Peter Nádas – författare

I Péter Nádas omfångsrika roman (ca 1600 sidor) rör sig historien i stora skred; ändå är varje enskilt levnadsöde minutiöst kartlagt. Genom att följa några familjer i bland annat Budapest och Berlin, där medlemmarnas liv – trots att tid och plats inte är desamma – är märkligt lika varandra reser Péter Nádas angelägna frågor om historiens kraft och den individuella friheten. Och spelplatsen för dessa motsägelsefulla stridigheter är människornas kroppar; sexualitetens plats men också utrymme för ”det regelvidriga”, något som Nádas har uppehållit sig vid många gånger tidigare, inte minst i den monumentala Minnesanteckningarnas bok (1996).

Parallella historier ges ut i tre band, varav det första, ”Den stumma provinsen” kommer i maj 2012.

I Péter Nádas roman rör sig historien i stora skred; ändå är varje enskilt levnadsöde minutiöst kartlagt. Genom att följa två familjer i Budapest och Berlin – såväl deras vardagliga liv som deras undre, regelvidriga, frihetliga liv – målar Péter Nádas en storartad fresk över det plågade efterkrigs-Europa. Romanens första del, ”Det stumma territoriet”, utkom våren 2012. Den andra, ”I nattens djup”, kom vintern 2013. När den tredje och avslutande volymen, ”Frihetens andning”, nu publiceras fullbordas den svenska utgivningen av en roman som redan räknas till den europeiska litteraturens storverk.

För tioårige Péter Simon är farfaderns judiska myter en lika påtaglig del av nuet som den hemlighetsfulla trädgården utanför huset. Faderns förvandling från huvudvittne till anklagad i en politisk rättegång har samma självklarhet som hans egen vistelse vid en omskolningscentral för barn till de ungerska förräderiprocessernas dömda. Sinnesintryck, minnesekon och tidsplan glider ihop och tätnar. Slutet på en familjeroman är en barndomsskildring med sällsam lyskraft där gränsen mellan nu och förflutet löses upp i en total närvarokänsla.

Péter Nádas föddes 1942 i Budapest. Slutet på en familjeroman från 1977 blev hans genombrott, vilket befästes internationellt med Minnesanteckningarnas bok 1986. Hans senaste bok i svensk översättning var trebandsromanen Parallella historier (Albert Bonniers Förlag).

»... den elegant framflytande strömmen av ord och meningar, det utforskande språket och den sinnliga detaljrikedomen; den uppbrutna, liksom bedrägliga kronologin: minnen, drömmar, bilder, röster; vad som dött blir levande, försvinner igen, återkommer och förvandlas till något gåtfullt helt.«  Martin Lagerholm, Borås Tidning.

»Han har ett passionerat intresse för tidens oväntade språng, att något som ligger dolt plötsligt dyker upp i nya sammanhang, att den kontinuitet som lurar i våra livsberättelser i själva verket spelar oss ett spratt ( . . . ) I Nádas prosa är meningarna inte bara korta, de byter spår, växlar snabbt från fantasier till minnen och lyckas på ett begränsat utrymme passera flera decennier av Europas mörka 1900-talshistoria.« Leif Zern, Dagens Nyheter

"Skräckhistorier" är en överraskning för den som känner till Péter Nádas romaner med deras skarpa analyser av historia och psykologi. Här, efter ett långt författarliv, berättar han färgrikt om människorna i en gudsförgäten bondby i Ungern. Ett brutalt samhälle med gamla konflikter, styrt av fördomar och traditioner. Vem är ond, vem är god – och vad i det som sker är rentav ett verk av demoniska krafter?

Den andra delen av Péter Nádas monumentala roman Parallella historier är betitlad ”I nattens djup”. Här fortsätter författaren skärskåda det plågade efterkrigs-Europa, i vidsträckta panoramor och groteska detaljstudier. De två familjer som står i blickfånget – i Berlin och Budapest – fortsätter leva sina liv som om de vore speglingar av varandra, fast vid skilda tidpunkter. Péter Nádas borrar djupare i stelnade umgängesformer och levnadsöden som tycks historiskt determinerade – och framför allt går han längre in i kropparnas våldsamma och desperata möten, vilka äger rum i sjaskiga miljöer där friheten fortfarande skulle kunna finnas.

I dessa nya memoarer plockar Péter Nádas fram minnesbilder från barn- och ungdom i Ungern under nazism och kommunism, vänder på dem och analyserar. Men som den store författare han är kopplar han dem också till samtiden och historien. Associativt gestaltar han med klart lysande detaljer en ung mans utveckling, en disparat släkts konvulsioner och ett Centraleuropa i en epok av våldsamma omvälvningar.

I andra delen av sin bok om uppväxten i Ungern fortsätter Péter Nádas sin associationsdrivna skildring av ett Mellaneuropa efter andra världskriget. Ett av många fokus för nutidens Nádas är hur mycket av diktaturernas och koncentrationslägrens fasor som effektivt glömts bort – han resonerar om skillnaden mellan moral och den förfalskning vi gärna sätter i dess ställe. Boken avslutas med skarpa ögonblicksbilder fån upproret 1956, som blev avgörande för hur positionernas låstes i det kalla kriget.

Men den här sviten bekräftar Péter Nádas sin position som en av den moderna romankonstens viktigaste namn.

Minnesanteckningarnas bok publicerades första gången 1986, efter fem års kamp mot censur i Ungern. Berättelsen, som är skriven i jag-form, utgörs av tre delar och är både en bekännelse av författarens liv, och ett sökande in i de förtrycka upplevelser som är Europas historia.

För snart 30 år sedan drabbades den den ständigt Nobelpristippade Péter Nádas av en hjärtattack på gatan. I Egen död frångår Nádas sitt vanliga monumentala format för att skildra en mans innersta tankar och reflektioner under den dag hjärtstilleståndet inträffar och han efter tre och en halv minut återförs från döden till livet.

En historia som balanserar mellan det vardagliga och extraordinära i att få uppleva sin egen död.