Kulturhistoriska Bokförlaget – förlag

Karolinerna Turdfjäll och Höljeman

Den illustrerade boken Karolinerna Turdfjäll och Höljeman berättar om två karolinersoldater med familjer under perioden 1682 1785. Boken speglar såväl det stora historiska skeendet som de två soldaternas vardag. Deras liv är hårt och fullt av tragik, men humor och glädje­ämnen saknas inte. Den ene karolinen är officeren, stabsadjutanten och kaptenen Jacob Turdfjäll från Ingermanland med hustrun, prostdottern Elisabeth "Lisa" Phragmenia från Hanebo-Segersta i södra Hälsingland. Jacob och Lisa bildar familj i Bollnäs men flyttar sedan upp till Torneå med sina fyra barn.   Den andre karolinen är den jämt­ländske korpralen, livdragonen och snickaren Anders Höljeman från Lit med sin fru, bonde­dottern Margeta Andersdotter från Järvsö i norra Hälsingland. Paret bildar familj i Järvsö och får tio barn. I händelseförloppet deltar även knektarnas duglige överste och senare general Henrik Magnus von Buddenbrock från Livland, samt många fler. Läsaren får följa hur livet för militärerna och deras närstående påverkas, dels av krigen, dels av vilken samhällsklass de råkar tillhöra.

Berit Bryntse

Berit Bryntse (f 1954) är pensionerad ingenjör från järnvägsbranschen som sadlat om och blivit författare. Född i Uppsala av norrländska föräldrar, växte hon upp i Finspång och Örebro men tillbringade ferierna i Härnösand och Järvsö. Efter naturvetenskaplig student och fortsatta studier fick Berit Bryntse arbete på en internationell koncern i Stockholm på 1970-talet. Hon och många andra kämpade hårt för att förbättra tågsäkerheten och fick vara med om att införa automatiskt tågstopp (ATC) som hindrar tågets framfart om lokföraren missar en stoppsignal. Efter många år som familjeföretagare och konsult avyttrade hon sitt företag och har därefter som främsta intressen att skriva och släktforska, vilket bland annat har lett till den nya boken om karolinerna.

Tyresö torp och gårdar

Med boken om Tyresö torp och gårdar vill författarna bidra till ökad insikt om en del av vår historia. Och att den kan leda till ökad kunskap och förståelse för vårt kulturella arv. I denna bok dokumenteras 146 torp och gårdar, av vilka en del finns kvar idag, andra inte. I boken visas även några bilder på de torp som inte längre finns kvar.

Här finns även en del kartbilder. Några är från 1700-talet, kanske någon ännu äldre och vi kan notera att vissa av torpen och gårdarna står med på de här gamla kartorna. Torpens, gårdarnas och godsets historia är Tyresöbornas historia. Hög som låg. Torpare, arrendatorer, indelta båtsmän, godsägare, grevar, grevinnor och självägande bönder.

Berättelserna om torpens och gårdarnas folk kommer främst från husförhörsprotokoll och bouppteckningar i samband med dödsfall. De sedan länge döda och glömda människorna väcks åter till liv. Med korta påminnelser om vad de hette, vad de ägde ifråga om arbetsredskap och boskapsbestånd samt hur stora tegarna var över vilka de krökte rygg.

De laglydiga förekommer sparsamt i rullorna. Mer står att finna om de som begick brott. Som stal, rymde eller rentav mördade. Då berättar efterlysningarna i Allmänna kungörelser detaljer som ger konturer. Som levandegör både de misstänkta brottslingarna och deras samtid. Detta mer formella material samsas i boken med en del skrönor och rövarhistorier. Sådant som berättarna minsann inte gjort sämre genom åren men där flydda tiders folk ändå får träda fram.

Om de styrande - alltifrån godsägare till majestätspersoner är källorna rikare. Inte minst gör de sig hörda genom stränga förordningar och kungörelser. Med hårda krav på sina underlydande. Dessa dokument ger besked om det gamla stånds- och klassamhällets tuffa verklighet.

Boken är producerad i nära samverkan med Tyresö hembygdsförening.

Bokens författare

Göran Magnusson (f. 1934) är född och uppvuxen på Uddby gård i Tyresö. När Bollmorabebyggelsen växte fram var han en av dem som fick en lägenhet i ett av de allra första husen som byggdes. Med föräldrar som var politiskt engagerade i kommunen och församlingen fick Göran möjlighet att följa Tyresös utveckling sedan sent 1930-tal. Under hela Göran Magnussons barndom och uppväxt träffade han gamla Tyresöbor som berättade om sina upplevelser under de år som de bott och verkat i Tyresö. Detta inspirerade till vidare forskning bakåt i tiden. Göran Magnusson blev verkligen en hembygdsforskare som efter flera år av faktainsamlande har delat med sig av dessa kunskaper genom föredrag om ortens kulturhistoria, han har berättat i lokalradion, samt haft många vandringar med Tyresös historia i centrum.

Anders Brundin (f. 1965) är författare till ett antal barn- och ungdomsböcker, bland annat Farbror Dag Drömlund, dagdrömmare som även utgivits på engelska. Inom det facklitterära området har Anders till exempel varit med och skrivit KÖTT & BLOD en hundraårsbok om Stockholms slakthusområde samt läroböckerna Bageri och Konditori för gymnasie- och yrkeshögskolan. Anders har en bakgrund som copywriter i reklambranschen och mångårig manusförfattare för TV-serier såsom Rederiet, Tre Kronor och Maria Wern. Om sin egen historiska koppling till Tyresö berättar Anders Brundin att "Min farmors farmor hette Mathilda Lindström (1839-1918) och hon växte upp vid Uddby Kvarnar."    

Smycken som huvudsak

Hårsmyckenas historia är full av både män och kvinnor. De största av dessa smycken är så kostbara och tunga att de av praktiska och säkerhetsmässiga skäl sällan visas eller används. Under det senaste seklet har därför hårsmycken ofta fått enklare uttryck: diamantägretter i början av 1900-talet, bandåer över pannan i mellankrigstiden och vackra broscher som lekfullt hamnat i balfrisyrer. Likaså har brudmodet genomgått ett antal förändringar. Författaren berättar om ämnet ur många intressanta infallsvinklar.

Läsaren får veta mycket mer än om kungligheter och historiska dyrgripar. Här visas även ett utbrett folkligt bruk av hårsmycken och att smycken på huvudet kan kröna vilken hjässa som helst, om bara klädkoden är den rätta!   

Kristina af Klinteberg är fil.mag. och kulturvetare med ett särskilt intresse för äldre hårsmycken. Hon visar i denna bok hur de breda användningsområdena är väl värda att uppmärksamma. Denna kulturskatt spänner över ytterligheter, inte minst till glädje för dagens publik i en allt mer jämlik värld, där modet reser utan gränser. Via fördjupad kunskap knyts kulturhistoria ihop med smyckenas utveckling och väcker även ett historieintresse hos läsaren.

Det krävs mod och en känsla för äventyr för att bära diadem i dag. Och en del kunskap förstås. Det finns ett flertal tips jag under åren lärt eller kommit fram till genom praktisk övning. Jag hoppas att dessa kunskaper och det vackra symbolspråket hos smyckena inte faller i glömska. Intresset finns hos många, om än ofta slumrande, så det dyker titt och tätt upp nya, spännande frågor. Som alltid när man talar med varandra kan delad glädje bli dubbel glädje och kanske får vi se fler som vågar pryda sin hjässa till både vardag och fest! Kristina af Klinteberg

Dit Vinden bär oss - balttyskarnas exodus

Illustrerat med dokumentära bilder i ett mäktigt epos berättar diplomarkitekten Björn Kopf sin släkts och därmed balttyskarna historia.

När min gotländska mor Karin gifte sig med en balttysk civilekonom och flyttade till Estland 1937 anade hon inte vart det skulle leda. Hitler och Stalin delade upp Östeuropa mellan sig och balttyskarna hamnade i västra Polen. Karins 70 brev till föräldrarna i Visby utgör den kronologiska stomme som jag har kompletterat med hennes, släktens och vännernas berättelser. När bomberna föll och vi alla flydde västerut undan ryssen blev det kaos. Mina föräldrar återförenades 1946 och lyckades bygga upp ett nytt välstånd i Sverige efter kriget. Jag har skildrat vad som hände den nu upplösta balttyska folkgruppen med min släkt som exempel. Balttyskarnas öde är inte tidigare skildrat i Sverige.                                                Björn Kopf  

I sin bok har Kopf berättat historien om balttyskarnas exodus i form av en släktkrönika, med sin egen familj som exempel på vilka konsekvenser det senaste seklets politiska beslut och militära kraftmätningar har fått för enskilda individer, vars enda fel har varit att de bott på utsatta platser som kommit i vägen för diktatorernas ambitioner. Det är framför allt en avslöjande berättelse om hur ett folk i vår omedelbara närhet gick under en tragedi som aldrig tidigare har varit föremål för forskning och redovisning i Sverige.                                      Ur professor Dick Harrisons förord

Författaren

Björn Kopf föddes i den polska staden Pozna 1940. Barndomen var harmonisk, trots pågående världskrig. När bomberna föll och mor och barn tvingades fly undan ryssarna blev det kaos. Med de Vita Bussarna kom de till Sverige. Hos morföräldrarna i Visby läktes trauman när familjen kunde återförenas. Han tog studenten i Jönköping och utbildade sig till arkitekt i Zürich. Efter en karriär som plan- och stadsarkitekt blev han förvaltare av egna fastigheter. 2004 anordnade han en utställning om sin farfar mästerguldsmeden Joseph Kopf i Tallinn. Med denna bok om sitt och balttyskarnas öde debuterar han som författare.

Hur västvärlden fylldes med musik  Människorna - Organisationerna - Musikens kedjor

Musiken har spridits över västvärlden när människor, företag och andra organisationer har länkat ihop sina musikaliska visioner i klingande kedjor. Från ett utgångsläge där musikskaparna, utförarna och åhörarna ännu inte hade fått några givna och avgränsade roller har musiken kommit att spridas i alltmer organiserade, specialiserade och tekniskt avancerade former.

I en växande musikvärld har små och stora organisationer påverkat musikens tillkomst och spridning, ja bitvis även det konstnärliga innehållet. Teatrar, konserthus och förlag, kaféer, varietéer och restauranger, statsmakter, regioner och kommuner, skiv- och filmbolag, radio- och TV-kanaler och åtskilliga andra har bidragit till att skapa den gränslösa musikmarknad vi tar del av i dag.

Det här är historien om hur den västerländska musiken mötte sin marknad och statsmakter samtidigt bedrev kulturpolitik. Från var mans spontana musikaliska skapande och de första publika operahusen i 1600-talets Venedig, till 2000-talets digitala och trådlösa musikdistribution. Och medan du läser kan du lyssna till hur det lät med hjälp av författarens egna spellistor på Spotify.

Lars Östman var tidigare professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har i flera böcker, med gränsöverskridande perspektiv och långa tidshorisonter, behandlat de ekonomiska styrformernas effekter på organisationers och individers beteenden, till exempel i Lysande ögonblick och finansiella kriser, en bok om Dramaten.

Lerkan Siöng alla dagar & förliden gårdag hittade jag blåsippor i knopp Ingarödagboken 1860 1914

I slutet av 1970-talet samlade och registrerade Nordiska museet bondedagböcker från hela Sverige. I Svenska bondedagböcker: Ett nationalregister finns 78 dagböcker presenterade. En bondedagbok innehåller anteckningar nedtecknade av bönder, torpare eller andra personer verksamma inom jordbruket. Axel Ludvig Wennberg var en av dessa bönder. Det var i samband med flytten till Ingarö som han började göra noteringar, om stort och smått, om vardag och fest. Axels tolv dagböcker, i olika storlek och med olika utseende, finns arkiverade under namnet Ingarödagboken 1860 1914 för övrigt den enda skärgårdsdagboken i registret från denna tid.

Barbro Maassen har av och till i trettio år, vid sidan av sitt arbete som lärare, studerat dagböckerna och Ingarös historia. I Lerkan Siöng alla dagar & förliden gårdag hittade jag blåsippor i knopp Ingarödagboken 1860 1914 får läsaren följa Axel Wennbergs vuxna liv.