Clara Dackenberg – illustratör

NOMINERAD TILL AUGUSTPRISET 2018!

"Hemma hos Harald Henriksson är rasande smart och subtil." Bodil Juggas, Arbetarbladet"Brandelius och Dackenberg har lyckats göra en nyanserad bok om ett ämne som många kan känna igen sig i." Anna Matzinger, Vi Föräldrar

"Själfullt illustrerat och berättat, om att följa med sin trötta mamma till jobbet. Ett jobb som går ut på att städa hos en familj som lever i ett helt annat skikt av samhället."Ulrika Clementzlor, Hallå Landskrona

"Så fint berättad - läs, bara läs!" Emma Håkansson, Hallå Lund

"Dubbelporträttet av dem som har och dem som inte har i Hemma hos Harald Henriksson är lysande. Dackenbergs sinne för detaljer och stämningar i kombination med Brandelius träffsäkerhet och blick för sociala skiktningar skapar en avskalad berättelse med sprängkraft."Mia Österlund, Opsis Barnkultur

"Inte oväntat har Uje Brandelius en finkalibrerad känsla för hur arbetarklassens barn redan i unga år har en medvetenhet om klasskillnader som de kanske inte kan sätta ord på. ... Jag blir positivt överraskad av Uje Brandelius debut, som skickligt undviker att demonstrationstågsskrika rakt i läsarens nylle utan som i stället låter de politiska slutsatserna kläckas i ögonvrån."Kristian Ekenberg, Gefle Dagblad "Det här är en genialisk bilderbok, med många olika lager. Mellan barnen finns än så länge inga hinder. Mellan mödrarna står en tjock mur. Försiktigt petar bilderboken på vår tids ömmaste tå: Det finns klasskillnader. Livet är orättvist. En vacker dag kommer flickan att förstå varför Harald aldrig kom hem och lekte hemma hos henne." Gunilla Brodrej, Expressen

"Uje Brandelius och Clara Dackenberg närmar sig subtilt och inkännande barnfattigdomens gissel i "Hemma hos Harald Henriksson". Här är de politiska slagorden fjärran, barnets längtan bort står i centrum."Yukiko Duke, Svenska Dagbladet"Hemma hos Harald Henriksson är bland det bästa jag läst i bilderboksväg i år. ... En stor eloge till både författare och illustratör för detta lilla mästerverk!"Barnens boktips

Idag är en rolig dag. En sådan dag när mamma och jag ska åka till Harald Henriksson. För att komma till Harald Henriksson måste man först ta en buss, sen en tunnelbana, sen en annan tunnelbana, sen en buss till och sen måste man gå en bit. Det är så roligt att leka kurragömma hemma hos Harald Henriksson för det finns flera miljoner rum att gömma sig i.

Hemma hos Harald Henriksson är skriven av Uje Brandelius, frontfigur i popbandet Doktor Kosmos och huvudperson i den hyllade föreställningen Spring, Uje, Spring som spelats för utsålda hus under 2017 och 2018. Nu bilderboksdebuterar Uje med en berättelse om vänskap och klass tillsammans med illustratören Clara Dackenberg.

Undrar hur förskolan ser ut på natten, i mörkret? Är det alldeles tomt? Ruth smyger ut och beger sig dit med ficklampan som visar vägen. Det är släckt i alla fönster. Men så hörs en liten, liten röst. Det är någon som sitter på trappen utanför. Någon som säger: Hej! Det är förskolespöket. Ruth och förskolespöket leker och busar ända till dess att det är dags för Ruth att gå hem. Då visar det sig att förskolespöket också längtar hem. Men hon  behöver någon som hämtar. Kanske kan Ruth göra det?

Förskolespöket är ett stämningsfullt bilderboksäventyr, samt en berättelse om vänskap och om att hitta hem. Bakom boken står Ester Chiedza Roxberg som tilldelades Lilla Augustpriset 2004 och sedan dess uppmärksammats både för sina barn- och vuxenböcker, samt illustratören Clara Dackenberg, som bland annat nominerades till Augustpriset 2018.

Jag klev in i spegelblänket. Vart är jag på väg? sa jag och katten spann till svar: Du färdas mot ett land som ingen känner.    

Edith följer ett nystan av finaste silvertråd. Tråden leder henne till en spegel, och till Lyckokatten med guldgul päls. Spegeln är en port till en vidunderlig värld full av rum att leka i. Där träffar Edith en systersjäl och i deras trädgård blir skrattet till fjärilar. Men de tvingas också spela tärning med den rysliga Tärningskasterskan.

Landet som icke är är en av de sista dikterna som den världsberömda poeten Edith Södergran hann skriva innan hon dog för ett sekel sedan. Författaren Kristina Sigunsdotter och illustratören Clara Dackenberg har tillsammans skapat ett poetiskt och färgsprakande verk som utgår från Södergrans liv och dikter.

Landet som icke är är en hommage till Södergran och samtidigt en blinkning till klassiker som Astrid Lindgrens Allrakäraste syster, C.S. Lewis Berättelsen om Narnia och Lewis Carrolls Alice i Underlandet. En bok för läsare i alla åldrar som vill förundras över fantasins och vänskapens kraft. 

En storslagen och vacker vimmelbok! Ett unikt illustratörssamarbete mellan tolv av Sveriges bästa illustratörer.

Tänk att få besöka hantverkarna i det antika Egypten, vandra mellan husen i Han-dynastins Kina, följa med Inkafolket på vandring över Anderna eller beundra Ishtarporten i Babylon! Här har du chansen. Hoppa in i tidsmaskinen och följ med. Under resan får du möta konstnärer, musiker, skådespelare, arkitekter och dansare i myllret av människor. Och ser du katten med vitt öra? Har den kanske också följt med i tidsmaskinen?

Ett samarbete mellan 12 illustratörer som var och en har tolkat en historisk plats och tid, med fokus på konstnärliga uttryck från platsen. Till varje bild har Tuvalisa Rangström skrivit diktrader med inspiration från illustratörernas bilder. Ett fantasifullt nedslag i historien och en påminnelse om att kärleken till konsten binder oss människor samman, oavsett tid och plats. 

"Det blir också en hyllning till konsten, arkitekturen och människans längtan efter det vackra. En fantasieggande bilderbok för alla åldrar, men kanske med en målgrupp från fyra år och uppåt." - BTJ-häfte nr 20. 2025 Lektör Sarah Utas

Här är strumpan. Strumpan försvann. Här är glassen. Glassen försvann.

Henrik Wallnäs kluriga text skildrar snabba och överraskande förändringar i det minsta barnets vardag. Precis som i Augustprisnominerade Ingen fara! så kännetecknas boken av rytm och språkglädje. Illustrationerna är gjorda av Clara Dackenberg, som med humor och värme skildrar hur en grej efter en annan försvinner!

Pavlos föräldrar säger att de ska skiljas. Pavlos hela värld går itu och tillsammans gråter de så mycket att det inte går att fatta hur någon ska bli glad igen.Pavlo berättar det för bästa vännen Peg när de vispar pannkaksmet. Det här känns som jag , säger han och knäcker ett ägg mot bunkens kant. Då är jag bunken , svarar Peg, som tar emot både ägg och skal, och pillar upp varenda liten flisa ur smeten.När Pavlo och Peg pratar om jobbiga saker blir det som är krångligt tydligt och klart. Som att man får bryta ett löfte om det man lovat gör en ledsen. Eller att det aldrig är ett barns fel om föräldrarna vill skiljas. Det visste Pavlo inte helt säkert innan.

Det nya livet blir så småningom också vardag och vi följer Pavlo när han flyttar, köper tapeter och börjar boa in sig i de nya hemmen.Parallellt berättar sju av Pavlos kompisar sina insiderstories om föräldrarnas skilsmässor. Kompisarna är som de flesta barn, ärliga och osentimentala. Centralt i Eva Staafs barnperspektiv är fokuset på° barnens förmåga att registrera och förstå, särskilt i känsliga lägen. Barn vet ofta allt, men håller inne med mycket för att de älskar sina föräldrar.Med känsla för mänskliga svagheter och behov skapar Eva Staaf rader av fina andningspauser i berättelsen. Humorn finns alltid nära till hands hos hennes karaktärer och är ofta bästa boten mot låsta situationer.

Det är bra för Pavlo att se vilka vägar kompisarnas skilsmässor tagit, insikterna gör hans egen situation mindre jobbig. Vad man behöver mest när livet stannar upp, är närhet, vänskap och någon att prata med. Då klarar man det mesta.Så är det för Pavlo, till sist har han två nya hem i två olika hus. Han kan se båda från Pegs lägenhet. Allt känns okej och han har hittat sig själv igen.Detta är en av de viktigaste skilsmässoböcker för barn som gjorts. Den ger nya perspektiv, har ett klokt och hoppfullt budskap och mycket fina illustrationer.

På allas krokar hänger en tjusig inbjudan till Kittys kalas. Alla blir glada. Alla ska gå. Allt det roliga börjar på lördag klockan två. Men på Allis krok finns ingen inbjudan. Den kanske har trillat ner på golvet, eller glidit in i stöveln? Men nej. Det har den inte, för den finns inte ens.Allis dras som en magnet till kalashuset på lördagen. Det lyser och kryllar av glitter och glam. Där inne äter de tårta säkert och Allis känner hur tårtan hon inte äter, gör ont i magen.I parken frågar kompisen Petrik varför hon inte är på kalaset. Men Allis kan inte svara på det. Petrik kan förstå, en gång blev alla utom han valda till en fotbollsmatch, varför vet han inte. Och grannen Bogdan, som är ute och joggar, berättar att på hans jobb fikar dom utan att säga till. Varför vet inte heller han.Från en gamlis på en bänk får Allis höra att många som inte får vara med gör storverk under tiden. Och det är visst precis vad Allis gjort av bara farten medan dom pratar.För när kalasbarnen myllrar ut ur huset ropar dom: Har du byggt en koja Allis? Vi kommer!Men vid kalashuset står Kitty är ensam kvar och tittar ner på sina skor. Får jag vara med, frågar hon försiktigt. Valet är lätt och svaret känns rätt: Så klart du får, säger Allis.Böcker som denna gör oss rikare. Vi växer med Allis. När berättelsen är slut är vi Allis och hennes erfarenhet är vår.

På allas krokar hänger en tjusig inbjudan till Kittys kalas. Alla blir glada. Alla ska gå. Allt det roliga börjar på lördag klockan två. Men på Allis krok finns ingen inbjudan. Den kanske har trillat ner på golvet, eller glidit in i stöveln? Men nej. Det har den inte, för den finns inte ens. Böcker som denna gör oss rikare. Vi växer med Allis. När berättelsen är slut är vi Allis och hennes erfarenhet är vår.