Klingsbergs Förlag – förlag

År 1782 blev Norrköping en av tre svenska städer där judar tilläts bosätta sig och redan samma år anlände Jacob Marcus. Kort därefter kom Philip Jeremias, som introducerade rapsolja i svenska hushåll och blev förfader till släkterna Philipson och Wahren – namn som kom att prägla stadens textil- och pappersindustri. Många medlemmar i den judiska församlingen fick stor betydelse för Norrköping. John Philipson bidrog till Folkparkens tillkomst. Holmens aktiebolag bildades under ledning av familjen Philipson och utvecklades till ett internationellt storföretag under Carl Wahren. Han lät bygga det väveri som idag kallas Strykjärnet och inrymmer Arbetets museum. Bröderna Stern skapade Sveriges största modevaruhus under samma tid som hovillusionisten Max Hofzinser hade sin storhetstid. Judar från Norrköping gjorde även avtryck i Stockholm och Göteborg. De stod bakom allt från Thielska galleriet och Saltsjöbaden till Hammarby IF och Gustav Adolfsbakelsen. Boken skildrar Norrköpings judiska historia från 1782 till 2025 – en fascinerande berättelse om entreprenörskap, kultur och migration. Kjell Örtoft, författaren till Norrköpings judiska historia, är ordförande i Föreningen Norrköpings synagogas vänner, läkare och specialist i allmänmedicin samt tidigare chef vid vårdcentralen i Åby. Boken är utgiven av Klingsbergs Förlag med stöd från Föreningen Gamla Norrköping, Föreningen Norrköpings synagogas vänner, Norrköpings Stadsmusei Vänner, Stiftelsen Karls Staaffs fond och Stiftelsen Norrköpings bästa.

Varför heter ett kvarter i Norrköping Godvän? Vad var Stenhuset och Vårdtornet? Och vad är bakgrunden till kvartersnamn som Enväldet, Renströmmen och Trätan? Journalisten Peter Kristensson, som skrivit boken Norrköpings gatunamn, är nu klar med en bok om stadens kvartersnamn. Den berättar om ålder och bakgrund till namnen på Norrköpings drygt 1300 kvarter. Och de kan – precis som gatunamnen – berätta mycket om stadens historia. – I namnen lever minnet vidare av historiska byggnader, verksamheter och händelser, och av människor som för länge sedan skridit till skuggornas värld, säger Peter Kristensson. De äldsta kvartersnamnen tillkom i början av 1700-talet när staden byggdes upp igen efter ryssarnas härjningar. Namnen speglar i hög grad den tidens Norrköping – ofta genom att de hämtades från tomtägares namn eller yrke, exempelvis Eken (Jacob Ekbohm), Vintern (Olof Winter), Hatten (hattmakare) och Klockan (klockgjutare). Kvartersnamnen med tomtnummer användes förr som adresser och var då mer allmänt kända än i dag. Men många kvarter har gett namn åt verksamheter som finns i dagens Norrköping, däribland Linden, Rosen, Gubben och Kåkenhus. Boken kommer ut på Klingsbergs Förlag den 30 november 2018. Upplägget liknar Norrköpings gatunamn, och det blir den första kompletta sammanställningen av kvartersnamnen i Norrköping.

Boken "Norrköpings gatunamn" av Peter Kristensson kom ut första gången 2014 och en andra, utökad upplaga med 69 nya namn kom 2016. Båda upplagorna på sammanlagt 3 000 exemplar är sedan länge slutsålda. I november 2021 är det dags för en tredje upplaga och eftersom Norrköping växer kommer den att innehålla många nya namn på gator, torg, rondeller och parker i Norrköpings kommun. De flesta namnen finns i Inre hamnen på Saltängen, Sandbyhov, området Sandtorp i Klockaretorpet och vid Lindöbadet samt vid Kolmårdsanstalten och i Eneby landsbygd och Styrstad. Som vanligt lever Norrköpings historia vidare på gatuskyltarna. I Inre hamnen har namnen koppling till hamn- och varvsverksamheten där, i Sandbyhov är de hämtade från det gamla sjukhuset och i Klockaretorpet fortsätter traditionen med att namnge gator efter kända Norrköpingsbor. Den tredje upplagan av "Norrköpings gatunamn" innehåller 95 nya gatunamn samt en lång rad uppdaterade texter.

Norrköpings historia beskrivs ofta som synonym med bränder, kriser och allmänt elände. Det är förvisso sant att staden har drabbats hårt över tid. Just därför är det också viktigt att minnas att fest och firande varit en naturlig del av vardagen för de flesta Norrköpingsbor. I denna bok presenteras sju artiklar som tydligt visar detta. Texterna utgår från ett gemensamt tema – Fest och firande i Norrköping – och behandlar flera tidsperioder och händelser ur Norrköpings rika historia: bronsålderns fester, 1800 års riksdag och kröning, ”korvarnas” fest och dess efterrätt, Norrköpingskvinnornas rösträttsseger, 600-årsfirandet år 1984 och stadens biografliv. Medverkande författare är Peter Carelli, Tom Carlsson, Theres Furuskog, Björn Horgby, Peter Kristensson, Ellika Kyndel, Johan Perwe och Marianne Bokblad. Alla texter utom en presenterades som föredrag vid Historieskrivarnas lokalhistoriska litteraturmässa 2024. Boken är utgiven i samarbete med Historieskrivarna med stöd från Föreningen Gamla Norrköping.

Norrköpings historia myllrar av spännande händelser, personer och platser. Rysshärjningar, kröningar och riksdagar. Furstar, fotbollsspelare och fabriksarbeterskor. Slott, skolor och sju sjukhus. Allt har på olika sätt och i olika grad skapat dagens Norrköping. Sedan 2018 skriver historiejournalisten Peter Kristensson stadshistoriska krönikor i Folkbladet. Om tre prinsar på riksdag i Norrköping, om när planket omgärdade staden och när Bråvalla flygflottilj försvarade Norrköping. Om Knäppingsborg, Kneippen och Klingsberg. Och mycket annat. I boken Staden vid Strömmen. Berättelser ur Norrköpings historia samlas nu de fyrtio första tidningsartiklarna. De är illustrerade med vackra gamla Norrköpingsbilder – ofta ur stadsarkivets samlingar. ”Att se, upptäcka och förstå de långa sambanden och de utsträckta perspektiven i vår tillvaro är glädjefullt och ibland hisnande utvecklande”, skriver Widar Andersson i bokens förord. Han var chefredaktör då Peter Kristensson började skriva för tidningen och utlovar många läsupplevelser i Staden vid Strömmen.