Ord & Visor – förlag

På sin semester reser Jörgen Friedman till Lapplands fjällvärld för att bland annat besöka den så kallade Otillgänglighetspunkten, den plats i Sverige som är längst bort från farbara vägar. Några dagar senare omkommer han i nationalparken Sarek. Alla betraktar händelsen som en tragisk olycka - alla utom Jörgens syster Sara som börjar söka efter svar. Det finns människor som erbjuder hjälp, samtidigt som de väcker starka känslor hos henne. Dessutom tycks hon vara bevakad.

Nio noveller som alla kretsar kring två av livets stora frågor – arbetet och kärleken. Liksom i sina tidigare romaner uppvisar Göran Burén stor berättarglädje, här i ett tonfall som pendlar mellan det dråpliga och det tankfulla, mellan humor och allvar.

Vi får möta den fantiserande brevbäraren, som i sin dagliga gärning skaffar sig inblick i människors tillvaro, och den vackra Laila, vars sinnlighet får en sanningssökande student att vackla.

Andra stycken vibrerar av mörkare dramatik. Som i den nervöst laddade berättelsen om två byggnadsarbetare, som balanserar sina liv på kanten till katastrofen.

Författaren Göran Buréns berättelser präglas av medkänsla, men också av frisk respektlöshet. Han debuterade 1981 med romanen Vårflod.

Isabell är nitton år, men det kan ingen tro som ser henne. Hon är mycket liten till växten och gracil i kroppen. Eva är tjugo. Hon är stor och rödhårig och trött och ledsen, för Lasse som hon lever tillsammans med har varit borta hela natten. En kulen fredagskväll står de utanför Systembolaget och säljer Vietnambulletinen. Eva stirrar surt på Isabell. Lasse är en skitstövel och här står hon och fryser. I det ögonblicket vet hon inte hur goda vänner hon och Isabell kommer att bli. Hon vet heller inte att hennes egna kärleksproblem är ganska små i jämförelse med de problem som Isabell kommer att få. Alldeles röd, Kristina Olssons andra roman, är en levande och ömsint berättelse om två unga kvinnor i det tidiga 1970-talet när vänskap och kärlek och politik hängde ihop.

Om Kristina Olssons förra roman ”Tre små Rograr”: 

"Väl komponerad, spänstigt berättad och handfast förankrad i en nutid, där 'nätverk' är ett lösenord.” /Arbetet 

”Det är som att lyfta på taket och se ner i folkhemmet.” /Dala-Demokraten 

”Låt mig säga detta från början: den här romanen tar nästan andan ur en. Det är sträckläsning som gäller.” /Jönköpingsposten 

ALLA, SÄKERT ALLA kan, om de söker i minnenas gömmor, finna den händelse som förändrat eller kommit att styra resten av deras liv men de flesta har bara en oskarp minnesbild av den. Det året eller den våren kan de säga. Eller så var det ödet. Ödet ville så. Få kan så exakt som Göran minnas det korta ögonblicket som blev så avgörande i hans liv.

På vilket sätt var vi, som vuxit upp i den tornedalska minoritetskulturen, rustade att möta den nya tiden? Hur blev våra liv när vi var tvungna att lämna vår hembygd och ge oss iväg med vårt skamfyllda tungomål och små kunskaper i det främmande språket svenska?

Gunnar Kieri är född och uppvuxen i svenska Tornedalen med tornedalsfinska som modersmål. Han var den förste som i större utsträckning placerade Tornedalen på Sveriges skönlitterära karta. Han debuterade 1972. "Bara ett liv" är hans trettonde roman. 2004 utkom "Nimrods källa", som innehåller utdrag ur hans tidigare böcker, samt även nya texter.

GunnarKieri avled 2026, 98 år gammal.

1913 kom han till Kiruna, en nybyggd stad för vildhjärnor och äventyrare. Han var en snygg karl med mörkt hår och särdeles blå ögon. Född i Finland, hade målat åtta år i Berlin. Det var allt han avslöjat. Resten finns i mina bilder, sa han.

"Under hela min uppväxt sökte jag honom i blindo, konstnären August Lindkvist. Men plötsligt långt senare kom nyckeln till hans hemliga rum i min hand och under år av forskning som följde, trampade jag i hans spår, letade efter avtryck och försökte känna andningen av denne man, som var min ende frände och min konstnärliga rot."/MS

Det som ingen ska veta” handlar om sprickan mellan hur vi är och hur vi vill vara. Vilka är våra fantasier och drömmar? Och hur påverkar de kärleken?

Pia och Bengt Hansson har varit gifta i mer än tjugofem år. Bengt är en varm och lekfull man som tar ansvar för hem och barn. Pias mor anser att bättre man kan Pia inte ha. Pias väninna brukar framhålla att Bengt åtminstone är rolig. Det är det minsann inte alla män som är.

Men Pia tycker ofta att han inte tar saker på allvar. Som nu: Deras yngsta dotter vill plötsligt konfirmationsläsa. Pia är inte ens medlem i kyrkan. Hon anser att kristendomen är en religion som förtrycker kvinnor.

”Det ordnar sig”, säger Bengt när Pia tar upp problemet.

Så skulle han inte ha sagt om han hade vetat vad som skulle hända. Det kommer att leda till bekymmer. Men inte alls på det sätt man skulle kunna tro.

Kristina Olsson debuterade som romanförfattare med ”Tre små Rograr” år 2000. Året efter kom ”Alldeles röd”. I sin tredje roman, ”Det som ingen ska veta”, fortsätter hon att skriva om kärlekens möjlighet och omöjlighet mitt i vardagen.

Om Kristina Olssons förra roman ”Alldeles röd”:

"... kvinnovinklingen är vass och välformulerad. Och den för oss idag så egenartade andliga miljön inom stora vänsterkretsar kring 1970 är fångad på kornet.”/ Lennart Bromander. Aftonbladet

”Västerbottningarnas ansiktsuttryck häntyder på ädelmod och glättighet, mycket ofta äro de vakna och intelligenta och bönderna äro mer bildade än man skulle vänta hos folk av deras stånd.” DANIEL VON HOGGUÉR reste i Norrland för snart 170 år sedan. Han var varken den förste eller den siste som fascinerades av den norrländska myllans stora rikedom. I Störstorden har vi samlat ett femtiotal av dem: västerbottensskildrare från fjäll till kust. Västerbotten bjuder nämligen på en märklig litterär rikedom. Flera av landets främsta författare kommer härifrån; Sara Lidman, Torgny Lindgren, P.O. Enquist, för att nämna några. Men här finns också en bredd och ett djup, ett sällsamt rotsystem av röster och uttryck, som tillsammans försörjer den västerbottniska diktningen. Kanske är det så att det är den magra torvan som skapar kraften. Människan, odlaren, antar utmaningen. Antigen det gäller att sätta plogen i jorden, eller att forma Störstorden.I antologin medverkar ett femtiol västerbottniska författare.

”Nu bryter helvetet ut. Var så säker på det!”

Göte svarade inte. Han hade haft detta på känn en längre tid och blev därför inte ett dugg förvånad över Anderssons påstående. Under den gångna veckan hade han hört och sett saker som fått honom att ana att något var på gång; små förflugna ord, mörka blickar; den väsande vinden i trädkronorna, molnens sätt att röra sig över himlen, älgkons sätt att stirra."

Samtidigt som grisuppfödaren Göte Andersson testar Gud Fader med sitt årliga jämfotahopp på den svaga vårisen, förbereder sig en ung man på att återvända till byn.

Mycket står på spel. Göte måste få en ny galt för att kunna fortsätta med uppfödningen, byborna planerar inför den stor löpartävlingen, Mona och hennes kamrater arbetar med att väcka liv i den slumrande pingstförsamlingen.

Men någon kommer att störa deras planer. Han har väntat i tjugo år på att få utkräva sin hämnd. När han skrider till verket slår han till med full kraft. Hämnaren vet vad som är människans svagaste punkt …Författaren Kent Lundholms debutroman. Hans senaste bok, Älskade Ester, har kritikerrosats och säljs i ständigt nya upplagor.

Sågverksdöd. Arbetslöshet. Fattigdom. Armod.

Västerbottens norra kustbygd under 1920 – 30-tal. Ett patriarkaliskt manssamhälle. Sträng religiositet i Rosenius’ och Luthers anda. Man skulle vara en allvarlig kristen. Stor synd att dansa, läsa romaner, gå på bio och teater. Kvinnan skulle vara mannen underdånig och föda alla barn som Gud hade tänkt. I bönhuset domderade predikanter. Från kyrkans predikstol förkunnade kyrkans gamle mörkblå präst: - Ingen socialdemokrat kan komma in i Guds rike.

Människornas liv på sandig och karg mark. Vardagens kamp att överleva i ”Jämmerdalen”. Men även glad fest på surströmming, mandelpotatis och tunnbröd i midsommarnattens solljus.Louise Östlund-Larsson föddes i Byske, cirka fem mil norr om Skellefteå, där hon också ligger begravd. Hon levde i viss mån ett liknande liv som det hon beskriver i sina romaner. Stilen är osentimental och språket kort och precist. Hennes debut skedde väldigt sent och den första romanen, "Vingklippt fågel flyger icke" (1994), utkom först när hon var 78 år. Boken är första delen av en trilogi, där de två andra heter "I gryningens skimrande ljus" samt "Stjärnorna kvittar det lika".

Vid midsommartid 1736 kommer en fransk vetenskaplig expedition till Torneå i Torneälvens mynning längst in i Bottenviken. Fransmännen ska utröna om Nordpolen är tillplattad.

Under vistelsen i Torneå finns tid också till annat än vetenskapliga undersökningar Christina och Elisabet är döttrar till rådman Jacob Planström i staden, och båda blir uppvaktade av de galanta gästerna. Sedan dessa lämnat Sverige, beger sig de båda systrarna ut på en äventyrlig resa för att återknyta kontakten med sina franska kavaljerer.

Resan till Frankrike blir dock inte alls som de tänkt sig. De dras in i ett intrigspel i salongskretsarana i Paris, där bl a den berömde Voltaire spelar en framträdande roll.

Olof Hederyd har följt i Christinas och Elisabets fotspår och skrivit en krönika med den historiska romanens alla förtecken om deras dramatiska upplevelser.

Olof Hederyd var  bosatt i Vuono, Haparanda kommun, f.d. lärare och historieforskare. Två systrar är hans åttonde bok. 1995 utkom Jockim Mickelsson – pionjären.

1996 promoverades han till hedersdoktor på filosofiska fakulteten vid Umeå Universitet.

Genom Eld och Vatten är den dramatiska berättelsen med verklighetsbakgrund om Lars Engström, en våghalsig skeppsbyggare från Gyljen vid Kalix älvdal. En man som gör det omöjliga. Ovanför Kalixälvens vilda forsar börjar han bygga en båt på nära hundra svåra läster, en båt ämnad för de stora haven. Men mellan havet och Gyljen lurar många fällor …

”Genom eld och vatten” är också en dokumentär om en ny tid som bryter fram, med masugnen och järnbruket som viktigaste kraft. Här får vi följa det strävsamma arbetet med malmtransporter, kolning och byggandet av själva masugnen.

Med sitt stora historiska kunnande ger Olof Hederyd det förflutna liv – både miljöer och människor – och bidrar på ett unikt sätt att teckna vårt lands historia i norrbottnisk förklädnad.

OLOF HEDERYD från Vuono by utaför Haparande, var historielärare och författare. Han har ägnat en stor del av sitt liv åt lokalhistorisk forskning om livet i Torne och Kalix älvdalar.

1996 blev han promoverad till hedersdoktor vid Umeå Universitets humanistiska fakultet.

Hennes grannar har ett piano i köket som ingen kan spela på. Själv har hon stoppat in de laserslipade knivarna i en garderob. Där ligger de tillsammans med grillen och woken som inte kan användas på elspis. När Mikael flyttar in i lägenheten ovanför henne vill hon inte lära känna honom. Den enda möbel han har är en fällsäng och i hans tak hänger en naken glödlampa. Ändå dröjer det inte länge förrän hon sover uppe hos Mikael. Men till henne får han inte komma in. Varför vill hon inte släppa in honom? Vad är det som hon inte vill att han ska se? Tre Små Rograr är en berättelse om frustrerad vrede, uppgivenhet och förlust. Men framför allt handlar romanen om kärlek, till barn och mellan man och kvinna.

Kristina Olsson är född 1952 i Ankarsrum i Småland. Hon har kommit ut med tre romaner, varar Tre Små Rograr var den första, (2000).

Pelle Olsson är mästerberättaren som under snart trettio år har underhållit publik över hela landet med sina  historier.

Efter ett liv som grovarbetare och sjuksköterska, som reporter i främmande länder, med stundom trassliga kärleksaffärer och som familjefar med en spännande släkthistoria, har han mycket att berätta. I Pelle Olssons värld kan absolut allting hända.

I Mitt liv som lejon är 100 av hans bästa historier samlade.

Hon hette Christina Catharina Larsdotter men bar många namn: Långa lappflickan, Stor-Stina, Stina Cajsa, The Lapland giantess.

Hon levde åren 1819–1854 i lappländska Malå och hennes korta liv blev som ingen annans. Hennes längd – två meter och 18 centimeter, trots att hon var same – ledde till att hon reste omkring och visades i Sverige och utomlands som ”världens längsta kvinna”.

I närmare femtio år har den västerbottniske författaren Åke Lundgren följt henne i spåren och detta är vad han fann. Vem var hon? Varför lät hon sig förevisas? Hur blev hennes liv? Vilka var människorna omkring henne?

Efter döden fördes hennes skelett till Karolinska Institutets anatomiska museum där det ställdes ut till allmän beskådan. Men gick det verkligen förlorat vid en ödesdiger brand 1892? Nej, visade det sig.

Här är den dokumentära berättelsen om henne, från födelsen till återbegravningen i Malå, i maj 2024.

Sanningen om Sápmis jättinna.

Det är tidigt 1800-tal. De fattiga skogsfinnarna Anna och Lasse och deras tre små pojkar kämpar för att överleva i Dalarnas skogar. Kriget mullrar i både öst och väst. Rykten säger att nybyggare i Lappland får gratis mark och inte behöver betala skatt, men bäst av allt är att man slipper utskrivning till svenska armén. 

Familjen lastar sina få ägodelar på en gammal märr, bryter upp från allt de känner till och vandrar norrut. De vet inte hur långt det är till Lappland och vad som väntar där. Längs vägen möter de faror och motgångar, men också godhet och glädje. Efter ett år väntar Anna smått igen och de avbryter vandringen i Jämtland. Där avslöjas Lasses stora lögn och Annas värld rasar. Frågan är om hon någonsin kan lita på honom igen?

Det här är en berättelse om kärlek, mod, överlevnad – och drömmen om ett annat liv. Den är baserad på verkliga människor och händelser och handlar om den kolonisation av norra Sverige som drevs på av staten. Tusentals fattigsvenskar ville ta del av nybyggarfriheterna i det avlägsna Lappland. 

Anna och Lasse är inte bara författarens anfäder, utan även ursprunget till flera släkter i Lappland. Dottern Maria, som föddes i Föllinge år 1810, kom att bli skidlegenden Ingemar Stenmarks mormors farmors mormor.

Under mindre än ett decennium växte det slumrande hotell Silverhatten i Arjeplog explosionsartat. Antalet rum femdubblades och omsättningen tiofaldigades när bil- och eventföretag köade för att få komma till smällkalla Norrbotten och få testa sina fordon på isbanorna. Bakom framgångssagan stod entreprenören Jan Edvardsson. 2010 fick rörelsen nya delägare. Där vände Edvardssons lycka. Efter bara två år hade han fått sparken. Därefter förlorade han allt.

Silverblåsningen berättar historien om ett påstått brott och om en ensam mans kamp för sin heder och sitt livsverk – en historia som får en oväntad vändning när okända dokument dyker upp och avslöjar en helt ny sanning."Är du det minsta intresserad av kriminologi och lokal historia, tycker jag att du ska läsa boken", skriver Norrbottens-Kurirens recensent i en mycket positiv recension 23/2 2023, om Silverblåsningen av Anders Boström. "När 'storfräsarna' bestämt sig för att göra sig av med sin vd, som får sparken via ett sms när han ligger uppkopplad mot diverse livsuppehållande maskiner på sjukhus – ja, då lever historien verkligen."