Daniel Gustafsson – översättare

"Krasznahorkais nya roman Ungerska nationens säkerhet är bara 170 sidor lång, men lägger lager på lager så att de olika skikten framträder först efter omläsning; och det är boken sannerligen värd. ... Porträttet av författaren som gammal hund är skoningslöst roligt." Ingrid Elam, Dagens Nyheter

Den här boken handlar om fjärilar. Nej, den handlar om en lepidopterolog. Eller kanske om livets ursprung? Om nationell säkerhet? Om ett farväl? Eller … handlar den kanske om ingenting alls – förutom om våra liv?I László Krasznahorkais nya roman möter vi en man som redan som liten bestämt sig för att ägna sitt liv åt att forska om fjärilar. Vi möter också en äldre man – vars identitet snabbt avslöjas – som har ett djupt behov av att få träffa den berömde fjärilsexperten.

Inte bara för att tala om fjärilar, utan för att ställa den största av alla frågor: Vad är meningen med livet?

Hur vävs deras liv samman? Hur blir de oumbärliga för varandra? Är detta en roman om en ovanlig vänskap? Ja.

Ett farväl? Ja.

Ett olösligt mysterium om livets början? Också ja.

László Krasznahorkais vindlande prosa fångar det sköra i våra passioner, grymheten i världen utanför, och naturens oföränderliga lagar. En plats där fjärilar, människor, nederlag – och hopp – möts i en enda brännande punkt.

Nobelpriset i litteratur 2025: "för hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter."

Han är författare och får i uppdrag att skriva en text om den sista vargen i Extremadura, ett högslättsområde som tidigare var utposten för de spanska erövrarna. Det är högst ovisst varför han, bosatt i Berlin, fått uppdraget. Av misstag? Har han tagits för någon annan? Ödet? Uppdraget, som kanske inte är ett uppdrag, växer i storlek och blir till en alltigenom olycksbringande upplevelse, likt en berättelse utan början och slut, en mening som förvägras att sätta punkt eller till den sista vargens sorgesamma ylande.Jägmästaren Herman får i uppgift att utplåna ett skogsområdes sista rovdjur. Han tar sig an uppdraget med friskt mod, men kommer snart på andra tankar. I den efterföljande Herman II betraktas samma skeende utifrån några barocka besökares blickar. Skabrösa officerare från överklassen, som förlustar sig i en by vid skogens utkant, blir på olika sätt indragna i Hermans angelägenheter och hela berättelsen välts över ända.Den sista vargen, Herman och Herman II visar att László Krasznahorkai är en mästare även i det kortare formatet. Med osviklig känsla för prosans yttre gränser har han här samlat tre berättelser som på olika sätt öppnar texten lika mycket som den kör in en pil rakt in i människans mest fördärvbringande sidor.

Om hans senaste bok Seiobo där nere:"Det här är en komplicerad och mångtydig bok på ett hypnotiserande konstfullt språk som värjer sig mot vardaglig slöläsning. Översättaren Daniel Gustafsson har utfört ett herkuliskt storverk, och man förstår varför författaren allt oftare nämns som Nobelpriskandidat." Aftonbladet"Seiobo där nere är ett märkvärdigt konstverk." Expressen"Det är inget annat än storslaget. Om inte mer än så." GP"Vad är detta för bok? En roman? Novellsamling? Essä? ... Krasznahorkai skriver i långa men sällsamt lätta satser. Genom dessa periodiska bågar, fulla av inskott och utvikningar, får prosan en ornamental karaktär som påminner om utsmyckningarna i Alhambra eller Bachs barocka passioner." Dagens Nyheter

Nobelpriset i litteratur 2025: "för hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter."

Kana är en stad någonstans i tyska Thüringen. De enda som visar något intresse för den ödsliga och försakade staden är nynazister. Stadens invånare betraktar å sin sida främlingarna med misstro och förakt.

Bara Florian Herscht inbillar sig att han står på god fot med personer på båda sidor om konflikten. Han är vänlig och hjälpsam – och stark som få – men har en inneboende rädsla för tatueringar och är övertygad om att universum går mot sin undergång. För att varna alla om den annalkande katastrofen skriver han brev till förbundskansler Merkel; brev som knappast förvånande lämnas obesvarade.

Endast Johann Sebastian Bachs musik kan erbjuda honom tröst. Men så vandaliseras den store kompositörens grav av oskön graffiti, polisen söker vandalerna utan framgång, vargar strosar omkring i skogsbrynet – apokalypsen tycks närma sig med stormsteg.

Den store ungerske mästaren László Krasznahorkai har skrivit en roman om dagens Europa – en roman som tydligt bär hans särmärke i samtidslitteraturen. Tanken på ett enat Europa går åt fanders, den melankoliska humorn blandas med avgrundsdjup sarkasm, tankarna svindlar och meningarna vindlar, och kanske, kanske är vi ändå på väg mot den annalkande katastrofen som bokens huvudperson så ivrigt försöker upplysa omvärlden om.

”Det var länge sedan jag blev så förtjust i en huvudperson som Florian Herscht. Man kan helt enkelt inte lägga ifrån sig den här boken. Jag är inte en avundsjuk författare utan en lycklig läsare: Ungraren László Krasznahorkai har skrivit samtidens stora tyska roman.” Ingo Schulze

Av Svenska Deckarakademin utsedd till bästa översatta kriminalroman med motiveringen: ”En mörk och lyrisk skildring av ett djupt irländskt trauma.”

"Svindlande om gamla synder och det omöjliga i att undfly historien." Dagens Nyheter

"Romanen håller läsaren i ett järngrepp till sista sidan." Tidningen Vi

"Sebastian Barrys underbara språkglädje och skarpa iakttagelseförmåga får här briljera. Skickligt konstruerar han denna sorgliga berättelse, ... till en både fängslande och förvånande läsupplevelse." Expressen

"Det är en underbar, drömsk och mardrömslik skröna om skuld, sorg, hämnd och ett sönderfallande psyke." 5 av 5 i btj

Den pensionerade polisen Tom Kettle håller på att slå sig till ro i sitt nya hem, en tillbyggnad intill ett viktorianskt slott med utsikt över Irländska sjön. I månader har han knappt sett en levande själ, bara någon enstaka skymt av sin excentriske hyresvärd och en nervös ung mamma som har flyttat in i huset bredvid. Ibland kommer kära minnen tillbaka av hans familj: hans älskade fru June och deras två barn, Winnie och Joe. Men en dag får han besök av två tidigare kollegor. De börjar ställa frågor om ett gammalt fall som Tom motvilligt tvingas att återuppleva.

Sebastian Barry är en av Europas riktigt stora författare. Han har med sina historiska romaner fångat stora livsöden i en ständigt växande irländsk släktkrönika. Gamla synders skull är en vacker, spännande och gripande roman där ingenting är riktigt som det verkar. Stora beslut som får konsekvenser senare i livet, konsekvenser vi bär med oss och beslut som kanske överlever oss, på gott och ont.

"En helt enkelt storslagen episk skildring." Steve Sem-Sandberg i GP om Dagar utan slut

"En förunderlig roman, en våldsam och blodig äventyrsroman genomsyrad av djup och finkänslig människokärlek." Pia Bergström i Aftonbladet om Dagar utan slut

"En vacker, grym och poetisk berättelse om en obegripligt hård tillvaro och en kärlek utan gräns." Eva Åström i Expressen om Tusen månar

"Det är storslagen, självlysande berättarkonst, som det är en fröjd att läsa." Yukiko Duke i SvD om Tusen månar

I dessa nya memoarer plockar Péter Nádas fram minnesbilder från barn- och ungdom i Ungern under nazism och kommunism, vänder på dem och analyserar. Men som den store författare han är kopplar han dem också till samtiden och historien. Associativt gestaltar han med klart lysande detaljer en ung mans utveckling, en disparat släkts konvulsioner och ett Centraleuropa i en epok av våldsamma omvälvningar.

Den pensionerade polisen Tom Kettle håller på att slå sig till ro i sitt nya hem, en tillbyggnad intill ett viktorianskt slott med utsikt över Irländska sjön. I månader har han knappt sett en levande själ, bara någon enstaka skymt av sin excentriske hyresvärd och en nervös ung mamma som har flyttat in i huset bredvid. Ibland kommer kära minnen tillbaka av hans familj: hans älskade fru June och deras två barn, Winnie och Joe. Men en dag får han besök av två tidigare kollegor. De börjar ställa frågor om ett gammalt fall som Tom motvilligt tvingas att återuppleva.

Sebastian Barry är en av Europas riktigt stora författare. Han har med sina historiska romaner fångat stora livsöden i en ständigt växande irländsk släktkrönika. Gamla synders skull är en vacker och gripande roman där ingenting är riktigt som det verkar. Stora beslut som får konsekvenser senare i livet, konsekvenser vi bär med oss och beslut som kanske överlever oss, på gott och ont.

"En helt enkelt storslagen episk skildring." Steve Sem-Sandberg i GP om Dagar utan slut

"En förunderlig roman, en våldsam och blodig äventyrsroman genomsyrad av djup och finkänslig människokärlek." Pia Bergström i Aftonbladet om Dagar utan slut

"En vacker, grym och poetisk berättelse om en obegripligt hård tillvaro och en kärlek utan gräns." Eva Åström i Expressen om Tusen månar

"Det är storslagen, självlysande berättarkonst, som det är en fröjd att läsa." Yukiko Duke i SvD om Tusen månar

I andra delen av sin bok om uppväxten i Ungern fortsätter Péter Nádas sin associationsdrivna skildring av ett Mellaneuropa efter andra världskriget. Ett av många fokus för nutidens Nádas är hur mycket av diktaturernas och koncentrationslägrens fasor som effektivt glömts bort – han resonerar om skillnaden mellan moral och den förfalskning vi gärna sätter i dess ställe. Boken avslutas med skarpa ögonblicksbilder fån upproret 1956, som blev avgörande för hur positionernas låstes i det kalla kriget.

Men den här sviten bekräftar Péter Nádas sin position som en av den moderna romankonstens viktigaste namn.

I dessa nya memoarer plockar Péter Nádas fram minnesbilder från barn- och ungdom i Ungern under nazism och kommunism, vänder på dem och analyserar. Men som den store författare han är kopplar han dem också till samtiden och historien. Associativt gestaltar han med klart lysande detaljer en ung mans utveckling, en disparat släkts konvulsioner och ett Centraleuropa i en epok av våldsamma omvälvningar.

I andra delen av sin bok om uppväxten i Ungern fortsätter Péter Nádas sin associationsdrivna skildring av ett Mellaneuropa efter andra världskriget. Ett av många fokus för nutidens Nádas är hur mycket av diktaturernas och koncentrationslägrens fasor som effektivt glömts bort – han resonerar om skillnaden mellan moral och den förfalskning vi gärna sätter i dess ställe. Boken avslutas med skarpa ögonblicksbilder fån upproret 1956, som blev avgörande för hur positionernas låstes i det kalla kriget.

Men den här sviten bekräftar Péter Nádas sin position som en av den moderna romankonstens viktigaste namn.

"Skräckhistorier" är en överraskning för den som känner till Péter Nádas romaner med deras skarpa analyser av historia och psykologi. Här, efter ett långt författarliv, berättar han färgrikt om människorna i en gudsförgäten bondby i Ungern. Ett brutalt samhälle med gamla konflikter, styrt av fördomar och traditioner. Vem är ond, vem är god – och vad i det som sker är rentav ett verk av demoniska krafter?

Nobelpriset i litteratur 2025: "för hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter."

Han är författare och får i uppdrag att skriva en text om den sista vargen i Extremadura, ett högslättsområde som tidigare var utposten för de spanska erövrarna. Det är högst ovisst varför han, bosatt i Berlin, fått uppdraget. Av misstag? Har han tagits för någon annan? Ödet? Uppdraget, som kanske inte är ett uppdrag, växer i storlek och blir till en alltigenom olycksbringande upplevelse, likt en berättelse utan början och slut, en mening som förvägras att sätta punkt eller till den sista vargens sorgesamma ylande.Jägmästaren Herman får i uppgift att utplåna ett skogsområdes sista rovdjur. Han tar sig an uppdraget med friskt mod, men kommer snart på andra tankar. I den efterföljande Herman II betraktas samma skeende utifrån några barocka besökares blickar. Skabrösa officerare från överklassen, som förlustar sig i en by vid skogens utkant, blir på olika sätt indragna i Hermans angelägenheter och hela berättelsen välts över ända.Den sista vargen, Herman och Herman II visar att László Krasznahorkai är en mästare även i det kortare formatet. Med osviklig känsla för prosans yttre gränser har han här samlat tre berättelser som på olika sätt öppnar texten lika mycket som den kör in en pil rakt in i människans mest fördärvbringande sidor.

Om hans senaste bok Seiobo där nere:"Det här är en komplicerad och mångtydig bok på ett hypnotiserande konstfullt språk som värjer sig mot vardaglig slöläsning. Översättaren Daniel Gustafsson har utfört ett herkuliskt storverk, och man förstår varför författaren allt oftare nämns som Nobelpriskandidat." Aftonbladet"Seiobo där nere är ett märkvärdigt konstverk." Expressen"Det är inget annat än storslaget. Om inte mer än så." GP"Vad är detta för bok? En roman? Novellsamling? Essä? ... Krasznahorkai skriver i långa men sällsamt lätta satser. Genom dessa periodiska bågar, fulla av inskott och utvikningar, får prosan en ornamental karaktär som påminner om utsmyckningarna i Alhambra eller Bachs barocka passioner." Dagens Nyheter

Den här boken handlar om fjärilar. Nej, den handlar om en lepidopterolog. Eller kanske om livets ursprung? Om nationell säkerhet? Om ett farväl? Eller … handlar den kanske om ingenting alls – förutom om våra liv?I László Krasznahorkais nya roman möter vi en man som redan som liten bestämt sig för att ägna sitt liv åt att forska om fjärilar. Vi möter också en äldre man – vars identitet snabbt avslöjas – som har ett djupt behov av att få träffa den berömde fjärilsexperten.

Inte bara för att tala om fjärilar, utan för att ställa den största av alla frågor: Vad är meningen med livet?

Hur vävs deras liv samman? Hur blir de oumbärliga för varandra? Är detta en roman om en ovanlig vänskap? Ja.

Ett farväl? Ja.

Ett olösligt mysterium om livets början? Också ja.

Krasznahorkais vindlande prosa fångar det sköra i våra passioner, grymheten i världen utanför, och naturens oföränderliga lagar. En plats där fjärilar, människor, nederlag – och hopp – möts i en enda brännande punkt.

"Skräckhistorier" är en överraskning för den som känner till Péter Nádas romaner med deras skarpa analyser av historia och psykologi. Här, efter ett långt författarliv, berättar han färgrikt om människorna i en gudsförgäten bondby i Ungern. Ett brutalt samhälle med gamla konflikter, styrt av fördomar och traditioner. Vem är ond, vem är god – och vad i det som sker är rentav ett verk av demoniska krafter?

"Krasznahorkais nya roman Ungerska nationens säkerhet är bara 170 sidor lång, men lägger lager på lager så att de olika skikten framträder först efter omläsning; och det är boken sannerligen värd. ... Porträttet av författaren som gammal hund är skoningslöst roligt." Ingrid Elam, Dagens Nyheter

Den här boken handlar om fjärilar. Nej, den handlar om en lepidopterolog. Eller kanske om livets ursprung? Om nationell säkerhet? Om ett farväl? Eller … handlar den kanske om ingenting alls – förutom om våra liv?I László Krasznahorkais nya roman möter vi en man som redan som liten bestämt sig för att ägna sitt liv åt att forska om fjärilar. Vi möter också en äldre man – vars identitet snabbt avslöjas – som har ett djupt behov av att få träffa den berömde fjärilsexperten.

Inte bara för att tala om fjärilar, utan för att ställa den största av alla frågor: Vad är meningen med livet?

Hur vävs deras liv samman? Hur blir de oumbärliga för varandra? Är detta en roman om en ovanlig vänskap? Ja.

Ett farväl? Ja.

Ett olösligt mysterium om livets början? Också ja.

László Krasznahorkais vindlande prosa fångar det sköra i våra passioner, grymheten i världen utanför, och naturens oföränderliga lagar. En plats där fjärilar, människor, nederlag – och hopp – möts i en enda brännande punkt.

Nobelpriset i litteratur 2025: "för hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter."

Kana är en stad någonstans i tyska Thüringen. De enda som visar något intresse för den ödsliga och försakade staden är nynazister. Stadens invånare betraktar å sin sida främlingarna med misstro och förakt.

Bara Florian Herscht inbillar sig att han står på god fot med personer på båda sidor om konflikten. Han är vänlig och hjälpsam – och stark som få – men har en inneboende rädsla för tatueringar och är övertygad om att universum går mot sin undergång. För att varna alla om den annalkande katastrofen skriver han brev till förbundskansler Merkel; brev som knappast förvånande lämnas obesvarade.

Endast Johann Sebastian Bachs musik kan erbjuda honom tröst. Men så vandaliseras den store kompositörens grav av oskön graffiti, polisen söker vandalerna utan framgång, vargar strosar omkring i skogsbrynet – apokalypsen tycks närma sig med stormsteg.

Den store ungerske mästaren László Krasznahorkai har skrivit en roman om dagens Europa – en roman som tydligt bär hans särmärke i samtidslitteraturen. Tanken på ett enat Europa går åt fanders, den melankoliska humorn blandas med avgrundsdjup sarkasm, tankarna svindlar och meningarna vindlar, och kanske, kanske är vi ändå på väg mot den annalkande katastrofen som bokens huvudperson så ivrigt försöker upplysa omvärlden om.

”Det var länge sedan jag blev så förtjust i en huvudperson som Florian Herscht. Man kan helt enkelt inte lägga ifrån sig den här boken. Jag är inte en avundsjuk författare utan en lycklig läsare: Ungraren László Krasznahorkai har skrivit samtidens stora tyska roman.” Ingo Schulze