Visar resultat för..."Federativs"

I de kalla och stormiga vattnen norr om Japan tvingas en sliten fiskeflotta att utmana både elementen och grannen Sovjet i jakten på krabba. Ombord är bolagets ord lag och en arbetares liv är inget värt när kapitalet och imperiet kräver ökad vinst. Misären är total, skräcken för förmannen olidlig, men förtrycket för arbetarna samman. Trots att vitt skilda öden fört dem till den flytande konservfabrikens stinkande kajutor, finner arbetarna gemenskapen och något farligt börjar gry under däck: solidaritet. Krabbskeppet är en kortroman från mellankrigstidens Japan om det brutala förtrycket från stat och kapital i förening och om det kollektiva motståndets kraft.

En bok för alla arbetare som vill organisera på jobbet för bättre livsvillkor och ett rättvist samhälle.

Dagligen möts vi av nyheter om missförhållanden inom arbetslivet. Den här historien är annorlunda. Den är ett inspirerande exempel då den handlar om hur man tar strid för sina rättigheter på jobbet och vinner. Historien är självupplevd och handlar om hur några arbetskamrater går samman för att få ett slut på kommunens diskriminering av en ensamstående förälder. Det är en berättelse om den lilla striden som gav stora segrar och som därför är relevant för alla med problem på sin arbetsplats. Boken är ett tidsdokument lika mycket som det är en handbok i fackliga strider på arbetsplatserna. Den beskriver hur man kan vinna mot en stor och oresonlig arbetsköpare, hur ett minoritetsfack på en offentlig arbetsplats kan få makten i gungning och inte minst hur man får opinionen med sig i kampen.

Människor i nöd är en arg brinnande fackla, som visar hur 1930- talets hycklande och stränga lagstiftning blir absurd och människofientlig. Politiker försöker idag hävda att aborträtten ?bör ses över? och bortser helt från de lärdomar som dragits genom historien. Det är därför viktigare än någonsin att se vad inskränkningar i aborträtten leder till. Boken visar i korta berättelser från en mängd livöden, hur rätten till sexualupplysning, preventivmedel och abort starkt hänger samman. Det säger oss att abort alltid kommer att finnas i samhället, antingen illegalt och i formen av stålgalgar, eller som en universell rättighet för kvinnor. Elise Ottesen-Jensen, även känd som Ottar, är en av de viktigaste personerna både i den feministiska kampen och kampen för sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige. Hon var aktiv både som folkbildare, och opinionsbildare och var 1933 med och grundade RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. Kristina Lindkvist, som till vardags skriver i Arbetaren, har skrivit ett förord som visar varför texten är relevant även häroch nu.

Här sammanfattas grunderna för facklig organisering i 47 lärdomar. Vi har delat upp dem i åtta lektioner, och för varje använder vi exempel hämtade från verkligheten på arbetsgolvet, tagna från tidningen Labor Notes och våra böcker. Det är bäst att läsa tillsammans. Organisering är inte att köra sitt eget race. Du kan läsa boken själv, men du kommer lära dig mer om du pratar igenom varje lektion med en kompis – eller ännu hellre med några arbetskamrater.

Det finns tre socialistiska grenar i Sverige. Förutom socialdemokrati och kommunism finns även syndikalism, som organiseras i fackföreningen Sveriges arbetares centralorganisation (SAC). Syndikalismen kom till Sverige från i första hand Frankrike i början av 1900-talet. 1910 bildades SAC, mycket beroende på det missnöje många kände med hur LO hade skött storstrejken 1909. man ville ha en mer demokratiskt uppbyggd fackförening, fri från partipolitiska bindningar, som inte var beredd att förhandla bort grundläggande värderingar för kortsiktiga fördelar. Lennart K. Perssons bok Syndikalismen i Sverige 1903-1922 beskriver hur syndikalismen uppstod i Sverige, hur SAC bildades och verkade under sina första år. Här beskrivs även syndikalismens internationella historia och utbredning samt SACs relationer till andra svenska organisationer.

De strömmar till de öppna medlemsmötena och fyller telefontiderna med samtal. Hos Stockholms LS av SAC får arbetare som annars hotas till tystnad rösterna åter. De har två saker gemensamt: de är migrantarbetare och de har exploaterats på den svenska arbetsmarknaden. I den här redogörelsen har vi samlat hundra berättelser från ett unikt fackligt projekt. En och en är berättelserna vittnesmål om tragiska öden. Sammanställda säger de något väsentligt om arbetsmarknaden på vilken de uppstått.

I början av nittonhundratalet var Tyskland ett föregångsland för många svenskar. Förvånansvärt många behöll den inställningen även sedan nazisterna hade tagit makten 1933. Kärnan i nazismen; nationalism, antidemokrati, elitism och rasbiologi, passade väl med den svenska överklassens intressen. Den här boken visar hur starka dessa föreställningar var hos dominerande grupper i samhället under 1930- och 1940-talet och hur de i olika förmer har levt kvar. Karl N. Alvar Nilssons böcker om överklass och högerextremism gavs ut i samlad form av Federativs Förlag år 2000. Denna upplaga har ett nyskrivet förord av Göran Dahl, professor i sociologi, som uppdaterar läsaren om hur högerextremismen har utvecklats från slutet av 1900-talet fram till idag.

Har du någon gång känt att du behöver telefonträning med din coach? Har du funderat på att uppsöka en rekreationsterapeut? Tycker du att du behöver Arbetsförmedlingens hjälp att lära dig pendla? Intresserad av att sortera begagnade kläder på heltid för 6400 kronor i månaden? Inte det? Dåliga nyheter – du har inget val, om du hamnat i Åtgärdslandet. I Åtgärdslandet – fyllt av arbetscenter, Jobb- och Utvecklingsgarantin, CV-kurser, coachning och en lång rad andra verksamheter som arbetslösa och socialbidragstagare skickas till för att inte bli utan pengar – är det onormala ofta helt normalt. Jobb utan anställning eller lön, utbildning där ingen lär sig något – följ med på en tragikomisk resa genom en dold verklighet där inga vanliga regler gäller. I boken, som bygger på över fem års journalistisk granskning, avslöjas också det tysta politiska samförståndet kring arbetslösheten och myndigheternas dolda instruktioner. Varför har Riksbanken order att hindra arbetslösheten från att sjunka "för lågt"? Vad får arbetsförmedlarna egentligen lära sig om de arbetslösa på sina kurser? Här får du som är arbetslös, eller du som bara är fundersam över varför samhället ser ut som det gör, svaren arbetsförmedlare, politiker och nationalekonomer aldrig kommer ge dig.

Vem är den unge kamraten? Vad finns kvar av det som en gång var en rörelse? Vad hände med alla storslagna drömmar om att förändra världen? Vad gör vi om vi redan förlorat och våra fiender sitter vid makten? Med föreställningarna Våld & pedagogik och Kropp & straff ville dramatikern Henrik Bromander och regissören John Hanse skapa nya lärostycken som tog sikte på samtidens akuta frågor. Inspirerade av Bertolt Brecht undersökte de den politiska kampens väsen i form av föreställningar där publiken var en aktiv del av gestaltningen. Deltagarna kastar gatsten, står i armkrok i blockader, sitter i polisförhör och konstruerar tillsammans sitt fängelse i en berättelse om en rörelses uppgång och fall. Nu finns manusen för första gången samlade tillsammans med kommenterande texter och foton.

Varför älskar media en Lasse i toppen? Hur bryts teorier om klass, kön och etnicitet mot varandra och vad betyder det för den feministiska kampen? Varför gav Kommunals strejk för sina lågavlönade kvinnor så klent resultat? Hur mycket beror kvinnors underordning i arbetslivet på att de stannar hemma med barn? Är det stora problemet att oskyldiga män döms till fängelse för påstådda sexuella övergrepp mot barn eller är det ett större problem att få skyldiga döms? Tidningen Arbetaren samlar här ett tjugotal texter kring några av vår tids mest brännande feministiska frågor. Texter som både ställer nya frågor och ger svar, utan att förenkla de motsättningar som faktiskt finns inom den feministiska rörelsen. En bok ämnad att väcka din kamplust!

Sophie kämpar med både juridikstudier och mörka tankar när hon på ett arbetsrättsseminarium träffar Marko: hamnarbetaren med rebelliska lockar, medelhavsögon – och en vigselring. Han är dessutom ordförande för Hamn4an, den basdemokratiska fackföreningen i Göteborgs hamn. En konflikt seglar upp vid horisonten när arbetsgivaren APM Terminals, världens största containeroperatör, beslutar sig för att en gång för alla göra sig kvitt den kämpande fackföreningen. Med den ordvitsälskande stuvaren Roffe vid sin sida sluter Sophie upp med hamnarbetarna när de kraftsamlar för strejk. Samtidigt hemsöks hon av minnen: Lily, flickan med håret i självsäker hästsvans som ger fingret åt alla som försöker sätta henne på plats – men också det mörka vattnet i deras gemensamma förflutna. Ska hamnarbetarna få sitt efterlängtade kollektivavtal? Kan kärleken överkomma hindren? Är det värt att ta sig an kamper mot till synes oövervinnerliga motståndare – globala rederier såväl som mörkret inombords? Karin Hallberg debuterar med en kittlande stridbar kärleksroman som doftar sandelträ och salt.

De svenska korrespondenter som var först att rapportera direkt från Spanien under inbördeskriget var anarkister och syndikalister. De skrev fler reportage än den övriga svenska pressens utsända och det var de som kom att bevaka det spanska kriget under längst tid. Trots att dessa korrespondenters insatser saknar motstycke har deras bidrag förbisetts. Detta gäller även de anarkister och syndikalister som blev de första att lämna Sverige för att anmäla sig som frivilliga i inbördeskriget. I denna bok, som bygger på deras egna skildringar, på ett omfattande arkivmaterial, intervjuer med deras efterlevande och ett flertal resor som författaren gjort i deras spår, får vi följa några av dessa bortglömda korrespondenter och frivilliga under deras händelserika vistelser i revolutionens och inbördeskrigets Spanien.

Efter att ha tagit flera uppmärksammade strider på en allt hårdare och orättvis arbetsmarknad upplever den syndikalistiska fackföreningsrörelsen idag återigen ett uppsving. Ingemar Sjöös bok gör ett antal nedslag i denna rörelses mer än sekellånga historia, alltifrån "brödupproret" 1917 till kampen för de papperslösas rättigheter på 2000-talet, och visar på den röda tråd som löpt genom SAC-Syndikalisternas historia: att ständigt ta strid för människors rättigheter på arbetet. Bokens slutsats är att kamper som förts förr kommer igen, och läsaren får både lärdomar och skratt från de hundra åren av facklig kamp.

Emma Goldman är en av anarkismens och kvinnorörelsens stora gestalter. Hon blev personlig vän med Louise Michel och Pjotr Kropotkin och många, många fler av dåtidens radikaler, anarkister och modernister i Amerika, Europa och Ryssland. Som uppmärksammad agitator och feminist föreläste "Röda Emma" över hela USA om fri kärlek och födelsekontroll, om statens förtryck av individer och om den nya litteraturen. Hon trakasserades och fängslades och utvisades slutligen till Sovjetunionen, där hon mötte bland andra Lenin, Gorkij, Kropotkin och Kollontaj. Besviken på den unga Sovjetstaten ? där revolutionen redan börjat stelna till statsbyråkrati ? lämnade Emma Goldman landet efter ett par år. Resten av sitt liv levde hon i exil i Europa. Anarkistiska minnen är ett utdrag ur Emma Goldmans mer omfattande självbiografi som inte bara är en viktig socialpolitisk historik, utan också ett kulturhistoriskt dokument av stort intresse. I denna självbiografi skildrar hon sitt äventyrliga liv i USA och Sovjetunionen under ett par händelserika decennier före och efter sekelskiftet 1800-1900. Anarkistiska minnen är en levande och närvarande klassiker. Emma Goldman lyckas återberätta sina erfarenheter så som bara en stor författare förmår.

Är du less på att ta skit på jobbet? Sugen på att göra någonting åt det? Tycker du det går trögt att göra någonting i din fackklubb? Tycker du om att göra saker tillsammans med andra? Grattis, du håller i boken som är skriven just för dig. Här finns svar på stora och små frågor, så som: Hur får du med dig jobbkompisarna på din sida? Har du rätt att vara studieledig? Hur organiserar ni en strejk? Vad är en provanställning? Vem får förhandla? Hur gör ni er hörda på jobbet? Vad är ett kollektivavtal? Vad händer om ni bryter mot lagen? ... och många andra viktiga saker. I Vi här rätt 2.1 finns både tips och trix om hur ni praktiskt bär er åt, och vilka lagar som finns som stöd. Tillsammans har vi makten att förbättra våra arbetsvillkor och, i slutändan, hela samhället. Vi har rätt 2.1 är den fackliga handboken boken i varje kämpande arbetares innerficka. Den sammanfattar det mesta som finns att veta om facklig kamp: juridik, historia, direkt aktion, organisering och exempel och kan användas av alla ? fackligt organiserad eller ej. Förra utgåvan, Vi har rätt 2.0, har varit slutsåld länge och i samband med nytrycket har vi passat på att uppdatera lagreferenser och omslag. Vi har rätt 2.1 helt enkelt.

Joe Hill är en av historiens mest kända kampsångsmusiker. Han föddes som Joel Hägglund 1879 i Gävle och emigrerade, som många andra svenskar, till USA för att hitta arbete. Less på de usla arbetsvillkoren gick han med i den syndikalistiska fackföreningen Industrial Workers of the World (IWW). Han började skriva kampvisor, ofta ironiska, baserade på Frälsningsarméns gamla kända melodier. En av hans mest kända sånger är "Preacher and the slave" med refrängen "Du får mat, o kamrat, uti himmelens härliga stat. Svält förnöjd, o vad fröjd. Du får kalvstek i himmelens höjd!". Joel Hägglund, nu under namnet Joe Hill, deltog i IWW:s många strejker och politiska konflikter och blev känd över hela USA för sin musik. 1915 dömdes han till döden av staten Utah för ett mord han inte begått. Men hans musik lever kvar än idag, och har inspirerat musiker som Bob Dylan, Woody Guthrie, Phil Oachs, Joan Baez och många fler. Hans öde har skildrats i otaliga böcker, pjäser och filmer och denna trespråkiga antologi samlar några av dessa. Den innehåller bland annat sångtexter, teaterskripta, tecknade serier, foton, propagandamaterial, samt texter som sätter in dessa i sina historiska kontexter. En nyinspelad CD-skiva medföljer dessutom. Boken har producerats av det italienska förlaget ApARTe° i samarbete med SAC:s Syndikalisternas bokförlag Federativs förlag i Sverige, i samband med att det 2015 är 100 år sedan Joe Hills död.

Hur kan arbetarrörelsen enas när den politiska splittringen bara ökar? Hur kan en revolution mot förtrycket genomföras utan att den i sin tur blir förtryckande? Den här boken handlar om hur Albert Jensen och den svenska syndikalismen funderade kring de här frågorna under 1900-talets första hälft. "Det är på tiden att Albert Jensen få några rader skrivna om sig. Nu är det gjort, i Arwid Lunds Albert Jensen och revolutionen. Och dessa rader är sannerligen Albert Jensen värd. Hans liv är ett märkligt stycke 1900-talshistoria. Vi får följa tidiga seklets rabulistiska ungsocialism, bildandet av syndikalistiska SAC, 20- och 30-talens sökande efter en frihetlig socialism, tidningen Arbetaren för vilken Jensen var chefredaktör i 20 år, och vi får inte minst ta del av Albert Jensens egen ideologiska utveckling genom alla dessa år. Albert Jensen valde gång på gång omprövningens väg. Medan hans anarkistiska perspektiv på 1910-talet ledde fram mot den revolutionära generalstrejken, kom samma anarkism honom på 1940-talet att betona kampen mot stalinismen och den starka socialdemokratiska staten. Detta gör honom till en mycket spännande politisk tänkare – även hos Lund finns det en sökande hållning och en ärlighet i redovisningen av Albert Jensens väg som gör att anar ett slags släktskap mellan de två." Jonas Fogelqvist, Arena.

Malmö, år 2000. Patrik Pánik dras till Reclaim the streets protester som sprider sig i landet. I slagorden kritiserar rörelsen det samhälle som alltid svikit och Patrik som levt sitt liv i konfrontation hittar ett sammanhang där motståndet blir en kollektiv kraft. Brev från en cell är en berättelse om socialt arv, sociala rörelser och hur flykt och strävan möts i en skärningspunkt under några höstmånader. Henrik Johansson är författare, kritiker och skrivpedagog. Efter debuten 2013 med Av kött och blod har han kommit ut med novell- och diktsamlingen Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse, samt romanen Raya. Han var även redaktör för Föreningen Arbetarskrivares uppmärksammade antologi Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar.

Vi är i behov an en analys av det civiliserade samhället som möjliggör överskridandets kritik. Att enbart kritisera den kapitalistiska moderniteten har visat sig otillräckligt, vilket många tankeströmningar, i synnerhet marxisterna, har erfarit. Den främsta orsaken till detta tillkortakommande är att analyserna har bortsett från det civiliserade samhället, trots att det är oupplösligt förbundet med moderniteten. Den eurocentriska världsbilden tycks ha tystat även de mest högljudda kritiska rösterna. Därför är det avgörande att tydliggöra det historiska och samhälleliga förhållandet mellan den europeiska civilisationen, tidigare civilisationer och den neolitiska kulturen. Även om jag saknar formell expertis ser jag det både som min rätt och min plikt att försöka mig på en sådan analys, eftersom denna civilisation har dömt mig till ett liv under svår repression.

Nyhetstidningen Arbetaren grundades 1922 och kom redan tidigt att skilja ut sig från mängden med sitt frihetliga perspektiv på demokrati, facklig kamp och jämlikhet. Under åren har Arbetaren avslöjat korruption, granskat nazister, uppmärksammat klimathotet och samtidigt gett stor plats åt kulturen. Bland medarbetarna finns några av Sveriges mest kända arbetarförfattare, serietecknare, artister och aktivister. År 2022 fyller Arbetaren 100. Den här boken berättar om tidningen från det allra första numret, via de bohemiska tidningskvarteren i gamla Klara, de stora avslöjandena under och efter andra världskriget, fram till dagens feministiska och intersektionella perspektiv och fackliga utmaningar. Här finns återpublicerade reportage, unika fotografier, illustrationer, och nyskrivna texter av mer än 30 olika skribenter - var och en med sin unika relation till Arbetaren. Dessutom nyskrivna personporträtt av medarbetare som på olika sätt gjort stora insatser för den fria journalistiken och hela det svenska samhället: Albert Jensen, Elise Ottesen-Jensen, Stig Dagerman, Moa Martinson och Vilhelm Moberg. Tidningen Arbetarens historia är historien om fri journalistik på arbetarnas sida. Arbetaren ges ut av Arbetaren Tidnings AB, som ägs av fackföreningen SAC Syndikalisterna. Syndikalismen är en frihetligt socialistisk gren av arbetarrörelsen som organiserar alla yrken i medlemsstyrda fackföreningar. Arbetaren – 100 år som fri tidning ges ut av Federativs förlag i samband med tidningens hundraårsjubileum.

A book for all workers interested in organizing on the job for better living conditions and a just society.

På en rostfri arbetsbänk i ett restaurangkök i östra Malmö låg en golem: en stum, stark och själlös varelse skapad av människohand, byggd av kött. Köttmonstret väntade. En av restaurangens anställda skulle mördas. Tempi Moderni går med vinst, men det räcker inte. Ledningen vill ha mer. Tempot höjs och inte en krona spenderas i onödan. Med kniven mot strupen blir personalens motstånd hårdare och hårdare. Till slut finns det ingen väg tillbaka. Av kött och blod är en nyskapande blandning av arbetarroman och deckare. Henrik Johansson föddes i Dalsland 1973 och har bott i Malmö sedan 1994. Skrivandet är ett senkommet intresse men berättandet har alltid funnits där och finslipats bland grannar och arbetskamrater i landsbygd och i stad. Han har bland annat jobbat på bageri och tio år som kock. Henrik skriver regelbundet krönikor i Arbetaren och har publicerat dikter och noveller i bland annat Folket i Bild. Av kött och blod är hans första roman. Med efterord av Kristian Lundberg, författare till bland annat Yarden och En hemstad.

Sydafrikanskt vin är fantastiskt. Vem vill inte avnjuta en flaska pinotage till grill­ kvällen, en sauvignon blanc till det vegetariska eller varför inte en högklassig chenin blanc från Swartland i sin egen rätt? Den sydafrikanska vinvärlden genomgår just nu en spännande stilmässig utveckling. En ny generation unga vinmakare har gjort entré och revolutionerar hantverket. De bästa vinerna från Sydafrika tävlar med de allra främsta i världen. Men hur produceras egentligen vinet? Hur lever människorna som tillverkar det? Följ med författaren Emil Boss på en annorlunda resa i Sydafrikas vindistrikt. Boken skildrar vinlandet Sydafrika med information om regioner, klimat, in­­tressanta vinmakare och de senaste stiltrenderna, men den granskar också arbetsvillkoren bakom flera av Systembolagets storsäljare. Möt lantarbetarna hos berömda vinproducenter som Robertson Winery, Groot Constantia, Leeuwen­kuil och Van Loveren. Var hamnar pengarna från den svenska vin­importen? Vilket vin ska man egentligen välja om man värderar schyssta arbets­villkor? Och hur ska vi vinkonsumenter agera nu när lantarbetarna kräver sin rätt – efter 300 år av förtryck?

När svälten redan står runt hörnet krävs ett särskilt mod för att sätta ned foten och säga "Nog nu!" På egen hand måste Adrian och hans kamrater lära sig att organisera, att göra motstånd. I Vilhelminas skogar inleder de en ojämn kamp, en kamp mellan de som har och de som inte har. Huggarlaget bärs fram av styrkan de får ur sin gemenskap, men även denna sätts på prov när längtan efter något större, något bättre, drar åt olika håll. Adrian slits mellan kärleken till sin mor, sina syskon, sin hembygd och den nya kärleken till Alvar, som fått blicken på Europa och Spanien där fascismens framfart gör det klart för dem, att deras kamp är en del av något mycket större. Hur ska de jämka denna längtan bort och hem? Hur ska de orka stå pall, när stridens gång mäts i årstiders växlingar och i hjärtats slag?

En av de skarpaste hjärnor som ställts till den svenska syndikalismens förfogande tillhörde Frans Severin. Han var Arbetarens första chefredaktör och SAC:s främsta ideolog under 1920-talet, det decennium då SAC hade som störst inflytande. Trots detta tillhör Frans Severin inte de i efterhand kanoniserade syndikalisterna. Förklaringen är enkel: 1928 hoppade han av till socialdemokratin. Frans Severin blev en överlöpare. Så här ungefär 80 år senare är hög tid att åter ge ut och ta del av en del av hans digra 1920-talsproduktion. Knappast någon annan har, varken förr eller senare, presenterat den svenska syndikalismen med sådan klarhet och konkretion. Utöver skrifter och broschyrer återges här ett utdrag ur boken Är syndikalismen statsfientlig?, samt ett nyskrivet förord av Rikard Warlenius.

Helmut Kirschey har varit med själv. Han föddes 1913 i Wuppertal i Tyskland, växte upp med mellankrigstidens hungersnöd och hyperinflation och såg nazismen växa fram. 1931 gick han in i den anarkosyndikalistiska rörelsen FAUD. Kampen mot nazismen hårdnade och 1933 var han tvungen att fly. Efter en tid i Holland stred han mot fascisterna i spanska inbördeskriget, fängslades av kommunisterna och tvingades fly vidare till Sverige. Här fortsatte han att arbeta mot nazismen och för demokratin och fick uppleva baksidan av folkhemsbygget med myndighetstrakasserier och åsiktsregistrering. Richard Jändel, som har skrivit ned Helmuts minnen, har tidigare utgivit en bok om svenska spanienfrivilliga: Kämpande solidaritet.

De nya industriländerna i Asien försöker dra till sig multinationella exportföretag genom att skapa gynnsamma förutsättningar. En av dessa förutsättningar är en billig och foglig arbetsstyrka. Detta har gjort att fattiga och lågutbildade kvinnor, som i brist på alternativ inte har förmåga att ställa krav, blivit en viktig del av arbetskraften. Majoriteten av kvinnor världen över arbetar men få av dem har formell status som arbetare, och lika få skyddas därmed av arbetslagstiftning och socialförsäkringssystem. Fattiga kvinnor i tredje världen använder nästan all sin tid till arbete i eller utanför hemmet. De har de lägsta positionerna, och därmed också de lägsta lönerna. Och det trots att de ofta har hela ansvaret för hushållet och familjeförsörjningen. Kvinnor diskrimineras i många fall både hemma och på arbetet och således kränks både deras demokratiska och mänskliga rättigheter. Den här boken handlar om dessa kvinnors ställning och villkor, deras ansträngningar för att förbättra dem och vad vi kan göra för att hjälpa till.

Sedan mitten 1990-talet har länderna i Latinamerika drabbats hårt av nyliberal politik. Regeringar och presidenter förlorar befolkningens förtroende eftersom det är Världsbanken och Internationella valutafonden som sätter den politiska dagordningen. Svaret har blivit att motståndet finns utanför det parlamentariska systemet, i olika sociala rörelser. Arwid Lund har rest i flera latinamerikanska länder, träffat de aktiva ur olika organisationer och tagit reda på vad som händer.