Visar resultat för..."år svensk"

Nominerad till Augustpriset 2024: Årets svenska fackbok

”Varje sida fullmatad med ’aha!’” Sydsvenskan

”En fascinerande och gedigen historieskrivning som saknats fram till nu”Expressen

”Folkbildande och tankeväckande … sannolikt det mest omfattande som skrivits om svensk matkultur.” Borås Tidning

”Den svenska mathistorien [har] äntligen fått ett heltäckande standardverk. Att det är docenten i måltidskunskap Richard Tellström som skrivit den innebär att man kan lita på dess uppgifter.” Edward Blom, Svenska Dagbladet

”Erbjuder både rika insikter och en tidigare saknad överblick över ett ämne som i så hög grad har format oss och vår syn på oss själva … Som ciceron rör sig Tellström ledigt genom historien. Prosan är smidig, lättfattlig och medryckande.” Jenny Damberg, Respons

"Ett praktverk för alla med mat- och historieintresse."BTJ

"Tellströms bok om svensk mathistoria imponerar"Opulens

Den mat du lägger upp på tallriken ikväll har inte tillkommit av en slump. Tvärtom. Bakom den ligger tusentals val – av dig, av andra och av för länge sedan döda personer. Valen berättar om vad du anser är nyttigt, lättlagat, ekonomiskt, miljövänligt, men också varifrån du kommer och vart du är på väg. Maten beror också på politik, juridik, logistik, djurhållning, krig, väder, migration, internationella samarbeten, forskning, marknadskrafter, okunskap. Faktiskt har även Gud, Martin Luther, Gustav Vasa,mamma och folkhemmets ideologier fått säga sitt. Alla styr de över knäckebrödet, pizzasalladen och julbordets kalla grisfötter i gelé. Varje tugga är en tanke!Allt detta sammantaget kallas matkultur, och den svenska matkulturen har sin egen idéhistoria. Denna åttahundraåriga händelsekedja får här sin lika underhållande som vederhäftiga presentation, ackompanjerad av otaliga bilder. Varje tugga är en tanke kommer att glädja alla med den minsta nyfikenhet på de djupare skälen till att middagen blev som den blev just ikväll.

"Vad blir det för mat? Den frågan är vi säkert många som både ställt och ställts inför. Men vad styr egentligen vad vi lägger på tallriken? Richard Tellström bjuder i sin bok in till en fascinerande resa genom den svenska måltidshistorien från 1200-talet och framåt. Med kunskapande utstickare från det dukade bordet visar Tellström hur maten vi äter speglar det omgivande samhället och dess utveckling, hur en middagsbjudning kan vara ett kulturellt statement. I en tid präglad av snabbmat och Instagramvänliga tallriksmodeller erbjuder Tellströms bok ett fördjupande och tillgängligt perspektiv att försjunka i mellan måltiderna." Ur Augustjuryns motivering. 

För första gången någonsin berättar här en agent som arbetat för den svenska underrättelsetjänsten om sina uppdrag på fältet, från det vardagliga informationsinhämtandet till livsfarliga operationer mot terrorister. Här finns allt som ingår i klassiska spionskildringar - telefonavlyssning, kodade meddelanden, hemliga möten och inbrott - men också brevbomber, rån, flygplanskapningar, kidnappningar och kontakter med terroristorganisationernas innersta kretsar och besök i deras träningsläger. Detta är en unik och spännande berättelse och samtidigt ett stycke viktig nutidshistoria som skildrar mindre kända sidor hos dåtidens vänsterrörelser.  

De ska ju ändå dö har fått sin titel efter ett citat av Wadie Haddad, dåvarande operationschef för PFLP, när han berättade om ett kommande attentat för författaren.  

GUNNAR EKBERG levde under en period med skyddad identitet men kunde sedermera verka öppet inom reklambranschen i Malmö.

"Sansad, detaljerad, cool." Aftonbladet  

"ett vittnesbörd över en vansinnig tid" Göteborgs-Posten  

"Ekberg har god koll på de snåriga konflikterna inom tidens vänster" Dagens Nyheter  

Ett maktlystet Ryssland, migrationsströmmar, Kinas konflikt med Taiwan, pandemi, inflation och ett klimat i uppror – orosmolnen har legat tunga över världen de senaste åren. När kris avlöser kris och världsekonomin drabbas hårt kan man ställa sig frågan vart vi egentligen är på väg?

Här tecknar Anders Borg en bild av rådande läge men också av framtiden, som faktiskt ser ljus ut. "Vart är vi på väg?" ger en bred förståelse för hur den svenska ekonomin kommer att påverkas av omvärlden de närmaste åren, men erbjuder också de insikter som behövs för att svenska samhället såväl som gemene man ska kunna navigera bland fallgroparna.

Det är en märklig slogan. "En svensk Tiger". Ursprungligen var den en del av den kampanj Sveriges regering inledde den 21 november 1941 som kallades för "Vaksamhetskampanjen" och syftade till att stävja spionage som kunde skada svenska intressen. Man skulle kunna likna det svenska initiativet med den amerikanska kampanjen "loose lips sink ships" – slapp läpp sänker skepp – som skulle förhindra den amerikanska allmänheten från att tala bredvid mun och på så sätt riskera amerikanska soldaters liv genom att läcka känslig information till fienden. Med den avgörande skillnaden att USA givetvis var en krigförande part i andra världskriget och därför hade skepp att sänka. Sverige var neutralt och deltog inte i kriget. Det fanns inga svenska skepp att sänka. Ännu märkligare blir det om man läser det finstilta under texten "En Svensk Tiger!": "Varje meddelande om att motståndet ska uppges är falsk!"Så vad, exakt, är det som svenskarna uppmanas att hålla tyst om?

Ett maktlystet Ryssland, migrationsströmmar, Kinas konflikt med Taiwan, pandemi, inflation och ett klimat i uppror – orosmolnen har legat tunga över världen de senaste åren. När kris avlöser kris och världsekonomin drabbas hårt kan man ställa sig frågan vart vi egentligen är på väg?

Här tecknar Anders Borg en bild av rådande läge men också av framtiden, som faktiskt ser ljus ut. "Vart är vi på väg?" ger en bred förståelse för hur den svenska ekonomin kommer att påverkas av omvärlden de närmaste åren, men erbjuder också de insikter som behövs för att svenska samhället såväl som gemene man ska kunna navigera bland fallgroparna.

Ett maktlystet Ryssland, migrationsströmmar, Kinas konflikt med Taiwan, pandemi, inflation och ett klimat i uppror – orosmolnen har legat tunga över världen de senaste åren. När kris avlöser kris och världsekonomin drabbas hårt kan man ställa sig frågan vart vi egentligen är på väg?

Här tecknar Anders Borg en bild av rådande läge men också av framtiden, som faktiskt ser ljus ut. "Vart är vi på väg?" ger en bred förståelse för hur den svenska ekonomin kommer att påverkas av omvärlden de närmaste åren, men erbjuder också de insikter som behövs för att svenska samhället såväl som gemene man ska kunna navigera bland fallgroparna.

Är Sverige säkert nu, efter inträdet i Nato? För att kunna besvara den frågan behöver andra frågor först diskuteras: Vad är säkerhet och osäkerhet? Vad, vem eller vilka ska säkerhetspolitiken egentligen värna? Och varför tillåts vissa att tala om säkerhetspolitik men inte andra?

I den här antologin medverkar ett tjugotal forskare i statsvetenskap, krigsvetenskap, freds- och konfliktforskning och genusvetenskap med texter som förklarar Sveriges förändrade säkerhetspolitik och Natoansökan. Skribenternas bidrag sätter även de senaste årens förändringar i ett historiskt sammanhang. De diskuterar dessutom vilka konsekvenser en förändrad säkerhetspolitik och ett svenskt Natomedlemskap kan komma att få, och klargör vilka frågor som inte får tappas bort framöver. De olika texterna breddar idén om vad säkerhet är och vad som kan behöva säkras. Förhoppningen är att bidra till en mer djuplodande och demokratisk säkerhetspolitisk analys och debatt.

Redaktör för antologin är Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

"Ett journalistiskt storverk" ETC

Vad händer när beskyddare blir förövare? När de som ska upprätthålla lagen själva bryter mot den och cheferna ser mellan fingrarna?

Kerstin Dejemyr var med och startade polisens metooupprop #nödvärn, men har nu lämnat arbetet som polis. Tillsammans med journalisten och författaren Lisa Bjurwald lyssnar hon till tidigare och nuvarande polisanställda och deras vittnesmål och granskar vad polisen gör för att få bukt med problemen. Bland annat upptäcker de att det i princip råder straffrihet för polismän som trakasserar och våldtar.

GÄRNINGSMANNEN ÄR POLIS är en skakande inblick i ett rättsväsende med allvarliga och djupt rotade problem med sexism och chauvinism – och en röst för dess hitintills osynliga offer.

”Omskakande rapport om läget inom polisen”– Jönköpings-Posten

"Bjurwald och Dejemyr har satt ihop en hedervärd och fullkomligt nödvändig bok - inte bara för den utmärkta genomgången av polisens hårresande problem, utan för att den avslutas med en stadig lista på förändringsförslag. Det handlar om rätt grundläggande saker som att öka transparensen, stärka polisfacket och skydda visselblåsare - saker som redan borde varit självklara." Aftonbladet

“Chockerande läsning om poliskårens sexism” – Gefle Dagblad

“En ögonöppnare” – Magasinet Paragraf

“En omskakande påminnelse om en myndighet som inte till fullo förtjänat vår tillit” – Arbetarbladet

“Poliser som trakasserar, chefer som ser mellan fingrarna. Den som väljer att anmäla riskerar straff och repressalier, samtidigt som kollegan som betett sig olämpligt ofta klarar sig helt utan konsekvenser.” – Hallandsposten

”De ska ju ändå dö” är ett citat från operationschefen Wadie Haddad i terrororganisationen PFLP, när han talade med Gunnar om kommande attentat.

"Ett journalistiskt storverk" ETC

Vad händer när beskyddare blir förövare? När de som ska upprätthålla lagen själva bryter mot den och cheferna ser mellan fingrarna?

Kerstin Dejemyr var med och startade polisens metooupprop #nödvärn, men har nu lämnat arbetet som polis. Tillsammans med journalisten och författaren Lisa Bjurwald lyssnar hon till tidigare och nuvarande polisanställda och deras vittnesmål och granskar vad polisen gör för att få bukt med problemen. Bland annat upptäcker de att det i princip råder straffrihet för polismän som trakasserar och våldtar.

GÄRNINGSMANNEN ÄR POLIS är en skakande inblick i ett rättsväsende med allvarliga och djupt rotade problem med sexism och chauvinism – och en röst för dess hitintills osynliga offer.

”Omskakande rapport om läget inom polisen”– Jönköpings-Posten

"Bjurwald och Dejemyr har satt ihop en hedervärd och fullkomligt nödvändig bok - inte bara för den utmärkta genomgången av polisens hårresande problem, utan för att den avslutas med en stadig lista på förändringsförslag. Det handlar om rätt grundläggande saker som att öka transparensen, stärka polisfacket och skydda visselblåsare - saker som redan borde varit självklara." Aftonbladet

“Chockerande läsning om poliskårens sexism” – Gefle Dagblad

“En ögonöppnare” – Magasinet Paragraf

“En omskakande påminnelse om en myndighet som inte till fullo förtjänat vår tillit” – Arbetarbladet

“Poliser som trakasserar, chefer som ser mellan fingrarna. Den som väljer att anmäla riskerar straff och repressalier, samtidigt som kollegan som betett sig olämpligt ofta klarar sig helt utan konsekvenser.” – Hallandsposten

”De ska ju ändå dö” är ett citat från operationschefen Wadie Haddad i terrororganisationen PFLP, när han talade med Gunnar om kommande attentat.

I år är det tio år sedan Caroline Engvalls succébiografi 14 år till salu kom ut, och sedan dess har berättelsen om Tessan sålt i över 200 000 exemplar. Nu kommer boken i en jubileumsutgåva, med delvis nyskrivet material.

Detta är den sanna historien om 14-åriga Tessan, som lever ett liv som de flesta välanpassade svenska tonåringar: hon bor i radhus i en mellanstor stad, med mamma, pappa, storasyster och lillebror. I skolan går det bra och de lyckliga stunderna i stallet är många. Men så en kväll raseras allt. På väg hem från stallet blir Tessan våldtagen av en jämnårig kille. Chockad tar hon sig hem, men berättar aldrig för någon om vad som hänt. Hon tar själv på sig skulden för våldtäkten och mår allt sämre. När en kompis föreslår att de ska sälja sex via nätet för att tjäna snabba pengar tvekar hon inte. Tessan dras snabbt in i en ond cirkel av självförnedring och prostitution i jakt på bekräftelse. Genom att sälja sin kropp, gång på gång, straffar hon sig själv i ett försök att ta kontroll över situationen. Men snart inser Tessan att hon inte längre har makten över sitt liv. Hon flyttar för att komma ifrån männen som kräver att få utnyttja henne. Men de hittar henne och övergreppen fortsätter. Hennes omgivning märker inte vad som händer. Finns det ingen väg ut ur helvetet?

14 år till salu är en viktig och angelägen bok. Det som hände Tessan kan hända vem som helst. I hennes värld fanns inga missförhållanden innan allt gick snett.

Sagt om 14 år till salu:

"Den här boken borde vara obligatorisk läsning i svenska högstadieskolor och gymnasium." Johanna Ögren, Bokhora

"Drabbande, gripande och skakande." Maria Küchen, Amelia

Gustaf Mannerheims liv överträffar det mesta som en ung människa kan drömma om. Ändå drabbades han som ung av den ena motgången efter den andra. Två gånger blev han avstängd från skolan på grund av dåligt uppförande.18 år gammal stod han ensam i världen utan pengar, betyg eller avslutad skolgång. Vad skulle det bli av denna värsting? Den unge Gustaf kom från en olycklig familj. Hans pappa spelade bort familjens pengar och flydde till Paris. Mamman dog av brustet hjärta och de sju syskonen Mannerheim skingrades.  Själv gjorde Gustaf karriär i det kejserliga Ryssland och blev general i det land som ockuperat Finland 1809. År 1917 flydde han den ryska revolutionen och återvände, 50 år gammal, ensam och utfattig till ett självständigt Finland. Men då hade Gustaf Mannerheims stora insatser i livet ännu inte börjat. År 1918 blev han Finlands befriare, riksföreståndare 1919, fältmarskalk 1933 och överbefälhavare i två krig 1939 och 1941 samt President åren 1944 till 1946. Tala om revansch! När Finlands öde stod på spel kallade man alltid på Mannerheim. Under år 1944 befann sig Finland i krig med såväl Stalins Sovjet-Ryssland, Churchills England och som Hitlers Tyskland, en fasansfull kombination. Vi har Gud och Mannerheim, ryssarna har ingenting, jublade soldater som förblev obesegrade in i det sista. Tack vare Mannerheims ledarskap lyckades han rädda Finland tre gånger när det såg som mest hopplöst ut. Annars hade landet kunnat bli en ryskokuperad kommunistdiktatur precis som länderna i Östeuropa som inte återfick sin frihet förrän Berlinmurens fall år 1989. Gustaf Mannerheims liv är ett stort drama liksom Finlands historia. Hans liv utspelade sig mellan det gamla svenska samhället, det kejserliga ryska enväldet och den nya finska demokratin.

Dag Sebastian Ahlander är pensionerad generalkonsul och ambassadör. Under de dramatiska åren 1989 till 1992 då Sovjetunionen föll samman verkade han i Mannerheims ryska miljö i S:t Petersburg och besökte varje sommar Karelska näset där Mannerheim utkämpade sina stora strider. Han skrev 2016 vuxenbiografin Gustaf Mannerheim som blev en stor framgång. Han har tidigare skrivit tolv historiska biografier för unga läsare.

Detta är en översikt över hela den svenska varuhandelns historia under två sekel, från 1720 till 1920.

Här ges en övergripande bild av såväl de institutionella förhållandena som de dominerande handelsformerna inom både gross- och detaljhandel, i städerna och på landsbygden. Exempel ges från en rad olika branscher.   

Boken består av två kronologiska delar. Den första täcker perioden mellan 1720 och 1850 och skildrar den så kallade protoindustriella varuhandeln. Såväl lagstiftningen som handelsformerna under perioden hade sina rötter i medeltidens ekonomi. I städerna fanns grossister, detaljister och hantverkare, och varorna salufördes på torg och marknader. På landsbygden, där varuhandel egentligen var förbjuden, förekom ändå gårdfarihandel, bondehandel och marknader. Den senare delen av perioden präglades av stora institutionella förändringar, då de strikta regleringarna av handeln började luckras upp i slutet av 1700-talet. Slutpunkten kan sägas vara år 1846, då skråväsendet upplöstes och inte minst handel på landsbygden slutligen blev tillåten.   

Den andra delen sträcker sig mellan 1850 och 1920 och kallas industrisamhällets varuhandel. Institutionellt präglades denna period av en rad näringsfrihetsreformer, men också av andra förändringar i lagstiftning och organisering som ansågs nödvändiga i det framväxande industrisamhället. Under perioden uppstod fenomen som butiker med skyltfönster, varuhus, postorderföretag och konsumentkooperation. Reklam och varumärken fick sitt genombrott. Äldre handelsformer levde kvar, men minskade i betydelse. Det fanns inte längre några hinder mot att etablera vilken verksamhet som helst, även på landsbygden, och med undantag för varuhus bedrevs nu nästan alla handelsformer också utanför städerna.    

Fredrik Sandgren är docent och lektor vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.

Det här en bok om de som kom hit, de som lämnades kvar och de som ska tvingas ut ur Sverige.

Tidigt sommaren 2021 sprider sig oron bland afghaner som jobbar på Sveriges ambassad i Kabul. Talibanerna är på offensiven och andra länder förbereder sig redan för att hjälpa afghaner att lämna landet. Men inte Sverige. Två av våra städare har uppvisat stämplade hotbrev, skriver den svenska ambassadören till ett semesterdåsigt UD i slutet av juli. Reaktionerna uteblir. Nödvändiga beslut om evakuering fattas först efter att talibanerna gripit makten.

När Thord Eriksson börjar skriva den här boken kretsar hans frågor kring den motvilliga räddningsinsatsen. Frågorna blir fler när Sverige, innan det sista räddningsflyget ens lyft från Kabul, åter började fatta beslut om att utvisa afghaner. Några räddas i ena riktningen medan andra ska skickas tillbaka i den andra. Hur är det möjligt?

»Thord Erikssons rafflande Afghanistanbok är häpnadsväckande nutidshistoria. Efter att ha läst boken känner jag en djup tacksamhet mot Thord Eriksson ... det är en thriller han har skrivit. Vore jag filmproducent så skulle jag stå och banka på hans dörr just nu och kräva att få köpa rättigheterna.« Jenny Nordberg, Sydsvenskan  

»Sverige genomlever en identitetskris. Det stycke samtidshistoria Thord Eriksson här väver av ett stundtals fragmentiserat nyhetsförlopp ger en bild av just denna kollektiva vånda: Av självbilder som krockar, och människor som mosas mellan dem.« Niclas Vent, Aftonbladet

»Stark reportagebok om sveket mot afghanerna.» Lars Linder, DN  

»borde vinna priser.» Johannes Nesser, tidningen Journalisten

»Det här är ett lysande reportage, en svidande kritik av svensk dubbelmoral.» Yukiko Duke, PROpensionären  

»Vad Eriksson avslöjar måste betecknas som en militär och politisk skandal och ett oförsvarligt och osolidariskt beteende. Trots skillnader i tid, innehåll och stil går tankarna vid läsningen till författaren Émile Zolas öppna brev J'accuse 1898 och PO Enquists dokumentärroman Legionärerna 1968.« Pierre Schori, Dagens ETC.

Thord Eriksson, född 1966 och uppvuxen i Köping, är journalist och författare. Hans förra bok Dom som stod kvar (2019), om ensamkommande unga, svensk migrationspolitik och frivilliga krafters betydelse, beskrevs som årets samhällsreportage i Expressen och som en av 2019 års bästa fackböcker i Göteborgs-Posten. Fackförbundet Visions medlemmar gav honom utmärkelsen Årets författare. 

Den 7 mars 2024 blev Sverige en fullvärdig medlem av försvarsalliansen Nato. Denna historiska händelse var kulmen på en försvars- säkerhets- och utrikespolitisk utveckling under lång tid som i accelererande takt kom att följa sin egen logik. I likhet med utbrottet av andra världskriget i september 1939 ledde det ryska anfallet i februari 2022 till en radikal omstöpning av den säkerhets- och försvarspolitiska miljön. När budskapet år 1939 var att värna neutraliteten till varje pris, så var slutsatsen år 2022 en helt annan: att söka skydd i en större försvarspolitisk gemenskap bort från den neutralitet som varje regering efter andra världskrigets slut med emfas hade förfäktat.Beslutsprocessen – både år 1939 och 2022 – blev oerhört snabb, men med olika förtecken.I efterdyningarna av det första världskriget vid 20-talets början rådde en stark pacifistisk stämning i Sverige. Kraven på nedrustning var högljudda, särskilt inom det socialdemokratiska partiet. Försvarspolitiskt manifesterades detta av försvarsbeslutet 1925 som tog sikte på att åstadkomma en kraftig neddragning av försvarsanslagen.Det brutala krigsutbrottet i september 1939 ledde till en våldsam upprustning av försvaret. Försvarsanslagen steg upp till tidigare oanade höjder. Några år in på 1940-talet omfattade försvarsanslagen ca 50 % av statsutgifterna. Försvarsbeslutet 1942 innebar en kraftig nivåhöjning av försvarsutgifterna. Ett nytt normalläge för den svenska försvarsförmågan identifierades.Åttio år senare - mellan åren 1994 och 2010 - återupprepades historien; en drastisk nedskärning av det svenska försvaret genomförs. Freden sågs som evig. Inga nya konflikter och krig kunde urskiljas. Men åter slår pendeln tillbaka; en omsvängning äger rum mellan åren 2015 - 2020. Den ryska aktiviteten mot grannländerna börjar att ge avtryck i den försvarspolitiska debatten.År 2022 kan liknas vid år 1939. Ett nytt våldsamt krigsutbrott i Europa äger rum. Ryssland angriper Ukraina. Den förut otänkbara tanken inom socialdemokratin om ett svenskt NATO-medlemskap blir politisk verklighet. Sverige ansöker tillsammans med Finland om medlemskap i den västliga försvarsalliansen. Åter är det finska och svenska ödet sammankopplat precis som under det andra världskriget. Skillnaden är att de två länderna i dag marscherar i takt. Detta var inte fallet år 1939.