RELÄ – förlag

Simone Weil (1909–1943) var en fransk filosof, mystiker och politisk aktivist. Fabriksdagbok skrevs mellan 1934 och 1935 då Weil tjänstgjorde som okvalificerad fabriksarbetare på Alsthom och Renault i Paris. Under sin anställning hyrde Weil ett rum i anslutning till fabrikerna, som tillverkade bildelar respektive elektrisk utrustning till spårvagnar, och trädde in i en av samhällets mest utsatta klasser: den okvalificerade kvinnliga fabriksarbetarens. I Fabriksdagbok varvas detaljerade uppgifter om ackordsbelopp, tillverkade metalldelar och fabrikens maskiner med skador och missöden, utskällningar från förmän och filosofiska reflektioner. Från att ha betraktat fabriken som en plats för politisk organisering och subjektivering erfar Weil istället ett förtryck som inte ger upphov ”till revolt som omedelbar reaktion, utan till underkastelse”. Fabriksdagbok är resultatet av ett filosoferande över arbetets villkor, med kroppen som insats. Denna första svenska utgåva av Fabriksdagbok baseras på den faktiska anteckningsbok som Weil förde under tiden som fabriksarbetare. Fabriksdagbok är översatt av Martin Högström, med efterord av Högström och Filip Lindberg.

Satans siren är en diktsamling av den franske poeten Pierre Alferi (1963–2023). I sviterna ”Och gatan” samt ”Satans siren” inregistreras en stad i senkapitalismens grepp, där byggarbetsplatser, satellitbilder, skyltfönster, demonstrationer avlöser varandra. Med rytmisk elegans och lekfulla radbrott återger Alferis dikter gatan som skådeplatsen för en pågående social och ekologisk katastrof – men också som en plats för förhoppningar, trots allt. ”Det är inte här / vår lycka är / ändå är det här / vi möter varandra / alltså är det härifrån / vi måste tala”. Pierre Alferi var en av Frankrikes viktigaste samtida poeter. Som författare, redaktör och översättare har han på ett betydande sätt påverkat den samtida franska poesin. Satans siren är översatt av Johannes Fridholm Minus Miele och är den första boken av Alferi på svenska.

Tydningen nr. 43/44 är ett omfattande dubbelnummer om den skotske poeten och konstnären Ian Hamilton Finlay (1925–2006) med utgångspunkt i den konceptuella poesi- och skulpturträdgården Little Sparta – poetens hem tillika arbetsplats. Trädgården, belägen i utkanten av byn Dunsyre i södra Skottland, rymmer över 270 enskilda verk samtidigt som den i sin helhet kan läsas som ett verk, en dikt, i egen rätt. I Little Spartas olika distinkta delar – elva omsorgsfullt utformade landskap – aktiveras och förhandlas relationerna mellan lokalitet, historia, språk och läsning; mellan dikten och dess omgivning. Här iscensätts och sker en växelverkan mellan en mångfald av motiv hämtade från historiska skeenden såsom den franska revolutionen och andra världskriget, mytologi och filosofi; här blandas revolutionära och pastoralt idylliska motiv i ett säreget och personligt bruk av en nyklassicistisk estetik. Anläggandet av Little Sparta var ett samarbete mellan Ian och Sue Finlay. Paret kom till Stonypath, som platsen då hette, 1966, från sitt tidigare hem Gledfield Farmhouse, en gård som paret hyrde i Dornoch Firth i det skotska höglandet – där Ian hade realiserat ett mindre antal platsspecifika dikter. Efter att han hamnat i konflikt med fastighetsägaren fann sig paret plötsligt vräkta och utan bostad, vilket fick till följd att konstverken övergavs. Nästa hemvist blev just Stonypath; en äldre lantegendom som tillhörde Sues släkt. På dessa vidsträckta marker kunde poesi- och trädgårdsarbetet få börja om och sedan fortsätta att utvecklas ända in på 2000-talet. Förutom en enstaka diktsvit har Finlays verk inte tidigare översatts till svenska eller uppmärksammats i någon större utsträckning i Sverige trots att det är ett av Skottlands mest betydande författar- och konstnärskap. När Finlay uppmärksammas internationellt är det ofta för sin roll i 1960-talets avantgarde och för sitt bidrag till den konkreta poesin. I och med vårt redaktionella val att främst fokusera på 1980- och 90-talen har vi velat lyfta en period av Finlays konstnärskap som mer sällan ges utrymme. Numret innehåller nya översättningar av Finlays böcker och dikter, essäer skrivna utifrån besök på Little Sparta, en längre uppsättning olika läsningar av experimentella småtryck som gavs ut på Finlays eget förlag Wild Hawthorn Press, poesi som går i dialog med Finlays verk samt flera reproduktioner av Finlays böcker och kort som trycktes i samband med de simulerade krig Ian och Sue bedrev mot myndigheter och konstkritiker under 1980-talet. Innehåll: Gary Hincks – Little Sparta Sara Wengström & Filip Lindberg – Little Sparta, Dunsyre, Lanark, Skottland Ian Hamilton Finlay –  Bilder från den arkadiska drömträdgården (övers. Sara Wengström) Gary Hincks – Stonypath farmhouse Sue Finlay – Att anlägga en trädgård (övers. Sara Wengström) Gary Hincks – The Way Up Jack Sloan – Little Sparta in 1984 Sara Wengström – Att översätta en trädgård Martin Högström – Utplattade landskap Filip Lindberg – Läsvägar Ian Hamilton Finlay – For Klaus Werner: Proposal for a Postscript to ‘The Present Order’ Andreas Vermehren Holm – OVERFØRSEL FRA STEN Jenny Tunedal – Gresshoppene har ingen konge nr. 21 (red. Jørn H. Sværen) Ian Hamilton Finlay – A Flute for Saint-Just Ian Hamilton Finlay – Join the Saint-Just Vigilantes (2) Ian Hamilton Finlay – Join the Saint-Just Vigilantes (1) Ian Hamilton Finlay – Card for the 4th Anniversary of Strathclyde Region’s Raid on the Garden Temple at Little Sparta Ian Hamilton Finlay – Justice for the Fat Stupid Kids Ian Hamilton Finlay med Kathleen Lindsley – Jacobin Definitions Fredrik Nyberg – Kompost / Komposition Filip Lindberg – The Little Spartan War / The French War / The Follies War Lytle Shaw – Finlay’s Print Campaign Linnéa Fonseca – Flora i fält Ian Hamilton Finlay – Fristående satser om kiselstenen (övers. Sara Wengström) Ian Hamilton Finlay – NÄT (övers. Filip Lindberg) Aram Saroyan – ur Aram Saroyan (övers. Filip Lindberg) Anna Hallberg – Om 2 NOTICES Gösta Mattsson – Om MONOSTICH Erik Sandberg – Om 3 CONSTRUCTIONS Balsam Karam – Om TWO QUESTIONS Beata Berggren – Om EVENING Cia Rinne – Om SHORT POEM ON SANDPAPERING Shadi Angelina Bazeghi – Om ORCHARD

Sånglärkan av Hamish Fulton (f. 1946) byggs upp av enskilda ord och satser hämtade från erfarenheter och intryck som gjorts under löprundor i Kent mellan 1979 och 1982. Rutten är densamma: en tre kilometer lång runda. Genom språkliga upprepningar och förskjutningar dokumenteras dagarnas och årstidernas gång i ett avgränsat geografiskt område. Löprundan blir en form att erfara landskapet och tiden igenom. Fulton är en engelsk konstnär som sedan tidigt 1970-tal uteslutande skapar text- och bildbaserade verk med utgångspunkt i promenader och vandringar. Att göra konst utifrån sina rörelser i landskap är hos Fulton motsatsen till att förändra det. Avsikten är att lämna så få spår som möjligt. Detta arbete har gjort Fulton till en förgrundsgestalt inom jord- och konceptkonsten. Sånglärkan publicerades ursprungligen 1982 på förlaget Coracle Press. Sånglärkan är översatt av Filip Lindberg och är den första boken av Fulton på svenska.

I Area artikuleras rumsliga kategorier som ”staden”, ”samhället” och ”den provisoriska riksdagens foajé” i en poesi som också tydligt aktiverar bokens egen arkitektur. Sedan Thörnebys förra bok Corian (OEI editör, 2017) kom ut har Areas dikter successivt publicerats i olika tidskrifter och mikroböcker. Nu sätts de samman i en volym, ”en modell av någonting i monumentalformat / en fullskalekonstruktion i egen rätt”.Peter Thörneby är poet, översättare, förläggare och en av redaktörerna för Chateaux. Han är verksam i Stockholm.