Unni Drougge AB – förlag

Hella Hell är en belevad världsdam på drygt fyrtio som har en okontrollerbar erotisk böjelse för mycket unga pojkar. Hon har genom en smart karriärstrategi lyckats skapa sig en arbetsfri inkomst som delägare i en framgångsrik reklambyråverksamhet. Under de år då hon arbetade som art director kunde hon dölja sin perversa lidelse genom att till sig knyta tonåriga manliga praktikanter och förlusta sig utomlands med unga pojkmodeller. Efter ett misslyckat äktenskap med en tio år äldre man blir hon ensam med en obstinat dotter vid namn Lola. Hella försöker hålla sin hemliga lust i schack med hjälp av lugnande medel som dock gör henne djupt deprimerad och en sommar på Ibiza släpper hon hämningarna.

Jag tyckte att det såg vackert ut när min flickvän just blivit våldtagen. Men det var också det enda som kunde belasta mitt moralkonto och det kände hon givetvis inte till. Annars påverkades jag inte nämnvärt, det var ju hon och inte jag som råkat ut för övergreppet. Så inleds konstnären Maximilian Frisks berättelse om hans livs magnum opus, ett konstverk i sex etapper som till en början tycks bisarrt och egotrippat men som efterhand framstår som en osjälvisk offergärning. När flickvännen lämnar honom blossar ett kvinnoförakt upp inom Maximilian som han inte vet var han ska göra av. Han inser att kvinnan står chanslös inför männens maktbehov och han värjer sig inför tanken att han själv fortplantar förtrycket. De båda viktigaste kvinnorna i hans liv, hans mamma och hans förra flickvän, är olyckliga kan det ha med honom att göra?

Annie och Hillevi är två neurotiska väninnor i medelåldern med tre barn vardera. När den ena är sambo är den andra singel och deras ständiga diskussion går ut på vad man ska ha karlar till. Singelkvinnan förordar sexuell frihet medan hon som befinner sig i tvåsamhet försvarar tryggheten i ett fast förhållande. Men ingen av dem är någonsin nöjd. När rollerna byts, byts också argumenten ut. Varje samtal mellan de två väninnorna mynnar ut i ett frustrerat missnöje över männen, vare sig det gäller deras frånvaro eller deras närvaro.

Wenke är en framgångsrik ensamstående karriärkvinna i trettiofemårsåldern som arbetar med tv-dokumentärer. Hon står precis på branten till burnout när en kvinnlig konkurrent vinner det prestigefyllda Wallraffpriset och Wenke känner hur hon faller. Hon kryssar mellan skönhetskirurgen och terapeuten men ingenting hjälper förrän hon oavsiktligt hamnar på ett möte för anonyma narkomaner. Helt oväntat blir hon djupt berörd av en man som just rest sig ur ruinerna av ett tungt heroinmissbruk. Mannen har en lysande karriär som jurist bakom sig och Wenke gör allt för att hjälpa honom på fötter. Hon upptäcker att hon för sig själv länge dolt ett avancerat tablettmissbruk för att komma över sorgen efter sitt enda barn som hon förlorade tolv år tidigare. Den nye mannen i hennes liv fyller henne med all den närhet hon dittills saknat i sitt liv och de inleder en symbiotisk relation. Wenke drivs av en oemotståndlig vilja att förstå varför en så attraktiv och välutbildad karl sjunkit så djupt.

Unni lever ensam med sina fem barn. Hon har landat i tillvaron efter en uppslitande skilsmässa, är etablerad som författare, flitigt anlitad som föreläsare och har många vänner. Så gör Niclas entré, och de blir besinningslöst förälskade. Han är ung och vilsen, men Unni stöttar honom hon anar bara inte till vilket pris. Utåt är de ett lyckligt par, men hemma är tillvaron allt annat än idyllisk. Hon reser runt i Sverige och föreläser om mäns våld mot kvinnor men lever själv i ett misshandelsförhållande. Samtidigt som hon hjälper Niclas att bygga upp en framgångsrik karriär som litterär agent offrar hon sin egen. Niclas svartsjuka styr snart hela hennes liv. Bit för bit släpper hon taget om det viktigaste hon har: barnen, vännerna, skrivandet

Året är 1976 och den unga Sophie är på jakt efter en identitet. Vad är en tjej utan en kille? tänker hon och kastar sig in i ett förhållande med den bildsköne gossen Aron. Aron lider av patologisk samlarmani. Han samlar framförallt på skivor, och en dag kommer han hem med en kartong specialimporterade punksinglar. Båda rycks med av den larmande punkvågen som exploderar över hela västvärlden. Aron får fullt upp med att utöka sina samlingar och Sophie anammar genast punkens alla attribut. Aron ser inte med blida ögon på flickvännens högljudda och kaxiga stil. Han anmärker på hur hon ser ut, vad hon gör och vad hon säger. Relationen urartar då Sophie i ett missriktat frigörelseförsök börjar prassla med en lokal punkgitarrhjälte som Aron beundrar. Därefter åker hon till London med två ökända groupies och tröstar sig med att förföra kända punkartister. Men varken sex, droger eller rock n roll i Londons sjudande punkkittel kan rädda Sophie från sorgen över att ha blivit dumpad av Aron.

Barbara Wilson-Bladh beskriver sig själv som en måttlig medelålders mittenmänniska. Varken mer eller mindre. Både i sitt äktenskap med den jazzälskande och knepige Björn och i sitt arbete som psykoterapeut är hon förnuftets stöttepelare. Och det är hon stolt över. Hon vill inte bli som sina patienter som försöker rymma från sina liv. Barbara står kvar i sitt, fastän det inte blev några barn och fastän karriären för längesen stagnerat..

Den unga Emelie har alltid varit följsam och anpasslig. När hennes mamma anmäler henne till det stora EU-jippot Miss Europa ställer hon lydigt upp och blir efter ett par skönhetskirurgiska ingrepp uttagen till final. Men när hon under högtidliga former koras till representant för Sverige flyger fan i henne och hon orsakar stor skandal. Emelie flyr ner till Brovattnet med den unge hungrige journalisten Calle hack i häl. Där lever folk ett stillastående, tryggt och bekvämt liv i gemytligt grannskap. Men i samma stund som Emelie gör entré rörs idyllen i Brovattnet upp. Kristin, den harmoniska hemmafrun, blir våldtagen av en brutal best. Thea, den folkkära äldre författarinnan, får sina sexuella lustar väckta av Emelies välsvarvade kropp. Och Sanne, den moderna häxan, förlorar sin kraft.