Musikvetenskap

Den här boken handlar om vad människor gör med musik och varför. Författaren Lars Lilliestam tar på ett lättfattligt språk upp många grundläggande frågor om fenomenet musik, exempelvis: Vad är musik och varför finns det olika sorters musik? Varför har människor olika musiksmak och vad är bra och dålig musik? Finns det olika sätt att lyssna på musik? Måste man kunna noter och musikteori för att kunna spela och sjunga? Vad betyder det att vara musikalisk? Hur talar och skriver vi om musik? Vad har medierna och instrumentens utveckling betytt för hur musiken låter och hur vi använder musik? Här diskuteras också ämnen som musik och politik, musik och livsåskådning, musik och hälsa.

"Musik och människor" kan även ses som en introduktion till den forskningsriktning som kallas kulturteoretisk musikvetenskap (cultural musicology).

Lars Lilliestam, född 1951, är professor emeritus i musikvetenskap och har arbetat med forskning och undervisning i musikvetenskap sedan 1975. Han har skrivit tiotalet böcker om musik, bland annat "Musikliv: vad människor gör med musik och musik med människor" (2006/2009), "Musiken och jag" (tillsammans med Thomas Bossius) (2011), "Lyssna på musik" (2020), "Rock på svenska" (2013) och "Gehörsmusik: Blues, rock och muntlig tradering" (1995).

Den här boken ger en tvärvetenskaplig förståelse för betydelsen av musik och musikaliska förmågor i mänsklig kommunikation och förmedlar en holistisk syn på språkutveckling. Boken visar exempelvis hur anknytning, relationellt samspel och språktillägnan hänger ihop med tidigt utvecklad samspelsförmåga. Särskild vikt läggs vid musik och barns språkutveckling och musikens sociala och identitetsskapande potential. Denna tredje upplaga är uppdaterad med det senaste decenniets forskning och pedagogiska utvecklingsarbeten inom fältet musik och språk.

Boken riktar sig till högskoleutbildningar och till yrkesverksamma inom pedagogiskt, socialt och behandlingsinriktat arbete samt till alla med intresse för musik, språk och relationellt samspel.

Om författarenUlf Jederlund är musikpedagog, musikterapeut, leg. Psykoterapeut och fil.dr i specialpedagogik. Han är i huvudsak verksam vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Forskningsområdena, utöver musik och språk, berör lärares samarbete, kollektivt lärande, relationer i skolan och skolutveckling.

En ny, uppdaterad och väsentligt utvidgad upplaga av Hemisfärernas musik. Om musikhanteringen i hjärnan.

ett imponerande helhetsgrepp en mycket läsvärd och innehållsrik presentation av musiken i våra hjärnor. Fagius har gjort en storartad insats i att sammanställa det mycket omfattande forskningsområdet som hela tiden expanderar. Jörgen Lundmark, Opus

Det är mycket glädjande att Fagius bok nu släpps i en ny, helt uppdaterad upplaga där de senaste årens fascinerande framsteg på området ges stort utrymme. Ett blivande standardverk på svenska för alla som är intresserade av musik och hjärnan! Fredrik Ullén, Den kulturella hjärnan

Jan Fagius är en god pedagog och förklarar hjärnans komplexitet så att även en medicinskt obevandrad läsare kan hänga med. På samma sätt förklarar han musiktermer för den som är okunnig inom det området. Birgitta Söderfeldt, Läkartidningen

Den mänskliga hjärnan har skapat fenomenet musik, som utövar en stark dragningskraft på oss och utgör en viktig ingrediens i den mänskliga kulturen. Hur gör hjärnan detta vad pågår när vi tar del av eller utövar musik? Och var finns ett specialiserat musikcentrum i hjärnan? Hanterar hjärnan musikaliska förlopp på skilda sätt hos den musikaliskt otränade och hos proffsmusikern? Hur påverkar en hjärnskada musikaliteten? Föds vi alla med samma grundläggande musikaliska förmåga eller är några av oss medfött tondöva? Musik väcker känslor vad händer i hjärnan då? Mozarteffekten sägs göra oss intelligentare av att syssla med och lyssna till Mozarts musik kan det vara sant? Varför har vi musik tillför musiken något specifikt biologiskt överlevnadsvärde?

Hjärnans funktioner är i vissa avseenden väl kartlagda. Den musikaliska förmågans plats i hjärnan är mindre väl utredd än vår språkliga förmåga, men det finns en omfattande forskning om hjärnan och musiken.

Denna bok söker ge en lättläst exposé över kunskaperna om vad som sker i hjärnan då musik pågår. Boken vänder sig i första hand till en intresserad allmänhet, men för den som önskar dyka djupare finns en rikhaltig litteraturförteckning.

Sedan den första upplagan av Hemisfärernas musik utkom 2001 har forskningen på detta område gjort stora framsteg. Inte minst har funktionsavbildande tekniker allt tydligare visat var och hur musikupplevelsen blir till. Jämförande studier av musik och språk har tillfört nya kunskaper. Skillnader mellan notläsare och improvisationsmusiker har kartlagts. Och hjärnan registrerar en felspelning redan innan den är ett faktum! Vi mår väl och blir kanske friskare av att sjunga och musicera och nyare forskning styrker tron på att musikutövning ökar vår mentala förmåga även på andra områden. I denna väsentligt utvidgade nya upplaga redogör Jan Fagius även för de senaste årens spännande rön.

Jan Fagius är läkare, docent i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, mångårigt verksam som klinisk neurolog, pedagog och forskare. Han är också hängiven amatörmusiker och har omfattande erfarenhet som körsångare. Denna kombination har medfört ett intresse för forskningen om musikens neurologi, som han följt och förmedlat i populariserad form, dels som ofta anlitad föreläsare, dels med första upplagan från 2001 av denna bok. Han har också utgivit läroböcker i neurologi och om sjukdomen MS.

Om originalupplagan av Hemisfärernas musik skrevs många berömmande ord, bl.a. dessa:

Jan Fagius lyckas på ett imponerande sätt med den allt annat än enkla populärvetenskapliga uppgiften att sammanfatta stora delar av den relevanta neruobiologiska litteraturen utan att vare sig bli otillgänglig för lekmannen eller överförenklande Sammanfattningsvis kan Hemisfärernas musik varmt rekommenderas till alla med en nyfikenhet på vad som händer i hjärnan när vi sysslar med musik. Fredrik Ullén, Läkartidningen

Neurologen Jan Fagius skriver lättfattligt och relevant om musikens neurobiologi. Det är en god introduktion där den internationella forskningen sammanfattas. Erik Wallrup, Svenska Dagbladet

Meget af det Fagius refererer til er hardcore videnskabelig forskning, men han formår at genfortælle det meste på en fængslende og begribelig måde. For læseren med interesse i musik, klinisk psykologi og behaviorisme er det en oplagt og fascinerende bog.  Erik H.A. Jacobsen, Information

Författaren närmar sig denna problematik med neurologens kunskaper om hjärnan och amatörmusikerns och körsångarens engagemang och insikt i musiken, en synnerligen lyckad kombination av reslutatet att döma. Björn Merker, Svensk Tidskrift för Musikforskning

Jan Fagius bok Hemisfärernas musik, den första begripliga översikten på svenska, är en ypperlig introduktion till ämnet Resultatet är en mycket läsvärd och tänkvärd bok. Lena von Bonsdorff, Hufvudstadsbladet

Igor Stravinskij är 1900-talets musikaliska portalfigur, nydanare och klassiker. I denna bok baserad på en serie föreläsningar vid Harvarduniversitetet skriver han om det musikaliska skapandet. Om musikens element och former, om musikalisk komposition och om det musikaliska framförandet. Stravinskijs stil också som författare är livfull och klar. I Musikalisk poetik ger han inblickar i sin egen musikaliska värld och förmedlar väsentlig kunskap om den konstnärliga kreativitetens villkor. Företal av Darius Milhaud.

Cantus firmus är en serie med texter om musik, musikestetik och musikanalys. I serien har tidigare utgivits:

Paul Hindemith: Johann Sebastian Bach ett förpliktande arv

Anton Webern: Vägen till den nya musiken

Hur kan instrumentalmusik i all sin abstrakthet vara så värdefull för många människor när den inte verkar ha någon mening? Instrumentalmusik handlar i huvudsak inte om något eller refererar till något. Ändå upplever många att instrumentalmusik faktiskt har mening. Hur hänger detta ihop? Även om instrumentalmusik skulle visas ha mening av något slag är det inte uppenbart hur en sådan mening relaterar till dess värde. Boken söker svar på frågor som berör musikens mening och värde samt presenterar en översikt av de senaste decenniernas musikfilosofi inom den analytiska traditionen relaterat till frågor om mening och värde.

Patrik Andersson är director musices och universitetslektor i orkesterdirigering vid Lunds universitet samt föreståndare för dess musikcentrum Odeum. Patrik Andersson har sedan tidigare publicerat böckerna Orkesterdirigering. Partituranalys, gestik och ledarskap (2013) samt Orkesterledning. Ledarskap, gruppsykologi och orkesterkultur i arbetet med orkestern (2015).

Kungl. Musikaliska akademien stiftades av Gustav III år 1771. Den har allt sedan dess varit en självständig och viktig musikinstitution i landet. Dess främsta uppgift har varit att främja musiklivets olika områden och fram till 1971 även ha huvudansvaret för den högre musikutbildningen i Sverige. Det är framför allt tonkonsten, den så kallade konstmusiken, som stått i centrum för akademiens arbete. Hur har då akademien och dess ledamöter ställt sig till folkmusik, jazz och populärmusik i olika former?

I denna bok är det akademiens förhållande till landets folkliga musiktraditioner som står i fokus. Inom akademien betraktades folkmusiken till att börja med som fornminnen, senare som råvara i nationell tonkonst, som legitimation för svenskhet och idag som en musikgenre med konstnärliga utövare. Denna förflyttning i den musikaliska hierarkin är en process som författaren följer genom att väga initiativ och skeenden på folkmusikområdet mot akademiens relation till folkmusiken såsom den avspeglas i akademiens protokoll och handlingar från 1771 och fram till idag.

Boken är också försedd med en förteckning över de ledamöter som under olika perioder ägnat sig åt dokumentation och utgivning av folkliga musiktraditioner.

Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska akademien och Svenskt visarkiv.

Vad händer när musik möter människans olika sinnen? Hur påverkas vi av musiken vi hör, och vad kan vi med sinnenas hjälp lära oss? Hur låter champagne, hur doftar Vivaldi och vad kan klanger ge för aromatiska associationer? "Sinnenas musik" är en utforskning av musikens betydelse för våra sinnen och hur våra sinnen korsbefruktar varandra.

Att musik har betydelse för både kropp och själ har nog de flesta personlig erfarenhet av. Inte minst hjärnans olika funktioner påverkas av tonkonst, som motivation, uppmärksamhet, känslor, minne och språkförmåga. Ny forskning visar också att kultur i olika former kan vara skyddande mot bland annat Alzheimers sjukdom. Så vare sig du lever i allegrissimo eller i ett lugnare andante, i dur eller moll, gillar ensemblespel eller föredrar solouppträdanden, påverkas alla dina sinnen av musik kanske också på ett sätt som du inte är helt medveten om.

Textförfattaren Eva Lundgren är redaktör och journalist. Förord av Catharina Dyrssen, professor emerita i arkitektur och designmetodik. Scenen för musik och berättelser är Jonsereds herrgård vid Göteborgs universitet. Länk till musik med Duo Granmo-Berg Tobias Granmo, violinist och lektor i kammarmusik, och Daniel Berg, slagverkare, kompositör och professor i musikalisk gestaltning. Bokens redaktörer: Anna Falkenland och Lena Ulrika Rudeke.

Med förord och redaktörsskap av artisten Peter Gabriel, öppnar boken Reverberation upp en värld där du aktivt kan utnyttja musikens kraft för att förbättra och förstärka varje aspekt av ditt liv. Du får lära dig hur specifika låtar och olika tekniker kan hjälpa dig att sova bättre, hur du förstärker dina kreativa förmågor, blir mer produktiv, ja, till och med hur du får ett bättre sexliv och mycket mer…

Musik är en universell mänsklig erfarenhet som har funnits med oss sedan tidernas begynnelse. Det visar sig nu allt tydligare i modern forskning att musik inte bara handlar om underhållning - det är ett djupt inbäddat, subtilt och kraftfullt kommunikationsmedel. Låtarna och rytmerna resonerar med dina hjärnvågsmönster och leder till förändringar i din hjärna: de skapar dina sinnesstämningar, konsoliderar dina minnen, stärker dina vanor (både de goda och de dåliga) ... och får dig till och med att bli förälskad.

Din musik formar dig på en undermedveten nivå, hela dagen lång. Du kommer att upptäcka det fantastiska arbete som sker i skärningspunkten mellan musik, vetenskap, teknik och medicin.

Författarna har talat med dussintals neurovetenskapsmän som gör spännande genombrott och med toppartister som David Byrne, Branford Marsalis, Hans Zimmer, Mick Fleetwood och Sheila E. för att få musikerperspektivet. Och du kommer att få veta hur musik redan tillämpas strategiskt för att bryta missbruk, vända effekterna av Alzheimers sjukdom, bygga mer produktiva och kreativa team, utveckla intuitiv personlig teknik och på annat sätt förändra ... ja, allting.

Ta chansen att låta musiken göra dig bättre på allt genom boken Reverberation.