därmed som medlemmar av Europarådet anslutna till det övervakningssystem som satts upp enligt konventionen. Konventionen har betydelse för flera centrala samhällsområden. Genom den omfattande rättspraxis som Europadomstolen utvecklat sedan dess tillkomst i flera fall i politiskt mycket kontroversiella frågor har de olika rättigheterna som tas upp i konventionen givits ett konkret innehåll och genom denna praxis har innebörden av de förpliktelser som konventionen föreskriver klargjorts. Flera rättsfall inte bara mål mot Sverige har betydelse för den svenska lagstiftningen och rättstillämpningen. Denna bok beskriver kortfattat konventionssystemet och den praxis som utvecklats rörande konventionens olika artiklar på ett sätt som gör den till ett viktigt arbetsverktyg för de jurister och andra som kommer i kontakt med konventionsrelaterade frågor. Henrik Ehrenkrona är f.d. hovrättsråd i Svea hovrätt, var rättschef i utrikesdepartementet åren 20022010 och var åren 20102014 Sveriges ambassadör vid Europarådet i Strasbourg. Han har under flera år varit svenska statens ombud inför Europadomstolen i mål mot Sverige och har även arbetat med konventionsrelaterade frågor i Europarådet, bl.a. med flera av de reformer av konventionssystemet som utarbetats.

Uppemot hälften av alla sammanlevande par i Sverige är inte gifta med varandra utan beräknas leva i ett samboförhållande. I ett sådant förhållande gäller sambolagen om inte samborna avtalat om begränsningar i tillämpningen av lagen. I denna bok ges en juridisk kommentar till sambolagens bestämmelser. Boken innehåller en fyllig redogörelse för lagstiftarens intentioner med sambolagen och dess bestämmelser och för den rättsliga diskussionen kring olika tillämpningsfrågor. Högsta domstolens avgöranden rörande lagen refereras utförligt liksom ett stort antal avgöranden av hovrätterna. Vissa rättsområden utanför sambolagen berörs också, såsom frågor om samägande och om avtal mellan sambor samt vissa frågor vid en sambos död. Genom att det i sambolagen hänvisas till regler i äktenskapsbalken finns ett antal av dessa regler intagna i boken liksom att dessa reglers tillämpning i ett samboförhållande kommenteras. För att praktiskt belysa sambolagens bestämmelser finns exempel på avtal och andra rättshandlingar mellan sambor. Boken vänder sig till jurister och andra som i sin yrkesutövning har att hantera frågor om samboförhållanden och om deras rättsliga betydelse. Även för andra som behöver orientera sig om sambolagen utgör boken en nyttig vägledning. Boken kan också användas i undervisningen för studerande vid universitet och högskolor och i andra sammanhang. Göran Håkansson har arbetat som domare och med lagstiftningsfrågor, främst familjerättsliga sådana inom Justitiedepartementet. Han har också bl.a. varit chefstjänsteman i Socialdepartementet och deltagit i och lett ett antal statliga utredningar.

Sverige har sedan år 1994 haft lagstiftning om skuldsanering som gällt för privatpersoner och företagare som avvecklat sin verksamhet. Från och med den 1 november 2016 gäller två helt nya skuldsaneringslagar. Den ena handlar om samma krets som tidigare, men den andra möjliggör för en aktiv företagare och hans närstående att få skuldsanering samtidigt som näringsverksamheten kan fortsätta. I denna bok ges en juridisk kommentar till 2016 års båda skuldsaneringslagar. Boken innehåller en redogörelse för lagstiftarens intentioner både med den ursprungliga skuldsaneringslagstiftningen och de nu gällande lagarna. Högsta domstolens, liksom ett stort antal hovrättsavgöranden rörande skuldsaneringslagarna refereras och kommenteras. Vid redovisningen av de olika avgörandena påpekas när lagtexten i 2016 års lagar har förändrats respektive när den står oförändrad jämfört med de äldre lagarna. Boken vänder sig till jurister och andra som i sin yrkesutövning har att hantera frågor om skuldsanering. Som exempel kan nämnas anställda vid domstolar samt statliga och kommunala myndigheter, t.ex. budget- och skuldrådgivare. På privata marknaden kan nämnas tjänstemän vid banker, inkassobyråer och ekonomiavdelningar. Även för andra som behöver orientera sig om skuldsanering utgör boken en nyttig vägledning.

Köplagen (1990:931) är dispositiv rätt för köp av lös egendom. Den är vår kanske mest centrala förmögenhetsrättsliga lagreglering, inte minst eftersom den även utanför sitt primära tillämpningsområde påverkar bedömningen av åtskilliga obligationsrättsliga frågeställningar. God kännedom om köplagen är därför en oundgänglig del av åtminstone varje affärsjurists och domares kunskapsmassa. Lexinokommentaren till köplagen ger ingående, djupa, kommentarer till var och en av lagens bestämmelser. Liksom övriga Lexinokommentarer är den skriven av några av landets främsta experter inom området. Advokat, jur. dr Jon Kihlman har kommenterat 15, 1721, 3041 och 6782 §§. Utöver sin doktorsavhandling om felreglerna i köprätten har han skrivit bl.a. en lärobok i köprätt och Lexinokommentaren CISG. En kommentar. Professor Jori Munukka har kommenterat 616 §§. Utöver sin doktorsavhandling om kontraktuell lojalitetsplikt har han skrivit bl.a. en uppsats om köprättslig innehållanderätt, en lärobok i skuldebrevsrätt och Lexinokommentaren till avtalslagen (f.n. i elektronisk version). Docent Ola Svensson har kommenterat 2229 och 4266 §§. Utöver sin doktorsavhandling om viljeförklaringen och dess innehåll har han bl.a. författat en monografi om avtalsfrihet och rättvisa samt publicerat en artikelsamling om kontraktsrättens teori och metod.