Lokrantz Förlag – förlag

Studie av bevarade 1700-talsplagg i västgötska museisamlingar. Samtliga plagg är uppmätta för att läsaren ska kunna skapa sina egna dräkter. 1700-talets teknikutveckling lyfts fram i texter om sidenväveriet i Mariestad och Jonas Alströmers manufakturverk i Alingsås. Utdrag ur Metta Magdalena Lillies dagbok berättar om tidens mode i de högre samhällsklasserna. Boken är rikt illustrerad med nytagna foton på plaggen. Målgruppen är dels den som själv är intresserad av att konstruera och sy sin egen dräkt, dels den som har ett historiskt och kulturhistoriskt intresse. A study in preserved 18th century garments in swedish museum collections. All garments are measured so that the readers can create their own costumes. 18th century technological development is described in texts about a silk weaving mill and Jonas Alströmer’s manufactory in Alingsås. How the upper class were dressed is being clarified in excerpts from an old diary of a swedish lady. The book is richly illustrated with newly taken photos. The target group is partly those who themselves are interested in designing and sewing their own costume, partly those who are interesting in history and cultural heritage.

Hellekis säteri på Kinnekulles västsida, bär på många historier. Även om de tar avstamp i det lokala, är de samtidigt delar av en större berättelse. Under flera hundra år har Hellekis ägare rört sig i samhällets övre skikt, där samhällsförändringar och maktspel har påverkat deras tillvaro. Somliga har nästan aldrig varit hemma, andra har varit delaktiga i både gårdens och bygdens händelser. Vad som än har hänt i omvärlden, har det gamla godset Hellekis funnits som en konstant under långa tider. Gården med sina hus och trädgårdar har legat på samma plats åtminstone sedan 1400-talet, men med olika utformning och funktioner. Boken vill skildra några av de personer, byggnader och verksamheter som finns och har funnits på platsen. Det handlar bland annat om Hellekis betydelse för Kinnekulles stenindustri, om jordbruk och uppfödning av hästar. Trädgårdarnas utseende och förändringar beskrivs, liksom den gamla djurgården. Boken är rikt illustrerad med både nya och gamla bilder, ritningar och kartor.

1700-talet präglades av Upplysningens radikala idéer. Alla fönster stod öppna mot Europa, och familjen Ekeblad på Stola herrgård utanför Lidköping var en del av denna nya tid. De innehade höga tjänster och viktiga uppdrag i statens tjänst, både i Sverige och på kontinenten. De rörde sig hemtamt vid hovet, läste, skrev brev, lyssnade på musik och diskuterade samtidens tänkare. Men de satte också det lantliga livet på Stola högt. De fyra författarna beskriver i boken fem av medlemmarna ur släkten Ekeblad under 1600- och 1700-talet. Göran B Nilsson tecknar i förordet en bakgrund, med utgångspunkt från den symbolladdade minnesstenen ”Popeln” som än idag kan besökas i minneslunden på Stola.

Strävan efter att övervinna tekniska och infrastrukturella utmaningar har i alla tider sysselsatt ingenjörer och konstruktörer. Emellanåt resulterar deras arbete i byggnadsverk, som inte enbart fyller de tekniska behoven, utan även blir rena sevärdheter. Så är fallet med Dalslands kanal och i synnerhet akvedukten i Håverud. Redan när anläggningen invigdes 1868 uppmärksammades den unika konstruktionen, men trots att 150 år har förflutit sedan dess, har det fram tills nu inte funnits någon samlad redogörelse. Den här boken skildrar hela vägen från idé fram till färdig akvedukt. Det är också berättelsen om de personer som planerade och genomförde arbetet, framför allt far och son Nils och Werner Ericson, hur det kom sig att akvedukten överhuvudtaget blev utförd, samt något om konstruktionen och tillverkningen. Akvedukten sätts också in i ett större sammanhang genom en internationell utblick.

Spelet går ut på att lösa olika sorts uppdrag. Det gör du genom att hitta på och berätta de smartaste och roligaste sagorna, som för spelet framåt. Det finns två spellägen - samarbete eller tävling. Spelplanen är en karta över Skaraborg, och till stöd för berättandet finns uppdragskort och resurskort som handlar om väsen, magi och skatter.

Utsedd till "Årets västgötabok" (2016-04-23). Boken handlar om hur det gick till när turisterna, de lustresande, började ta sig till Kinnekulle i större skala under sent 1800-tal. Det var en intressant och dynamisk tid, då förbättrade kommunikationer i allmänhet och järnvägens utbyggnad i synnerhet ledde till en expansiv turism runt om i Sverige. På Kinnekulle gjorde Carl Klingspor en betydande pionjärinsats för organiserandet av turismen. Den handlingskraftige friherren på Råbäcks egendom byggde på kort tid upp turisthotell, utsiktstorn, startade ångbåtslinjer och ledde utbyggnaden av järnvägen. Det här var också tiden för de legendariska bärsöndagarna – en slags skördefest kring sötkörsbären som pågick under tre augustisöndagar i rad. Då lockades besökare från när och fjärran till Kinnekulle för festligheter. I händelsernas centrum låg turisthotellet vid Munkängarna, och minnet av den platsen lever vidare genom berättelser, foton och ritningar. Från mitten av 1900-talet förföll turistanläggningarna, och bärsöndagarna upphörde. Tidigt 1980-tal revs turisthotellet och utsiktstornet brann ner. Ett nytt torn byggdes upp, men vid platsen för hotellet, återstår endast en stenlagd terrass. Idag sker åter en stor turismutveckling på det natur- och kulturrika Kinnekulle, nu med hållbarhet i fokus. Boken är skriven av bebyggelseantikvarie Anna Lokrantz och landskapsarkitekt Anders Lokrantz, och utgiven på Lokrantz Förlag i Lidköping.

Kollängen ligger vid foten av Kinnekulle, utmed väg 44 mellan Lidköping och Götene. Här har varit en mötesplats under flera hundra år genom verksamheter som skjutsstation, poststation och tingsplats. Det nuvarande tingshuset uppfördes 1785 efter ritningar av överintendent CH Adelcrantz, och förklarades som byggnadsminne 1970. Första helgen i maj välkomnas våren på och kring Kinnekulle med konstutställningar, guideturer och öppna ateljéer inom ramen för det som kallas Vårrundan Kinnekulle. Kollängens tingshus har varit ett av besöksmålen sedan starten. Ett stort antal konstnärer har medverkat och gett utställningarna skiftande uttryck. Olika material har samverkat, såsom glas och textil, keramik och grafik, smide och måleri. Den kulturhistoriska miljön har ytterligare lyft och fördjupat upplevelsen av konstverken. Den här boken visar konsten i tingshusets miljö, som en sammanfattning av de tio första utställningarna under Vårrundan.