Visar resultat för..."kamp frihet"

Fiona och hennes familj är slavar på en gård i USA. En dag bestämmer sig godsägaren för att sälja Fiona och hennes lillebror. Men Fiona vägrar. Hon tänker inte lämna sin mamma och pappa! Hon tar med sig resten av familjen och flyr norrut. I norr är det nämligen förbjudet med slaveri. Där kan Fiona äntligen starta ett nytt och friare liv. Men så försvinner Fionas pappa och hon tvingas riskera allt för att hjälpa sin familj. Kommer Fionas familj att fångas av slavjägarna eller ska de lyckas nå friheten? Överlevarna är en fiktiv serie om verkliga händelser i historien. Hur överlever man en flykt och hur klarar man av att börja om på nytt? Fionas kamp för frihet ger en bra grund för diskussioner om slaveri, frihet och mänskliga rättigheter. Hegas lättlästa böcker väcker läslusten hos barn och unga.

Lättfattligt och ändå omfångsrikt praktverk

Dagens Nyheter

En originell och lärorik bok som man vill ha i bokhyllan!

Kamratposten

”Det är klokt, peppande och bitskt.” Kommunalarbetaren”Alla borde läsa”

Sveriges radio P4

Infotainment när den är som bäst! Det är kvinnorättsrörelse och kamp samlat i snygg grafisk förpackning

Vi läser

Jag är imponerad av både text och bild, man får fram överraskande mycket fakta ur text och serieberättandet.

Smålandsposten

För 150 år sedan levde kvinnor och män helt olika liv. Kvinnor hade inga möjligheter att bestämma över sina egna kroppar eller över någonting alls. De fick inte rösta och inte tjäna egna pengar. Pappan bestämde över dottern tills hon blev gift. Efter det var det makens tur. Det var först efter att kvinnor började organisera sig som det började hända saker.Breen och Jordahl berättar initierat, lättfattligt och roligt om kvinnorättsrörelsens många dramatiska slag ur ett unikt internationellt och historiskt perspektiv. De har tidigare samarbetat om en rad bokprojekt och bl.a. tilldelats norska kulturdepartementets Ungdomspris samt skrivit bästsäljaren 60 kvinnor du skulle träffat 2016. Kvinnor i kamp är den första boken av upphovspersonerna som översätts till svenska. Den är hittills såld till 17 länder.

Översättare: Hanna Hellquist.

 

Angela Davis är en av de stora legendarerna inom den svarta befrielsekampen i USA. Ända sedan medborgarrättsrörelsens dagar på 1960-talet har hon oförtrutet bekämpat orättvisor och förtryck, ofta till ett högt personligt pris. Som en av pionjärerna inom intersektionellt tänkande var hon bland de första att visa hur rasism, sexism, homofobi och andra förtrycksformer oupplösligen hänger samman och förstärker varandra. Föreliggande volym innehåller intervjuer, artiklar och andra texter som binder samman Davis halvsekellånga gärning som aktivist och akademiker. Vi får följa hur hennes syn på motståndets teori och praktik har utvecklats, från Black Power-rörelsens era, via kampanjen mot apartheid och solidaritetsarbetet med Palestina till kampen mot rasistiskt polisvåld i organisationer som Black Lives Matter och queerfeministiska rörelser. Som en röd tråd genom hela hennes verk löper tanken om att alla dessa strider är sammanlänkade, att ingenting kan förstås i isolering, och att friheten endast kan vinnas genom en oupphörlig kamp.

Bondeupproret 1743 skakade riket i dess grundvalar. Militären dödade 144 människor i bondetåget, fängslade tusentals bönder och avrättade sex av ledarna på order av dåvarande riksråd med adeln i spetsen! Det är det allvarligaste anfallet på civila i vår historia och orsakades av en upphetsad situation, som gick alldeles fel. Böndernas upprepade krav på att få inflytande avfärdades av en maktfullkomlig överhet, som misstolkade deras skrivelser och uppvaktningar. Upproret var dock en av många förelöpare till modernare synsätt, där lagar som Tryckfrihetsförordningen 1766 och en ny syn på folk och överhet växte fram. Författaren Claes-Göran Bergstrand med rötter i Rättvik och med anfäder med i upproret, har lyckats fånga upprinnelsen till bondetåget, levandegjort livet i dåtidens landsbygd, dokumenterat den långa marschens många insatser och uppoffringar och den olyckliga upptrappningen med blodbadet på Norrmalmstorg som crescendo. Boken bygger på en mycket omfattande släktforskning och studier av det dåtida ståndssamhället. Dokumentärromanens persongalleri är autentisk, men berättelserna och dialogen är fiktiva, men bygger på de historiska händelsernas logik.

Hårt förtryck och växande klyftor präglade Egypten under Hosni Mubaraks 30 år vid makten. Men 2011 hände det som ingen trodde kunde hända. Folket tog över gatorna och fick presidenten på fall. Arvet efter Mubarak tar dig långt från mediernas ögonblicksbilder. Per Björklund träffar bloggare, strejkande statsanställda och fackföreningsaktivister människor och rörelser som tillsammans gjort drömmen om demokrati tänkbar i arabvärldens myllrande hjärta. Arvet efter Mubarak är ett reportage om de sociala rörelsernas Egypten och ett inlägg i Mellanösterndebatten. Per Björklund diskuterar Egyptens framtid och skildrar de sociala konflikter som format landet, från kolonialismens dagar till vår tid.

Året är 1996. Talibanerna har intagit Kabul och infört Sharialagar i landet. Hårt drabbade av talibanernas skräckvälde flyr Amira och hennes familj från sitt hemland. De lämnar ett Afghanistan fyllt av hot och terror, och med ett kvinnoförtryck som deras kristna familj inte kan acceptera. De lämnar för friheten att tänka och leva som kristna bekännare i ett för dem totalt okänt land i norra Europa. Flykten blir påfrestande, men väl framme i ?dammsugarnas land? lär de sig acceptera alla olikheter och moderniteter. Det svenska livet blir dock inte helt enligt drömmarna - sonen i huset åker tillbaka till Afghanistan för att bli IS-soldat. I stor dramatik lyckas familjen spåra ?det förlorade fåret? och återföra det till fadershuset. Samtidigt beslutar sig resten av familjen att göra en insats för sitt älskade fosterland ? de åker ut som volontärer för Svenska Afghanistankommittén. I denna berättelse, som också är fylld av fakta om Afghanistan, dess religion, kultur och sedvänjor, låter författaren oss göra en tidsresa 20 år framåt i tiden. Familjen hade kunnat vara vilken flyktingfamilj som helst i den långa raden av flyende människor från Mellanöstern och övriga delar av Asien, som är på väg till Europa idag. Margareta Juhlin vill med sin roman Vid olivträdets fot - förutom att skapa en spänningsfylld bok - belysa kvinnors och barns situation i det av ständiga krig sargade Afghanistan.

Krokodilen Emma är ensam. Eller nästan ensam, för hon har Erik. Tillsammans hjälper de varandra när de elaka krokodilerna retas och inte låter dem vara med. En dag kommer en bil till träsket där Emma bor. På flaket står något ännu farligare än elaka krokodiler: väskmännen.