Uppsala universitet – förlag

Radikalnationalism är en politisk ideologi som huvudsakligen fokuserar på att förbinda ett föreställt folk med ett avgränsat territorium. Under 2000-talet har dess idéer allt oftare uttryckts i den politiska mittfåran. I Trons försvarare synliggör Tomas Poletti Lundström hur begreppet religion i decennier underbyggt det politiska budskapet hos tre betydelsefulla aktörer i det radikalnationalistiska landskapet: Sverigedemokraterna, Nordiska motståndsrörelsen och The Golden One.

När en individ rör sig över gränserna inom EU aktualiseras ofta frågor om hur EU-medlemsstaternas system för individbeskattning förhåller sig till EU-rättens principer om fri rörlighet. Ett grundläggande drag i inkomstskatterätten är att den stat där en person är bosatt (hemviststaten) beskattar personens globala inkomster och därigenom på olika sätt beaktar den enskildes skatteförmåga. När personer bor i ett land och arbetar eller har inkomster i andra länder (källstater) kan det emellertid uppstå situationer när hemviststaten inte längre har möjlighet att beakta den samlade skatteförmågan.

Den övergripande frågan som behandlas i boken är vilken medlemsstat som i sådana situationer har ansvaret att beakta personliga förhållanden och andra skatteförmåner. Av ett klassiskt rättsfall från EU-domstolen – Schumacker – framgår att hemviststaten har det grundläggande ansvaret att beakta en enskilds skatteförmåga, medan ansvaret kan övergå till källstaten i vissa undantagsfall.

Syftet med boken är att studera i vilken utsträckning EU-rätten kräver att en källstat vid inkomstbeskattningen ska beakta individens samlade skatteförmåga genom att medge olika skatteförmåner som annars är förbehållna för personer som är bosatta i landet. Boken är i stor utsträckning en rättsfallsstudie av EU-domstolens avgöranden på området. En annan central del av boken utgörs av en undersökning av hur utvecklingen av EU-domstolens rättspraxis avseende källstatens ansvar förhåller sig till den svenska individbeskattningen.

Jur. dr Martin Berglund är verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Han är också knuten till forskningsstiftelsen Centrum för Skatterätt.

En utflyttningsskatt är en skatteregel som aktualiseras när en person flyttar ut från landet. Skatteregeln syftar ofta till att skydda utflyttningsstatens skatteanspråk, eftersom dessa vanligtvis upphör när personen flyttar. Utflyttningsskatter har under senare år blivit allt mer omdiskuterade, inte minst utifrån EU-rättsliga utgångspunkter. I denna studie identifieras och kritiskt analyseras flera av de problem som uppstår när dessa skatteregler möter de skatteavtals- och EU-rättsliga regleringarna. Dessa båda regleringar kan begränsa de nationella skatteanspråken, varför utflyttningsskatterna i stor utsträckning har ändrats under de senaste åren. Även frågan om dessa nya regleringar är ändamålsenliga och effektiva undersöks i avhandlingen.

I studien analyseras hur olika typer av utflyttningsskatter förhåller sig till EU-rätten och till de skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder. När det gäller EU-rätten bygger analysen vidare på och fördjupar tidigare svensk och internationell forskning på området. Mot bakgrund av senare års praxis görs dessutom en aktuell analys av EU-domstolens prövning rörande frågan om en nationell regel utgör ett förbjudet hinder eller inte. I litteraturen har utflyttningsskatternas relation till skatteavtalen endast behandlats sparsamt. I denna framställning identifieras åtskilliga tolknings- och tillämpningsproblem när det gäller frågorna "om" och "hur" avtalen kan tillämpas på utflyttningsskatter.

Demokrati handlar bland annat om att utse vem eller vilka som ska sättas i maktpositioner. Med denna makt följer ansvar. För att utkräva detta krävs dels information om makthavarnas handlande, dels mekanismer för att faktiskt utkräva ansvaret. I avhandlingen visas de verktyg som riksdagsledamöterna har till sitt förfogande for att kontrollera och utkräva ansvar av regeringen. Det handlar om interpellationer och frågor, KU:s granskning, möjligheten att begära särskilda debatter, misstroendeförklaring och åtal mot statsråd för brott begångna i tjänsten. Tillsammans bildar dessa ett regelsystem som utgör basen för riksdagens kontrollmakt och för denna avhandling.

Författaren diskuterar inledningsvis de värden som ligger bakom kontrollmakten för att få fram de funktioner som kontrollen ska fylla. Därefter följer en utförlig genomgång av de delar som utgör den direkta kontrollen av regeringen. Den kompletteras med empiriska undersökningar av spörsmål och konstitutionsutskottets granskningsbetänkanden. Avslutningsvis analyseras riksdagens kontrollmakt och författaren diskuterar förslag till förändringar som syftar till att tydliggöra de olika kontrollinstrumentens roll och funktion i kontrollmakten.

I avhandlingen analyserar författaren riksdagens kontrollmakt på ett delvis nytt sätt. Diskussionen kopplas tydligare till teoretiska utgångspunkter och sätter därigenom in kontrollen i sitt sammanhang. Detta skapar en djupare forståelse av kontrollmakten och dess funktion och betydelse.

This thesis is about the distrubution of responsibilities in the environmental law enforcement procedure, between the state and the individual environmental actor. The state and its public authorities have a fundamental environmental responsibility. This responsibility is nevertheless shared with the actors. Actor responsibilities include taking sufficient precautionary measures,and controling the own activities. This also covers responsibilities for knowledge and investigation, which are in focus in the thesis analysis. Such responsibilities are enforced by administrative authorities. Enforcement, however, also entails exercise of public power against the individual, and thus warrants proper procedure and safeguards of legal certainty. Such procedural responsibilities include ensuring decision making materials to support their exercise of authority. It also means that the authority has formulate clearly to the actor what their legal duties are, and what they need to do to avoid further enforcement. These administrative dutiesmay entail the authority taking over the actor's information responsibilities under environmental law. Enforcement of actor responsibilities thus becomes inconsistent, or even contraproductive.

This thesis comprises analysis of the meeting of environmental and administrative law in the enforcement situation. The analysis is focused on balancing effective implementation and enforcement of policy aims, and the safeguards of the individual's rights and freedoms. The aims is to find ways to coordingate instead of prioritising these objectives. The research is based on a comparative study and analysis of the enforcement systems of Sweden, the United Kingdom (England and Wales), and the Netherlands. The importance of distinguising between the different purposes and aims of the responsibilities is argued. Actor responsibilitiesfor precaution and information should be recognised also in the enforcement procedure. A communicative enforcement procedure, and more purposive assessment of the properdistribution of responsibilities in the individual case may provide both effective enforcementand legal certainty.

Rätten till religions- och samvetsfrihet har av Europadomstolen beskrivits som en av grunderna i ett demokratiskt samhälle, men hur långt sträcker sig egentligen denna rätt för hälso- och sjukvårdspersonal? Har läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal rätt att få agera i enlighet med sin religion eller tro, och i så fall under vilka förutsättningar? Får exempelvis en läkare vägra att följa ett visst föreskrivet handlingssätt eller att utföra vård och behandling som strider mot dennes religion eller tro?

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka det rättsliga utrymmet för hälso- och sjukvårds­personal att i sin yrkesutövning handla i enlighet med sin religion eller tro utifrån skyddet för religions- och samvetsfriheten, och utifrån de krav som ställs på god vård. En central fråga som diskuteras är vilket skydd religions- och samvetsfriheten ger personal som av religiösa och moraliska skäl inte vill medverka vid eller utföra viss vård.

En förutsättning för att hälso- och sjukvårdspersonal ska ha rätt att utöva sin religion eller tro enligt Europakonventionen, är att det inte finns några motstående skyddsvärda intressen som kan motivera en begränsning av en sådan rätt. Frågan är om och på vilket sätt det är möjligt att tillgodose personalens religiöst grundande önskemål, och samtidigt säkerställa de krav som ställs på god vård och internationella åtaganden såsom rätten till hälsa.

I avhandlingen analyseras även vilket skydd diskriminerings­lagens och Europakonventionens bestämmelser om religiös diskriminering ger personal som av samvetsskäl inte vill medverka vid eller utföra viss vård. Dessutom diskuteras arbetsgivarens ansvar att motverka diskriminering som har samband med arbetstagares och arbetssökandes övertygelse. Utöver detta studeras även vilka överväganden som gjorts när olika former av samvets­­grundad vägran, såsom vård­vägran och värnpliktsvägran, behandlats av den svenska lagstiftaren och Europadomstolen.

Kavot Zillén är verksam vid juridiska fakulteten i Uppsala och undervisar på jurist­programmet i allmän förvaltnings­rätt, samt i fördjupnings­kurserna Medical Law och socialrätt. Hon är kursansvarig lärare för en kurs om religionsfrihet i sekulära och religiösa kulturer vid teologiska fakulteten och föreläser om medicinsk rätt vid medicinska fakulten i Uppsala. Hon är dessutom ansvarig för en sommarkurs om Comparative Human Rights and Health som årligen hålls vid Yale University i USA. Kavot har tidigare arbetat med medicinrättsliga frågor vid hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och är för närvarande tjänstledig från Inspektionen för vård och omsorg.

Boken är ett resultat av ett symposium kring Ingmar Bergman som ägde rum på Fårö under jubileumsåret 2018. Konstnärer med skilda erfarenheter av Bergman, film och teater diskuterade tillsammans med forskare från olika discipliner, fakulteter och universitet regissören Ingmar Bergmans konstnärskap och hans betydelse för svenskt konst- och kulturliv. Diskussionerna var intensiva och präglades av personliga reflektioner, perspektivrikedom och ny kunskap som på intressanta sätt länkade samman teori och praktik. Antologin Ingmar Bergman mellan teori och praktik innehåller 20 texter med stor spridning på ämnesval och infallsvinklar. Här varvas korta essäer med analytiska vetenskapliga artiklar, personliga kommentarer och reflektioner kring konstnärliga praktiker. Texterna om Ingmar Bergman och film, teater, arbetsböcker, regi, skådespeleri, arv, minne, teologi, bildkonst, musik, ljud, litteratur, barndom, lek, feminismer, #metoo, exil, svaghet samt ”den så kallade verkligheten”, med mera, är skrivna av: Hannah Altmann, Christo Burman, Axel Englund, Jonas Forssell, Carolina Frände, Karin Helander/Gunnel Lindblom, Jacob Hirdwall, Jan Holmberg, Peter Jackson Rova, Malena Janson, Maaret Koskinen, Lisa Folkmarson Käll, Hannes Meidal, Erica Norman, Suzanne Osten, Natalie Ringler, Anna Sofia Rossholm, Astrid Söderbergh Widding, Folke Tersman och America Vera-Zavala med inledning av Olle Jansson, Astrid Söderbergh Widding och Karin Helander. Boken ges ut av Uppsala universitet – Campus Gotland i samarbete med Stockholms universitet och Stiftelsen Ingmar Bergman.