Västmanlands läns museum – förlag

Varför levde hundratals sovjetiska soldater i Bergslagens skogar under andra världskriget? Vad var ett ryssläger? Och varför tänds än idag ljus vid den så kallade rysstenen? Under andra världskriget flydde tusentals människor från krigets Europa till det neutrala Sverige. Bland dem fanns sovjetiska militärer. De hade rymt från tyska fångläger i Norge och Finland där de utnyttjats som slavarbetare för att bygga anläggningar, vägar och järnvägar. När de kom till Sverige placerades de i förläggningar, till stora delar styrda av sovjetmakten. De kallades ryssläger och betraktades till och med som sovjetiska områden. Det största av dem fanns i Krampen utanför Skinnskatteberg. Stalin ansåg att dessa sovjetiska militärer var förrädare och ville straffa dem med nya arbetsläger eller döden. Ändå utlämnade Sverige 2500 av flyktingarna till Sovjetunionen, en historia som länge tystats ner. Västmanlands läns museum och journalisten Hans Lundgren har i många år sökt och samlat minnen och fakta om dessa läger och människor. Boken bygger även på minneanteckningar från en av de sovjetryska soldaterna, Anatolij Emets.

Skuggorna är en biografisk berättelse om en familj, en tid och en plats. Den gläntar på dörren till det förflutna - läsaren har bara att stiga in i familjen Hamiltons värld i det tidiga 1900-talet. Författaren, Yvonne Gröning, har tagit del av dagböcker och brev från en tid då familjens liv präglades av djup tragik, självmord och död. En tid med världskrig, klassmotsättningar och pandemin Spanska sjukan. Där finns också kärlek, en stark sammanhållning och oväntad poesi. Syskonen träder fram ur skuggorna och vi får möta dem på ett sätt som vi inte har gjort tidigare.

Erik Hahr formade det nya Västerås under de dynamiska årtiondena i början av 1900-talet. Industrin expanderade och ett nytt samhälle växte fram. Han ritade det mesta både före, under och efter tiden som stadsarkitekt 1909-1935: enfamiljsvillor för borgerskap och industriledare, flerfamiljshus för arbetarna, stadshotell, skolor och industribyggnader. Hans hus var alltid i takt med tiden. Från det sena 1800-talets nationalromantik, via jugend och 1920-talsklassicism till 1930- och 1940-talens funktionalism. I en avslutande katalogdel redovisas alla Erik Hahrs byggnader i Västerås. Bokens rika innehåll med många illustrationer ger också utblickar över vad Erik Hahr skapade på andra platser i Västmanland och Sverige.

En bok om människor, om försvarets organisation förr och nu och om försvarsindustrin i Västmanland. Berättelser från det tidiga 1700-talet fram till idag. Om krig och om de som återvände eller aldrig kom tillbaka. Om regementen och övningsplatser som har byggts upp, använts och lagts ner igen. Berättelser från beredskapstiden och industrins arbete med tillverkning och underhåll för landets försvar

År 1921 restes den första byggnaden på det område i Västerås som skulle komma att bli Vallby Friluftsmuseum. Ambitionen var att skapa ett ”Västmanland i smått”, där såväl byggnader som växter och djur skulle berätta om västmanländska traditioner och livsvillkor under flera hundra år. Idag rymmer friluftsmuseet fyrtiotalet byggnader, som harhämtats från olika platser i Västmanland. I den här boken får du som läsare följa med på en resa genom friluftsmuseets historia. I text och bild berättas om visionerna, museimiljöerna och de pedagogiska idéerna. På museiområdet har det spelats teater, firats midsommar, klappats djur och arbetats med hantverk. Ett avsnitt handlar om människorna på museet som har gjort verksamheten möjlig. Vallby Friluftsmuseum är ett levande museum. Många besökare kommer tillbaka, ofta flera gånger per år. I boken får besökarnas egna minnen utrymme i form av personliga berättelser och bilder, och de ger innehållet en extra dimension. Museet har varit och ären plats för kunskap och möten. . en plats som gått rakt in i mångas hjärtan. Boken ges ut i samarbete mellan Vallby friluftsmuseum, Västmanlands läns museum och Västmanlands hembygdsförbund.

I Västerås fanns på 1980-talet goda möjligheter att måla i offentlig miljö, vilket ledde till att staden tidigt blev en av Sveriges mest betydelsefulla graffitistäder. I stadens hamnområden kunde ungdomarnas konstnärliga uttryck och kreativitet utvecklas. På 1990-talet blev Västerås som graffitiscen ett begrepp i Sverige. Målarna var många till antalet och deras inflytande var stort både inom och utanför Västmanland. Idag har Västerås en strikt policy med "nolltolerans" gentemot graffiti på offentlig plats. De gamla platserna i hamområdet är inte längre tillgängliga. En lagändring från 2004 har inneburit en straffskärpning för skadegötrelse vilket har påverkat många målare. Utvecklingen har lett fram till en debatt om värdet av stadens graffitimålningar. Det har också kommit att handla om attityder till graffiti i stort. Vissa betraktar all graffiti som skadegörelse. Andra vill skilja "klotter" från graffiti, genom att se den som en konstform. En del ger graffitin en tydlig konstnärlig status genom att placera in graffitin i begreppet streetart.

Skinnskatteberg är namnet på en socken, en bergslag, ett järnbruk, en tätort och en kommun – en av Sveriges minsta. Vid sekelskiftet 1900 drogs järnvägen genom Skinnskatteberg, vilket gav orten nya förutsättningar. Järnbruket lades ner, ett sågverk uppfördes och ett nytt industrisamhälle växte fram. 1950 startade AB Statens skogsindustrier en wallboardfabrik, som snart blev Europas största tillverkare av hårdboard. Samhället blomstrade och industrin blev en viktig del i välfärdsbygget. På 1980-talet kom krisen, protesterna och nedläggningen. Boken handlar om samhället, om människorna, om den finska arbetskraftsinvandringen och om arbetet i industrin. I text och bild skildras tillverkningen av hårdboard. Berättelsen ger stort utrymme åt arbetarnas egna röster, som varvas med unika bilder. Alla bildtexter och varje kapitel har en sammanfattning på finska.Kaikista kuvateksteistä ja kirjan luvuista on tehty yhteenveto suomeksi.