Sigma förlag HB – förlag

Alla behöver någon gång skriva något. Det kan röra sig om kortare texter, till exempel ett mejl eller en insändare. Ibland är det fråga om längre texter som en rapport eller en uppsats. Det kan också röra sig om specifika texter som till exempel ett protokoll i bostadsrättsföreningen. Boken kan användas av alla som behöver skriva något. Den kan också användas som handbok på universitet och högskolor. Skriva texter - en hjälpreda är en allt-i-bok som tar ett samlat grepp om de problem som kan uppstå när man skriver. Boken har en detaljerad innehållsförteckning. Boken består av sju delar: textskrivregler, rätt eller fel i språket, språkriktighetsfrågor, försvenskning, engelskans inflytande, några råd till dig som skriver samt grammatisk uppslagsdel.

Från att ha legat i fattiga kvarter i stadens utkant har nu ateljégården på Södermalm blivit till en mycket populär innerstadsadress. Gården är än idag en levande konstnärsmiljö, en oas för fritt skapande mitt i den brusande stadens hjärta. Det är en unik miljö som vi måste värna om vi vill att Stockholm ska förbli en plats för kultur och fritt skapande.

Se här hur vi kan förändra världen för en stund München sent 40-tal..... När kriget var slut och Roland Haeberlein började skolan var München fortfarande en stad i ruiner. Bayern ingick i den amerikanska ockupationszonen och gatorna patrullerades och bevakades av amerikanska soldater. Kvar från kriget fanns också många lemlästade och hemlösa tyskar som drog omkring på gatorna. Det kunde därför vara en skrämmande upplevelse för en liten pojke att vandra den långa vägen till och från skolan. En lång halvtimme av vånda varje dag! Roland hittade på en lek för att fördriva rädslan. Han började leta efter saker som låg på vägen. ”Det som jag kände igen hade jag ingen större nytta av. Men det som jag inte hade något direkt svar på vad det var, utan behövde gissa, det hjälpte mig att komma bort från rädslan och skräcken, som lurade i ruinernas skugga. Ju konstigare saker som jag hittade efter vägen, desto bättre mådde jag.” Så föddes de idéer som tjugo år senare skulle resultera i skulptören Roland Haeberleins färgstarka och burleska figurer som finns att beskåda på många platser i Sverige. Bland de mest kända är Fatbursparkens skulpturallé på Södermalm i Stockholm samt Soluret i Karlstad.

Det var den 1 december 2003. Försäkringsbranschen var svårt drabbad efter 9/11. Före terrordådet utvecklades Skandia på ett fantastiskt sätt. Efter 9/11 led hela branschen gigantiska förluster. Men nu riktades Sveriges blickar mot Skandia. Kritiken mot miljardbonussystemen i Skandia hade vuxit lavinartat bland Skandias aktieägare, medierna och därmed den svenska allmänheten. Det var dags för en av de mest uppmärksammade presskonferenserna någonsin i svenskt affärsliv. Tiden för efterräkningen var inne. Systemen skulle stoppas och de skyldiga skulle hängas ut. Allt var förberett för en offentlig avrättning. Det var tid för den s.k. Skandiaskandalen. I denna bok beskrivs de verkliga skandalerna i den s.k. Skandiaskandalen. Det är en bok om manipulation av medierna, men också om mediernas okritiska hållning och manipulation av läsarna, om lynchjustis, rättsröta, rättsvårdarnas tillkortakommanden, ryggradslöshet och illojalitet. I allmänhetens ögon rör den s.k. Skandiaskandalen fortfarande egentligen endast två personer. De verkliga Skandiaskandalerna handlar om helt andra aktörer. Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm sedan år 1992. Han har ägnat den största delen av sitt yrkesliv åt sådana rättsfrågor som var centrala i den s.k. Skandiaskandalen och är författare till ett stort antal böcker och artiklar i aktiebolagsrätt och andra rättsområden.

Hur förhåller vi oss till den offentliga konsten idag? Vad betyder den? Bryr vi oss om den över huvud taget? I den här boken tas Liss Erikssons offentliga verk som ett exempel. Liss Eriksson var en av de mest betydande svenska skulptörerna under andra hälften av 1900-talet.Hans verk finns spridda över hela Sverige. Bland de mest kända är Järnpojken i Gamla Stan, La Mano vid Katarinavägen och Paret vid Valdemarsudde, alla i Stockholm. I Arvika finns bl a Fågelmannen och i Lund Huset. Författaren har försökt spåra och dokumentera flertalet av Liss Erikssons skulpturer runt hela Sverige. Vid dokumentationen har författaren intervjuat människor på plats för att höra vad de tycker om skulpturerna. Det ger en insikt i hur offentlig konst uppfattas av betraktarna i närmiljön. Efterord av konsthistorikern Thomas Millroth.