Visar resultat för..."decennium"

Akademiska kapellet, Lunds akademiska kör, Lunds universitets brassband, Palaestra vokalensemble och projektensemblerna Lunds Akademiska, Blåsarsymfoniker och Concentio Odei är alla ensembler organiserade under Odeums tak. Traditionerna sträcker sig så långt bak som till 1745 och idag är cirka 200 studenter aktiva i ensemblerna. Odeum 10 år är jubileumsboken som samlar historia och nutida anekdoter från Odeums tio år som institution vid Lunds universitet.

I och med internationaliseringen har svensk rätt genomgått stora förändringar, något som blivit alltmer påtagligt och konkret sedan millennieskiftet. Internationaliseringen av det rättsliga landskapet gör också att rättsväsendet allt oftare konfronteras med folkrätten. Den grundläggande frågan om folkrättens ställning i svensk rätt handlar om demokrati och om makten över rätten.Den här boken är ett sätt att bidra till att ett samlat och systematiskt samtal uppstår mellan såväl praktiskt som teoretiskt verksamma jurister om hur folkrätten tillämpas, och bör tillämpas, i svensk rätt.Bokens bidrag rör följande områden: folkrätt, migrationsrätt, miljörätt, konstitutionell rätt, förvaltningsrätt, skatterätt, arbetsrätt, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, medicinsk rätt, straffrätt, svenska domsrättsregler, totalförsvarsrätt och europarätt. Den vänder sig till alla som har ett intresse för mötet mellan svensk rätt och internationell rätt och är särskilt lämplig för juristutbildningar och för professionsutbildningar där mänskliga rättigheter ingår samt för forskning.

1960-talet var i mångt och mycket en tid präglad av utveckling och optimism för Linköping. Invånarantalet ökade med nära 25 procent, stadens yta tredubblades, vidare lades grunden för såväl universitet som universitetssjukhus. 1960-talet beskrivs i boken också som "Rivningarnas decennium". Tack vare fler än 300 fotografier från Östgöten och Östgöta Correspondenten är den här boken ett tvärsnitt av ett händelserikt decennium, där stora händelser och viktiga beslut delar plats med allt det som formade det vardagliga livet för alla Linköpingsbor: stadsliv, byggnationer, trafiksituationen, butiker och affärsliv, arbetsliv, politik, sjukvård och skola, flyg och militär, kultur, idrott och nöjesliv. Etnologen Gunnar Elfström fortsätter att dokumentera och levandegöra Linköpings historia. I den här boken berättar Gunnar utifrån för decenniet representativa fotografier om det som präglade vår stad under ett omvälvande årtionde fyllt av framtidstro. Gunnar Elfström var 1982-2008 chef för Friluftsmuseet Gamla Linköping och från 2008 till sin pensionering stadsantikvarie i Linköping. Gunnar har publicerat ett flertal böcker och har på DIBB förlag tidigare medverkat till utgivningen av filmerna "1940-talets Linköping - en resa i tid och stadsrum", "Linköping 1940-1975 - på spaning efter den stad som flytt" samt "60 år på 60 minuter - händelser i Linköping".

Der bedeutende Chirurg, Ernst von Bergmann (1836-1907), besonders bekannt für die operative Säuberung großer Wund­ gebiete ("Wundtoilette"), hat vor Sanitätsoffizieren der Militärärztlichen Bildungsanstalten in Berlin am 2. Aug. 1883 eine Rede gehalten, bei welcher er kritisch zu Erfahrungen über Bluttransfusionen beim Menschen Stellung nimmt . . . "je weniger man vom Blute wußte, um so mehr sah man in ihm die Kraft, welche alle und jede Eigentümlichkeit wie Äußerung des Lebens bestimmt und schafft". Er kommt zu dem Ergebnis, daß zu jener Zeit weder tierisches noch menschliches Spenderblut geeignet sei, Blutverluste zu er­ setzen. Alten Vorstellungen zum Trotz, nach welchen solche Transfusionen verjüngend und heilend wirken sollten, stellt er die - viel weniger sensationelle - Infusion VOll Kochsalzlösung als Mittel zur Auffüllung des Kreislaufs gegenüber. In einer für jene Zeit erstaunlich klaren und weitsichtigen Analyse, und soweit damals überhaupt mög­ lich, beschreibt von Bergmann die bei Bluttransfusionen gemachten Beobachtungen, wie irreversible Blutdruckab­ fälle, Hämolyse und Leukozytensturz, Fieberanfälle, die Wirkung von Blutzerfallsprodukten und des "Fibrinfer­ mentes" , Thrombosen und Embolien - Ers-cheinungen, welche er zu klären verlangt, bevor derartige Operationen ausgeführt werden. Eben erst waren zuverlässige Bestim­ mungender Zahl der Blutkörperchen vor und nach Trans- fusionen möglich; Antikoagulantien waren noch nicht bekannt, erst fast zwanzigjahre später sollte Karl Landsteiner (1868-1943) in Wien die Bedeutung der menschlichen Blutgruppen A, B und Null entdecken! Ernst von Bergmann hat diese Entdeckung offenbar vor­ ausgeahnt. Kritisch sagt er: . . .

Der bedeutende Chirurg, Ernst von Bergmann (1836-1907), besonders bekannt für die operative Säuberung großer Wund­ gebiete ("Wundtoilette"), hat vor Sanitätsoffizieren der Militärärztlichen Bildungsanstalten in Berlin am 2. Aug. 1883 eine Rede gehalten, bei welcher er kritisch zu Erfahrungen über Bluttransfusionen beim Menschen Stellung nimmt . . . "je weniger man vom Blute wußte, um so mehr sah man in ihm die Kraft, welche alle und jede Eigentümlichkeit wie Äußerung des Lebens bestimmt und schafft". Er kommt zu dem Ergebnis, daß zu jener Zeit weder tierisches noch menschliches Spenderblut geeignet sei, Blutverluste zu er­ setzen. Alten Vorstellungen zum Trotz, nach welchen solche Transfusionen verjüngend und heilend wirken sollten, stellt er die - viel weniger sensationelle - Infusion VOll Kochsalzlösung als Mittel zur Auffüllung des Kreislaufs gegenüber. In einer für jene Zeit erstaunlich klaren und weitsichtigen Analyse, und soweit damals überhaupt mög­ lich, beschreibt von Bergmann die bei Bluttransfusionen gemachten Beobachtungen, wie irreversible Blutdruckab­ fälle, Hämolyse und Leukozytensturz, Fieberanfälle, die Wirkung von Blutzerfallsprodukten und des "Fibrinfer­ mentes" , Thrombosen und Embolien - Ers-cheinungen, welche er zu klären verlangt, bevor derartige Operationen ausgeführt werden. Eben erst waren zuverlässige Bestim­ mungender Zahl der Blutkörperchen vor und nach Trans- fusionen möglich; Antikoagulantien waren noch nicht bekannt, erst fast zwanzigjahre später sollte Karl Landsteiner (1868-1943) in Wien die Bedeutung der menschlichen Blutgruppen A, B und Null entdecken! Ernst von Bergmann hat diese Entdeckung offenbar vor­ ausgeahnt. Kritisch sagt er: . . .