Salikon Förlag – förlag

En hyllning till Ingrid Vang Nyman och det moderna genombrottet inom svensk barnboksbild. I augusti 2016 skulle Ingrid Vang Nyman ha fyllt 100 år. Trots att hennes bilder är vida spridda genom några av Astrid Lindgrens mest älskade böcker och genom grundskolans läsebok Nu ska vi läsa! så är hon märkligt okänd. Nu kommer en illustratörsantologi där kända nutida illustratörer skriver och tecknar om Ingrid Vang Nymans betydelse för den moderna bilden. En färgstark, intressant och perspektivrik bok. Den är dessutom ovanlig: Illustratörer skriver om en illustratör. Det händer inte så ofta. Många av Sveriges mest kända illustratörer har visat sitt engagemang för att lyfta en kollega som har haft så stort inflytande på barnboksillustration utan att få sin rättmätiga plats på den barnlitterära parnassen. Medverkar gör bland andra Anna Höglund, Pija Lindenbaum, Eva Lindström, Jan Lööf, Matilda Ruta, Gunna Grähs, Ulla Rhedin, Thomas Tidholm, Olof Landström, Lennart Eng, Anna Bengtsson, Ann Forslind, Joanna Hellgren,Emelie Östergren, Siri Ahmed Backström, Karin Cyrén, Fam Ekman och Emma Rendel.

En intellektuell och politisk vänskap i efterkrigstidens Europa - Astrid Lindgrens brevväxling med Louise Hartung 1953-1965 Vänskapen mellan Astrid Lindgren och den bildade tyskan Louise Hartung uppstod när Louise, som upplevt kriget på mycket nära håll, tog med Astrid Lindgren på en hemlig utflykt in i Östberlin en oktoberkväll 1953. Mer än 600 brev utbytte de två fram till Louise Hartungs död 1965, de sågs också på olika håll i Europa och genomförde flera resor med Louises Wolksvagen Convertible, som de två kvinnorna on the road döpte till "Das Heidenkind" (Det hedniska barnet). Korrespondensen med den mycket begåvade Louise Hartung blev ett kulturellt och politiskt utmanande fönster mot en annan och större värld än den Astrid till vardags rörde sig i hemma i Stockholm. Men vänskapen kunde vara lika ansträngande som själsligt befriande och intellektuellt lockande från Berlin kom en flod av kärleksfulla brev, färska blommor och presenter. På brevpapper och i telefon hade Astrid och Louise rika samtal om kvinnoliv, samhällsfrågor och litteratur, både för vuxna och för barn och ungdomar. Louise Hartung var en bildad, skarpsinnig läsare (och ett glödande Goethe- och Strindbergfan) och i henne hade Astrid under alla deras år också en kvalificerad, vass lektör och rådgivare när det gällde sina böcker.

Lars Bengtssons bildbibliografi över Astrid Lindgrens skrifter 19212010 är ett enastående och originellt verk. Den inte bara förtecknar alla skrifter i hennes författarskap. Den avbildar dem också. Och det är varje upplaga/tryckning av varje bok som avbildas bredvid de fullständiga bibliografiska uppgifterna som är hämtade från böckernas kolofoner och tryckortssidor. Med sin bildbibliografi tävlar Lars Bengtsson med Stiftelsen för beva-randet av Astrid Lindgrens gärning om vad som bäst bidrar till att bevara gärningen. Den fullständiga redovisning av författargärningen som Lars Bengtsson har samlat ihop till, är i alla fall en utomordentlig grund för fortsatta studier av verken och deras tillkomsthistoria. Innehållsförteckningen listar 42 barn- och ungdomsböcker, 52 bilderböcker, 28 samlingsvolymer och 151 texter av olika slag, allt som allt 273 skrifter. Böckerna har utkommit i sammanlagt 859 avbildade upplagor eller tryckningar uppvisade med 658 bilder. För litteraturvetaren intressant är Lars Bengtssons fynd av berättelser som är publicerade i kalendrar och tidskrifter innan de blev använda som kapitel i olika böcker. Så finns t. ex. kapitlet Hur Olle fick sin hund i Alla vi barn i Bullerbyn, publicerat i Landsbygdens Jul 1938 under rubriken Olle och Svipp. Åtskilliga liknande förpubliceringar/återanvändningar av berättelser är redovisade under respektive bok. Icke återanvända berättelser finns förtecknade i avdelning 7: Astrid Lindgren före Astrid Lindgren, dvs. berättelser publicerade före 1945 då Pippi Långstrump etablerade henne som författare. Bildbibliografin utgör också en utgångspunkt för studiet av bildkonsten i skrifterna och illustrationernas betydelse för böckerna och berättelserna. Astrid Lindgrens gärning bevaras bäst genom utgivningen och studiet av hennes skrifter. Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 118.

Citatet i titeln kommer från filosofen Schopenhauer och Astrid Lindgren använde det ibland för att beskriva sitt arbete. Alla håller nog inte med om att hennes ord var vanliga, där finns också ord som man letar förgäves efter i ordböckerna. Men säkert är att det hon sa var ovanligt, och har påverkat, och påverkar, människor i alla åldrar både i Sverige och världen över. Astrid Lindgren blir man aldrig färdig med, hennes texter öppnar nya vyer och ger nya insikter vid varje omläsning. Lena Törnqvist har ägnat de senaste trettio åren åt att läsa och läsa om böckerna. Hon redovisar här en del av det hon hittat, kompletterat med citat från Astrid Lindgrens egna brev och efterlämnade arkiv. Det handlar om språk, politik, könsroller, kärleken till Stockholm och mycket, mycket annat.

Pippi Långstrumps danska skapare En biografi om konstnären, radikalen och modernisten Ingrid Vang Nyman. Alla känner Pippi Långstrump. Och alla vet att det är Astrid Lindgren som skrivit böckerna. Men vem tecknade bilden av världens starkaste flicka? Få känner till att illustratören kom från Danmark och att det var hon som på 1940-talet lyckades bryta Elsa Beskow-idealet i den svenska barnlitteraturen. Att det var hon som på allvar förde in modernismen i barnkammaren genom teckningarna till Pippi Långstrump men också genom den läsebok som under ett par årtionden var den mest använda i svenska skolor. Det här är boken om Ingrid Vang Nyman (1916-1959) och hennes livsöde. Hur hon föddes i en välbeställd jylländsk familj och genom giftermål rörde sig i det svenska kulturlivets centrum, men också om hennes grönländska släktingar. Om konstnärsliv i Stockholm under de sista krigsåren, om framgångar och genombrott men också om tvivel, fysisk och psykisk sjukdom och en förlagsvärld som inte var redo att möta en så radikal tecknare och hennes krav.