Riddarhuset – förlag

Föreliggande årgång av Sveriges ridderskap och adels kalender är den 108:e sedan den första matrikeln över den svenska adeln började att ges ut år 1854. Över 3000 ätter har introducerats på Riddarhuset under århundradena. Adelskalendern 2019 redovisar de 661 som fortlever. De fördelar sig på 46 grevliga, 131 friherrliga samt 484 adliga ätter och presenteras med vapen, historisk inledning och personbestånd. För andra gången i Adelskalenderns historia redovisas vapensköldarna med alla dess attribut såsom rangkronor, hjälmprydnader och sköldhållare. Vapnen är hämtade från Sveriges Ridderskaps och Adels Wapenbok utgiven 1857 – 1879 av C. A. Kling-spor och A. W. Stiernstedt. Adelskalendern 2019 pryds även av 12 vapen ur originalsköldebrev donerade till Riddarhuset.

Utgivandet av Äldre svenska frälsesläkter, ÄSF, startade 1957 med syfte att sammanställa äldre och samtida medeltidsforskning rörande adelns släktsammanhang under medeltiden och äldre vasatiden. Del III, häfte 1, omfattar: Folkungaätten, Hjorthorn: Törne Matssons släkt, Hjorthorn: Närkesläkten, Hjärne, Körning, Lek Ofradssons ätt, Lindöätten, Stubbe och Vingätten.

Sveriges Ridderskap och Adels kalender publicerades första gången 1854. Nästa utgåva, den 110:e, redovisar traditionsenligt ättemedlemmar av den nu levande svenska adeln. Adelskalendern 2025 är en jubileumsutgåva i sammetsband som innefattar ca 1.000 sidor med korta historiska ingresser, personbestånd, fullständiga vapen i färg samt en gedigen registerdel.

Bokverket innehåller bilder på samtliga 2 331 vapen med förklarande texter samt ett antal fördjupande artiklar av specialister på adeln och dess heraldik. Det är en skattkista fylld av vackra bilder och fängslande berättelser, ett oumbärligt referensverk för såväl den allmänt släkt- och historieintresserade som den heraldiska kännaren. De tre banden omfattar sammanlagt närmare 1 900 sidor och är rikt illustrerade.

Allt var i oordning! Adeln i Sverige hade en betydande makt i början av 1600-talet, men saknade en intern organisation och mötesplats för riksdagsarbetet. Allt åtgärdades med Riddarhusordningen 1626. Riddarhuset kom också att bli ett nav för adelns ätter, ett arkitektoniskt och konstnärligt landmärke och ett publikt centrum för vetenskap och musik. I dag, 400 år senare, är det tydligt att Riddarhusordningen spelade en viktig roll i berättelsen om Sverige. Här skildras historien om Riddarhusordningen och vad den ledde till.

Sveriges Ridderskap och Adels kalender 2013 redovisar de 692 levande ätter som finns representerade på Riddarhuset. 47 grevliga, 136 friherrliga och 509 adliga ätter redovisas med vapen, historisk inledning och personbestånd. Nytt för denna utgåva är 8 illustrationer av originalsköldebrev med vapenbeskrivning samt ett nytt kapitel som beskriver adelskapets övergång mellan generationer. Dessutom visas vapnen en sista gång för de ätter som utslocknat sedan föregående kalender. Ätter har kompletterats med personbestånd i utlandet och ett flertal vapen och stamträd har ritats om. Detta standardverk över svensk adel är den 106:e årgången och började ges ut 1854.

Detta är den 107:e årgången av Sveriges Ridderskap och adels kalender sedan den första matrikeln över den svenska adeln började att ges ut år 1854. Över 3000 ätter har introducerats på Riddarhuset under århundradena. Adelskalendern 2016 redovisar de 663 som fortlever. De fördelar sig på 47 grevliga, 131 friherrliga samt 485 adliga ätter och presenteras med vapen, historisk inledning och personbestånd. För första gången i Adelskalenderns historia redovisas vapensköldarna med alla dess attribut såsom rangkronor, hjälmprydnader och sköldhållare. Vapnen är hämtade från Sveriges Ridderskaps och Adels Wapenbok utgiven 1857–1879 av C. A. Klingspor och A. W. Stiernstedt. Adelskalendern 2016 pryds även av 15 vapen ur originalsköldebrev donerade till Riddarhuset.

Detta är berättelsen om det svenska ridderskapets hus – vårt lands kanske mest praktfulla barockbyggnad och adelns samlingsplats i över trehundra år. Efter långdragna förhandlingar började Riddarhuset byggas 1641 på udden mellan Norrström och Riddarholmskanalen, mitt i den nya stormaktens huvudstad. I den överdådiga Riddarhussalen sammanträdde adeln vid riksdagarna fram till ståndsriksdagens avskaffande 1866. Här speglas Sveriges historia och den svenska adelns öden och äventyr. I nyutgåvan av boken Riddarhuset fångas husets historia och stämningar av den framstående fotografen Hans Hammarskiöld (1925 – 2012) kompletterat med foto av Dick Norberg och Gabriel Hildebrand. Historikern Alf Åberg (1916 – 2011) ger en fängslande bild av adelns historia – från riddartiden, stormaktstidens nyadlande och de många krigen till frihetstidens och den gustavianska tidens maktkamper och ståndssamhällets upplösning. Arkitekturhistorikern Claes Ellehag skildrar riddarhusprojektet och dess arkitekter, medan Anna Hamilton gör en rundvandring i byggnaden och låter oss stifta bekantskap med dagens Riddarhus. Nyutgåvan har försetts med ett personregister och kompletterats med engelska sammanfattningar. Boken Riddarhuset är ett mäktigt dokument över den storslagna byggnaden med dess 2 331 vapensköldar, magnifika interiörer och rika skulpturala utsmyckning.